Sök
VA-aktuellt
Pernilla Bratt och Eva Labecker har bråda tider att försöka få prövningstillstånd till att överklaga den dom som lagt utsläppspunkten långt bortom järnvägsbron i bakgrunden. FOTO: Tomas Carlsson

Pernilla Bratt och Eva Labecker har bråda tider att försöka få prövningstillstånd till att överklaga den dom som lagt utsläppspunkten långt bortom järnvägsbron i bakgrunden. FOTO: Tomas Carlsson

Gudrun Magnusson är förvaltningens miljöingenjör med lång erfarenhet. Bakom syns en modell av nya Ängens ARV. FOTO: Tomas Carlsson

Gudrun Magnusson är förvaltningens miljöingenjör med lång erfarenhet. Bakom syns en modell av nya Ängens ARV. FOTO: Tomas Carlsson

Unika krav på Lidköpings reningsverk

Lidköpings nya reningsverk ska åläggs redan från start att införa “avancerad” rening av läkemedelsrester, mikroföroreningar och “smittämnen. Stenhårda krav som omfattar smittskyddd, utredning och forskning. En dom i Mark- och miljödomstolen i Vänersborg kan få stora konsekvenser för VA-Sverige om den står fast. För Lidköpings del handlar det också om att projektet kan bli mycket dyrare än beräknat.

Lidköpings kommun har drabbats av ännu ett bakslag i arbetet med nya Ängens avloppsreningsverk. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg meddelar tillstånd till verksamheten, men går tvärt emot de villkor som kommunen yrkat på i sin ansökan. Domen ska nu överklagas till överdomstolen och ytterligare förseningar är att vänta för kommunen.

Ambitionsnivån i Lidköping är mycket hög när det gäller att få det nya reningsverket modernt och byggt för mycket höga krav på utsläppsnivåerna på det renade avloppsvattnet i 40 000-personerskommunen. Det har budget och bidragsmässigt krävt ett godkännande i domen för en utsläppspunkt någon kilometer uppströms Lidan från åmynningen räknat. Om så kunde ske lovade kommunen att redan från start införa rening av läkemedelsrester och mikroplaster (vilket också innebär viss rening av patogena ämnen).

Istället har domstolen förlagt utsläppspunkten direkt i Vänern vid en punkt utanför utsläppet från dagens reningsverk men satt villkorsvärdena till de mycket låga nivåer kommunen självmant åtagit sig om utsläppspunkten blev uppströms Lidan. Till det kommer att kommunen dels åläggs redan från start att införa “avancerad” rening av läkemedelsrester, mikroföroreningar och “smittämnen”, samt i princip utföra utredningar om vad som är bästa teknik, respektive rimliga villkor, för den typen av ämnen.

– Tillståndet domstolen avgett har tagit fasta på ett ledningsdragningsalternativ som vi tidigt i utredningsmaterialet avfärdat som ogenomförbart och inte ens har ansökt om. Det rimliga ledningsalternativet för att nå den föreskrivna utsläppspunkten innebär fördyringar på mer än 100 miljoner kronor, vilket det inte finns budget för, och till det förseningar som dessutom sannolikt omöjliggör de bidrag vi beviljats för de extra reningsinsatserna, säger VA-chef Pernilla Bratt, till Cirkulation.

Utredningskravet handlar om något som branschen gemensamt jobbar på nationell nivå för att klara ut och som är långt ifrån klarlagt hur det ska gå till. Istället ska Lidköping som enskild verksamhetsutövare arbeta fram förslag på rimliga villkor som en hel bransch, med forskare och central verk, ännu inte har klartlagt.

Det beskrivs i domen bland annat som:

  • Identifiera lämpliga parametrar, analysmetoder för uppföljning eller villkorsreglering av utsläpp av smittämnen, läkemedelsrester, biocider och andra mikroföroreningar av relevans för valda reningstekniker.
  • Klarlägga reningseffekter för ovannämnda ämnesgrupper under olika tänkbara driftscenarier för anläggningen. Ytterligare tre ganska hårda utredningspunkter är krävda i domen.

