Årets stora bomässa Vallastaden 2017 visar en helt nybyggd stadsdel i Linköping. I Vallastaden står nu 1 000 bostäder inflyttningsklara. Den unika infrastrukturkulverten för VA, el, fjärrvärme, fiber och sopsug tilldrar sig stort intresse.
Någon månad innan expon Vallastaden 2017 ska öppna den 2 september är det lite svårt att tänka sig att allt ska vara färdigt till invigningen. Många hus är förvisso färdigbyggda och en och annan utemöbel och cykel skvallrar om att det sedan några månader finns de som redan flyttat in i sina nya hem men på sina håll står nakna takstolar och lyftkranar svänger av och an i luften.
Samtidigt har det hänt massor sedan sensommaren 2015 då Cirkulation fick gå ned i den unika infrastrukturkulverten som då var på plats först av allt.
Vallastaden 2017 byggs som en bo- och samhällsbyggnadsexpo. Idén är en socialt hållbar stadsdel som ska knyta ihop Linköpings universitet med staden. I den första etappen som utgör expo:n finns 1 000 bostäder, i en andra etapp kommer sedan 300 – 400 bostäder till.
– Tekniska verken stora del i Vallastaden är kulverten. För vår del har det sedan vi byggde den främst varit en byggarbetsplats under de senaste åren, om än en byggarbetsplats med rätt så speciella förhållanden, säger Mats Johansson, ledningsnätschef på Tekniska verken.
Kulverten kom till som en idé på en intern workshop på Tekniska verken efter det att förutsättningarna för stadsdelen blivit klara. Utgångspunkten för all planering har varit en arkitektritning, det vinnande förslaget i en arkitekttävling. Visionen är en tät och levande stad där husen är mycket varierade och ligger nära varandra. Att bygga traditionell infrastruktur finns inte utrymme för. Istället skapades infrastrukturkulverten för allt vatten och avlopp, fjärrvärme i två temperaturnivåer, el och bredband samt sopsortering med sopsug.
Infrastrukturkulverten har i den första etappen byggts 1 800 meter. Den består av betongkammare som binds ihop av plaströr med en inre diameter på 2 200 mm. Röret är ett strukturväggsrör (Uponor Weholite). Rörlängderna har i byggnationen varierat mellan två upp till 31 meter i längd. I första etappen var hållare och kabelstegar förmonterade medan rörinstallationerna i kulverten monterades efter att kulverten låg på plats. Mot slutet av jobbet levererades även rör med fjärrvärme- och avloppsledningar prefabricerade.
– I kommande etapper kommer vi att lyfta ned kulverterna nästan helt färdigställda med rörinstallationer, för att sedan bara sammanfoga de olika ledningsslagen i betongkamrarna, berättar Mats Johansson.
Både avlopps- och dricksvattenrören i kulverten är i rostfritt stål, en av anledningarna är att stålet är självbärande i upphängningarna. Självfallsledningarna för avlopp är byggda med ett fall inne i kulverten. Det betyder att vattnet behöver lyftas på några ställen. Tekniklösningen skapades av Tekniska verkens dåvarande ledningsnätschef Jörgen Lönnbring. Vattnet lyfts 700 – 800 mm i några av betongkamrarna i en patenterad pumplösning där avloppsvattnet leds uppåt i en ögla.
Kulvertsystemet är byggt i tre huvudstråk med tvärförbindelser. Hela systemet är lågventilerat med mekanisk ventilation. Det finns inbyggda brandlarm i systemet men också ett översvämningslarm om någon ledning skulle springa läck. Då är lösning att länspumpa med en dränkbar pump.
Det har också varit en hel del arbete med att få fram arbetsrutiner för den nya strukturen.
– Vi har jobbat med säkerhetsfrågor och rutiner för hur vi ska jobba i kulverten. Bland annat måste vi vara två personer vid arbeten där nere, berättar Mats Johansson.
Det har också gjorts tester med att frilägga en kammare för att kunna testa hur det går att få ned en lång rörpipa om det skulle behövas. Kammaren grävs då fram och det betonglock som utgör taket i kammaren lyfts bort.
– Förmodligen blir det inte dyrare än att gräva i gatan, konstaterar Mats Johansson.
