Forskare i Nederländerna har undersökt hur olika vattenabonnenter upplever sin vattenkvalitet och eventuella risker. Slutsatsen är att de flesta i Nederländerna litar på dricksvattnet men att vissa grupper är mer bekymrade över vattenkvaliteten och dess antagna hälsoeffekter än andra. Transparens och möjligheten till att få mer information om vattenbehandlingen och -kvaliteten ökar abonnenternas förtroende. Forskarna rekommenderar att vattenproducenter tillhandahåller informationen själva.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Kemikaliesamhället, ett intensifierat jordbruk och klimatförändringar är några av de faktorer som bidrar till att fler främmande ämnen hittas i råvatten. Ständigt förbättrad analysteknik bidrar också.
Forskarna konstaterar att detta inte reflekteras särskilt i den information som finns på hemsidorna hos de offentliga nederländska vattenbolagen. I princip ingen information finns om främmande ämnen i vattnet. Frågan hur länge det kommer att accepteras i ett samhälle med ökande krav på transparens.
I studien undersöks hur människor reagerar på den typen av information och hur den påverkar deras uppfattning och tillit till vattenkvalitet och -säkerhet. Forskarna menar att lekpersoner uppfattar risk på ett annat sätt en experter.
Artikeln
Generellt om riskbeteende så uppfattar människor risker för många offer i en olycka, som vid en flygkrasch, uppfattas som värre och mer katastrofal jämfört med risker som ger färre offer per tillfälle, som bilolyckor, även om den faktiska risken att råka ut för en bilolycka är högre än risken att råka ut för en flygolycka. Forskarna antar att samma sak gäller för föroreningshändelser som påverkar dricksvattenförsörjningen i en hel stad, jämfört med att ett begränsat område drabbas. I slutänden, menar de nederländska forskarna, att det också går att anta att naturliga föroreningar kan upplevas som mindre hotfulla än antropogena föroreningar.
Undersökningen
I studien används olika grupper av människor som även delas in utefter personliga egenskaper och riskuppfattning.
Studien syftar till att visa upplevd kvalitet och säkerhet av dricksvatten, likväl som att analysera relationen mellan tillit och riskuppfattning inom olika segment av abonnenter, samt hur människor hanterar teknisk information om föroreningar. Respondenterna har grovt delats in i fyra grupper. ”Medvetna och engagerade”, ”jordnära och självsäkra”, ”jämlikhetssträvande och solidariska” samt ”kvalitets- och hälsomedvetna”. Grupperna är hämtade från vedertagna metoder inom beteendeforskning.
Undersökningen genomfördes i en mix av kvantitativa och kvalitativa studier. Dels tillfrågades 1 057 slumpvis utvalda personer i en enkät med över 30 frågor och dels genomfördes en studie med samtal i fem olika fokusgrupper, med externt rekryterade deltagare.
Resultat
Hela 90 procent av respondenterna upplevde Nederländernas dricksvatten som säkert. Bara en procent uppgav att dricksvattnet var osäkert. Skillnader mellan olika grupper som gick att se var att kvinnor och abonnenter med lägre utbildning generellt upplevde sitt dricksvatten som osäkert eller som varken säkert eller osäkert.
Abonnenterna inom gruppen ”kvalitets- och hälsomedvetna” upplevde vattnet oftare som osäkert jämfört med gruppen ”Medvetna och engagerade” respektive ”jordnära och självsäkra”. Generellt är tilltron till institutioner som hanterar dricksvatten i Nederländerna. I den kontexten stack VA-bolagen ut som viktiga. De flesta respondenterna litade på bolagens rening och kontrollsystem och hur de fungerar.
Men även om 90 procent har hög tilltro så oroar sig en del även i den gruppen. Nära en fjärde av alla tillfrågade oroade sig för kvalitet och säkerhet. Här fanns tydliga skillnader mellan grupperna. ”Kvalitets- och hälsomedvetna” oroade sig mest. Här fanns också en skillnad där de som uppfattade att de hade ytvattenförsörjning i sitt område istället för grundvatten, oftare var oroliga. Detta kopplar forskarna till mediarapportering om vattenföroreningar. Särskilda föroreningar som väckte oro var till exempel antibiotika, industriutsläpp, bekämpningsmedel och läkemedelsrester. Däremot var oron mindre för till exempel mikroplaster och hormonrubbande substanser.
Forskarna konstaterar på olika sätt att det övergripande ändå är väldigt låg oro för främmande substanser.
Informationsbehov
När det gäller behov av information så uppfattade forskarna ett behov av möjlighet till att få information som viktig. Även om respondenterna inte alltid trodde att de skulle läsa den. Åsikten att data ändå ska vara offentlig var stark. Det fanns också en tilltro till att om informationen är offentlig så kommer den att kontrolleras av journalister och oberoende experter som i sin tur skulle varna allmänheten vid behov.
Det var också tydligt att abonnenter med tillgång till information har behov av hjälp att tyda informationen.
Slutsatser och råd
Transparens kring vattenkvalitet bidrar till ökat förtroende för dricksvattnet. Samtidigt behövs hjälp att tolka informationen. Eftersom tilltron till de Nederländska vattenbolagen är hög är det rimligt att de själva står för informationen utan att gå omvägen över myndigheter. Det stärker också bilden av att vattenbolagen inte har något att dölja och att till exempel journalister har möjlighet att fungera som vakthundar.
Även information om råvattenkällor, beredning och kontroll är viktig för förtroendet.
Studien är ovanligt omfattande och noga genomförd. Slutsatsen att det är viktigt att öppet och lättillgängligt tillhandahålla så mycket data som möjligt för att maximera förtroendet är intressant även för svenska vattenproducenter. Forskningsartikeln innehåller fler vinklar som inte har fått plats att redovisas här.
Källa: S Brouwer, R Hofman-Caris, N v Aalderen. Trust in Drinking Water Quality: Understanding the Role of Risk Perception and Transparancy. Water 2020, 12, 2608;doi 10.3390/w12092608.