– Jag studsade inför att det i domen fanns ett särskilt villkor om de här avancerade teknikerna trots att det inte är fastställt hur är bästa teknik på området kan kontrolleras. Det är ologiskt och tveksamt att sätta ett sådant villkor, trots osäkerheten som domstolen själv beskriver i dom frågorna, säger Peter Sörngård, som är expert i miljö- och avloppsfrågor hos branschorganisationen Svenskt Vatten och tillägger:

– Domstolen vet inte ens vilka konsekvenser kravet får, det ska utredas i efterhand, men om kostnaderna då visar sig orimliga jämfört med nyttan har domstolen redan ställt ett straffsanktionerat krav som den inte hade rätt att ställa.

Peter Sörngård anser att det är först när frågor om kontroll och drift är utredda, som det går att ställa dessa krav, för när det blir “bästa möjliga teknik” ska sådana reningstekniker införas vid alla reningsverk som byggs, eller byggs om, om det inte blir orimligt i något enskilt fall. Behövs tekniken för att följa en miljökvalitetsnorm ska den dock införas oavsett vad det kostar.

– Uppdrag av forskningskaraktär får man inte ställa krav på hos enskilda verksamhetsutövare, påpekar Peter Sörngård vidare.

Det är tydligt i ansökan att om kommunen får godkänt med utsläppspunkten uppströms i ån så finns det också pengar till de extra reningsteknikerna med ozon, och om det behövs även UV-ljus. I annat fall fördyras hela projektet så att reningen behöver bli med lägre krav.

– Istället får vi samma hårda krav som om vi släppt uppströms, plus smittskydddskrav, plus utrednings- och forskningskrav, säger Gudrun Magnusson besviket.

Hon är miljöingenjör hos förvaltningen och har sedan tidigare 20 års erfarenhet från Länsstyrelsen. Medverkande i ansökan är också projektingenjören Eva Labecker.

– Det känns som att vi har förlorat på att vara öppna i vår redovisning och visa på hög ambitionsnivå, säger hon.

Kraven som kommunen var villig att ställa upp på som årsmedelvärde vid dess föreslagna utsläppspunkt var:

  • BOD7                        6 mg/l
  • Totalfosfor                 0,15 mg/l
  • Totalkväve                8 mg/l
  • Ammoniumkväve       2 mg/l (0,5 mg/l 1juni-30 sep)

Villkoren i tillståndet vid utsläppspunkt i Vänern är nu istället de samma förutom Tot-P som är 0,2. Det är bland de tuffaste krav som finns för nybyggda reningsverk i Sverige, men Lidköping hade yrkat på värdena 10, 0,3 och 15, samt inget krav på ammoniumkväve, vid utsläppspunkt i åmynningen.

Hela projektet är försenat redan sedan tidigare på grund av att den första ansökan om tillstånd till Länsstyrelsen blev behandlad i tre olika delar. När det stod klart att frågan om ledningsdragning i Lidan behövde behandlas i Mark- och miljödomstolen, drogs hela ansökan tillbaka och gjordes om för att det skulle framgå att verket, utsläppspunkten och den konstgjorda bäcken var ett sammanhållet koncept framtaget för bästa miljöhänsyn.

– Vi ansåg att Länsstyrelsen tappat helheten i projektet med vad vi vill försöka åstadkomma, samt att vi inte ville att olika delar av ansökan skulle hamna på olika ställen, säger Pernilla Bratt.

I domen har en av de särskilda sakkunniga ledamöterna skrivit en särskild skiljaktig mening där hen anser och motiverar att Lidköpings förslag på utsläppspunkt uppströms ska godkännas, utan att få gehör. Även Naturvårdsverket har yttrat att denna utsläppspunkt är det bästa miljömässiga alternativet, givet förutsättningarna. I domskälen anger domstolen frankt att kan kommunen klara villkoren uppströms så kan de klara dem även vid utsläppspunkt i Vänern och att extrakostnaderna därvid är avsevärda men uppenbarligen inte ansetts som oskäliga.

Senaste 3 juli ska prövningstillstånd ansökas om hos Mark- och miljööverdomstolen. Överklagan kanske blir klar i höst och sen kan det ta ett år innan ett utlåtande från överdomstolen. Ett sådant utlåtande kan sedan bli prejudicerande för resten av VA-Sverige. /Tomas Carlsson

Publicerad 2020-06-25 07:25

Uppdaterad 2020-06-25 07:25

Annons:
Wateraid