Driftpersonalen har haft en del frågor om den ovana miljön.
– Det viktigaste har varit att lära känna systemet, få arbetsrutiner och att hitta där, säger Mats Johansson.
Under byggnationstiden av området har den udda byggstrategin märkts en del. Det är trångt om utrymme och allt ska bli färdigt med 40 olika byggentreprenörer på plats. Det har bland annat betytt att det blivit väntetider när Tekniska verken har behövt bygga till exempel ventilation till kulverten, då har de snällt fått vänta på andra byggare ibland.
– Det är ett okonventionellt sätt att arbeta. Det har till exempel inte varit självklart var fastigheternas inkopplingar på nätet ska vara.
Just nu testas nästa generation kulvert för fullt. Några hundra meter till ska byggas i nästa etapp av Vallastaden.
– Det är framförallt ändrat lite i konstruktionen mellan kulvert och kammare där det varit lite svårt att få tätt, säger Mats Johansson.
Infrastrukturkulverten är en anpassad lösning för tät bebyggelse och värdefull exploaterbar mark, som Vallastaden. Den kan passa väldigt bra för nybyggnation förutsättningarna är de rätta. I Vallastaden handlade det om ett låglänt område med svåra markförhållanden kombinerat med det trånga utrymmet i gatorna. Förutom frigörandet av ytterligare exploaterbar mark är fördelarna bland annat enkel åtkomst för att besiktiga ledningarnas status och för att utföra underhåll. Efter livslängdens slut finns även helt andra möjligheter för materialåtervinning jämfört med traditionellt förlagda ledningar, med tillhörande miljövinst. Mats Johansson har dock svårt att se tekniken användas för omläggning i befintlig bebyggelse då det bland annat kräver långa tillfälliga lösningar medan en kulvert skulle komma på plats.
Dagvatten har ingen plats i kulverten. Allt dagvatten i stadsdelen leds till det lilla vattendrag som går igenom Vallastaden. Den lilla Smedstadsbäcken var från början ett rakt krondike men kan nu beskrivas som ett ringlande vattendrag.
– Omdaningen av Smedstadsbäcken har kommunen gjort, berättar Anna Lövsén, affärsområdeschef VA.
Dagvattnet leds ut antingen via marken eller via ledningar som mynnar i utlopp vid bäcken som nu är omdöpt till Bäckparken. Färgglada gång- och cykelbroar löper över bäckfåran på flera ställen. Vass och annan växtlighet växer redan tätt och såväl änder som häger har hittat dit. Bäcken har också ett utterbestånd så särskilda utterstockar finns utlagda i bäcken. Sedimenteringsdammar för dagvattenrening finns redan i bäcken en bit nedströms så det har inte gjorts några andra särskilda dagvattenåtgärder.
För att få variation i stadsbilden har inte samma byggare fått göra hus på tomter invid varandra. Den dagvattenregel de behövt följa är att hälften av dagvattnet ska tas omhand i kvarteret. På sina håll lyser gröna tak upp stadsbilden.
– Men det är inte så mycket iögonfallande på kvartersmarken när det gäller dagvatten, säger Anna Lövsén.
Tekniska verken har också parallellt byggt upp en egen organisation för själva expo:n. En kulvertsektion med en betongkammare ställs ut och rum har skapats för en inomhusdel där det bland annat ska finnas en liten biosalong och en VR-del där besökarna ska kunna gå i en virtuell kulvert med hjälp av VR-glasögon.
–––––
Bo- och samhällsexpot Vallastaden äger rum 2 – 24 september i Linköping. Det finns 70 hemutställningar tillsammans med flera temautställningar. Temautställningarna handlar till exempel om Framtidens hållbara Linköping, Framtidens arbetsliv och Hållbart resande.
I samband med utvecklingen av Vallastaden har Linköping tagit fram en ny modell för samhällsbyggnad – Vallastadsmodellen. Stadsdelen har utvecklats i samverkan mellan kommunen, Linköpings universitet, Akademiska hus, områdesarkitekterna Okidoki Arkitekter, näringsliv och Linköpingsbor.
Cirkulation har tidigare skrivit om Vallastaden och infrastrukturkulverten i Cirkulation 6/15.
