Sök
VA-aktuellt
FOTO: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

FOTO: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

VA-tillkännagivande kostsamt i glesbygd

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att fastighetsägare med välfungerande enskilt avlopp inte ska kunna tvingas till anslutning till kommunalt VA. Ett beslut kan bli kostsamt för glesbygdskommuner. Frågan om anslutning av enskilda avlopp är komplex och påverkas av EU:s avloppsdirektiv och Ramdirektiv för vatten.

Uppdaterad 210504 Kl 08:15. Efter att en majoritet i riksdagens civilutskott ansett att tvånget att ansluta sig till det kommunala VA-nätet bör tas bort, under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven, så har ett tillkännagivande riktats till regeringen.

Branschorganisationen Svenskt Vattens expert Peter Sörngård kommenterar frågan via mejl till Cirkulation. Han konstaterar först och främst att Mark och miljödomstolen (MMD) redan i ett fall har medgivit att den som har en så bra anläggning inte behöver betala VA-avgift.

Medför ett beslut i den här riktningen möjliga finansieringsproblem för VA-utbyggnad?
– Inte generellt någon större påverkan på finansieringen om det handlar om få anläggningar, men i kommuner i glesbygd med fastigheter som är tillräckligt samlade på långa avstånd från reningsverk kan det definitivt påverka finansieringen negativt. Kravet på utbyggnad finns ju kvar även om ingen ansluter sig och betalar avgiften. Då får andra betala en högre avgift. LAV:s (Lagen om allmänna vattentjänster) självkostnadsprincip för gemensam anläggning är trots allt det samhällsekonomiskt billigaste sättet att skydda miljön effektivt på, anser Peter Sörngård.

Annons:
Svenskt Vatten 2021


Han menar vidare att det sakmässigt kan bli miljöproblem även när varje avloppsanläggning var för sig är bra, eftersom summan av utsläppen från många bra avloppsanläggningars på en koncentrerad yta likväl kan ge en för hög miljöbelastning och att det är därför som EU:s avloppsdirektiv ser ut som det gör.

– EU-domstolen har i domar mot Portugal 2009 och Spanien 2011 slagit fast att fenomenet inte får bli utbrett om en stat ska anses följa avloppsdirektivets krav på att samla in, leda bort och rena avloppsvatten. Enligt domen är det odiskutabelt att reningsverk allmänt sett ska klara av att rena allt avloppsvatten som produceras på en viss ort under normala förhållanden. Det är ett fördragsbrott i de fall där hopsamlingen och/eller reningen avser 80 eller 90 procent av avloppsvattnet från en tätort, som det var i Portugal och Spanien fallen, berättar Peter Sörngård.

Domarna han avser är Dom av den 7 maj 2009 i mål C-530/07, kommissionen mot Portugal (REG 2009, s. I-78), punkterna 28 och 53, och Dom av den 14 april 2011 i mål C-343/10, kommissionen mot Spanien, punkterna 56 och 62.

– Det är för närvarande osäkert om principen kan genomföras eftersom EU ser över avloppsdirektivet och hur frågan ska reglera. I den översynen är regeringen passiv i sin styrning av Naturvårdsverket i alla frågor inklusive den här, vilket är ett stort problem. Dessutom kan miljökvalitetsnormer som bygger på EU:s gällande Ramdirektiv för vatten sätta hinder för hur avloppsvatten får släppas ut. Då spelar det ingen roll vad Sverige har för princip för enskilda avlopps anslutning inom bebyggelse, avslutar Peter Sörngård. (EW)

Läs mer:
Riksdagen vill ta bort anslutningstvång

Publicerad 2021-05-03 08:52

Uppdaterad 2021-05-03 08:59