Tidigare har bara tre av drygt 40 dagvattenutlopp i Östersunds centrala delar renats. Övrigt vatten har i huvudsak mynnat direkt ut i stadens primära vattentäkt, Storsjön. Men nu ska det bli ändring. En av de nya reningsanläggningarna är redan i drift. Till sommaren kommer den öppna dagvattenparken att bidra med viktiga mervärden.
Det är mitt i vintern men ett tillfälligt töväder har drabbat Östersund. Smältvatten rinner längs gatorna i staden som i sin helhet lutar tämligen brant ner mot Storsjön. På Rådhusgatans södra del plöjer bilarna fram genom sjöar av gråbrunt vatten.
För ett par månader sedan skulle allt dagvatten från detta 128 hektar stora, högtrafikerade avrinningsområde runnit vidare ut i Storsjön utan rening. Men inte längre, för nu har Tjalmargatans nya dagvattenanläggning tagits i drift.
– Det är lika stort utflöde i dag som vid ett kraftigt regn, konstaterar Marcus Lantz när han tillsammans med kollegan Tore Johansson inspekterar inloppsröret till anläggningens biofilter.
Marcus Lantz och Tore Johansson arbetar som kvalitetsingenjör respektive utredningsingenjör för dagvatten i Östersunds kommun. Med Tore som projektledare förverkligar de just nu fyra olika projekt som ska öka reningen av dagvatten från Östersunds stad.
Storsjön är Östersunds kommuns primära vattentäkt. Med en yta på 464 kvadratkilometer och belägen mitt i Jämtland utgör den en viktig dricksvattenkälla för sjönära samhällen i ytterligare tre kommuner. Sjön är fiskrik med ett flertal arter men enligt den senaste bedömningen är sjöns ekologiska status endast måttlig. Den uppnår inte heller god kemisk status. En bidragande orsak till detta är dagvattnet från Östersunds stad som för med sig mikroplaster, metaller, rester av petroleumprodukter och andra föroreningar ut i recipienten. Endast tre av drygt 40 dagvattenutlopp från Östersunds centrala delar har tidigare genomgått någon form av rening, detta genom galler eller sedimentering via sedimentationsdammar samt skärmbassäng.
För att säkra Storsjöns framtid och dricksvattnets kvalitet har Marcus Lantz och Tore Johansson valt ut vilka avrinningsområden och utlopp som i första hand bör renas. För de fyra mest angelägna områdena drivs nu projekt som alla kommer att resultera i reningsanläggningar. Två av dem kommer att bli klara redan i år. Förekomst av högtrafikerade gator och industrimark, närhet till råvattenintag och avrinningsområdets storlek är faktorer som legat till grund för prioriteringen.
– Vi tänker att det är bättre för Storsjön att rena en stor mängd vatten till 60 – 70 procents avskiljningsgrad än att rena en liten mängd till optimal nivå, säger Marcus.
Östersunds kommun fick totalt fem miljoner kronor från Naturvårdsverket till sina fyra dagvattenprojekt. Det täcker ungefär 80 procent av kostnaden. Resten står kommunen för.
– Vi äskade pengar för detta redan för två-tre år sedan hos politikerna, så nu finns det med i budgeten, säger Tore.
– Naturvårdsverkets stöd är helt avgörande. Med bidragets hjälp kan vi satsa på en helt annan nivå än om vi skulle stått för allting själva, säger Marcus.
Projekten startade 2022. Längst har arbetet kommit med den öppna anläggningen på Tjalmargatan där vi nu ser smältvattnet landa i den 200 kvadratmeter stora försänkningen som håller vattnet på plats tills det har hunnit sjunka undan. Försänkningen är dimensionerad för att klara 85 centimeter stående vatten men omges av fem brunnar som kan hjälpa till att ta undan vid extra höga flöden.
Reningen sker i två steg. Försänkningens botten består av ett biofilter där partiklar som mikroplaster och metaller fastnar. Väl nere genom filtret rinner vattnet vidare till ett underjordiskt filtermagasin där det flödar genom fyra separata korridorer med filtermaterial i allt finare fraktioner.
Att välja material till biofiltret beskriver Marcus och Tore som en hel vetenskap.
– Vi har utfört infiltrationstester på fyra olika material och kornstorlekar. Vattnet får varken rinna för fort eller för sakta. Valet föll till slut på kalkhaltig bergkross som har en god renande effekt och dessutom är lokalt producerad, berättar Marcus.
– Vi valde faktiskt ett lite grövre material än det rekommenderade för att få ett robust system som kommer att fungera under lång tid. Finare korn, där en stor mängd partiklar fastnar, kan medföra att filtret på ganska kort tid sätts igen så att det blir helt stopp i systemet och det bräddar i försänkningen, säger Tore.
För att få ytterligare rening av vattnet kommer lämpliga växter att planteras ovanpå biofiltret när det blir vår. Växterna kan ta upp vattenlösliga metaller och skyddar samtidigt mot erosion.
Forskning vid Luleå Tekniska Universitet visar att biofilter har en avskiljningsgrad på mer än 90 procent för kadmium, bly, zink och suspenderat material (TSS). Det kommer att spela stor roll just här eftersom Tjalmargatans utlopp ligger nära ett råvattenintag. Vid detta utlopp har man haft problem med grumling, något som även påverkar fisk och andra vattenlevande organismer negativt. Sedimentation av fina partiklar innebär bland annat minskad chans för ägg och yngel att överleva. På sikt kan en ökad sedimentation leda till att viktiga lekbottnar blir täcks över och inte längre kan utnyttjas av fisken.
Den nya dagvattenanläggningen har byggts på en tomt i ett gammalt industriområde som nu utvecklas i riktning mot fler bostäder och kontorslokaler. Marken har sanerats och botten av anläggningen har tätats med duk för att hindra utlakning av eventuella rester av skadliga ämnen. Till våren ska projektet fullbordas och bli till en dagvattenpark.
– I försänkningen ska det planteras strandråg och fackelblomster. Runt omkring, och i övriga delar av parken, kommer det att bli ängsblommor. Så långt det är möjligt vill vi integrera reningen av dagvatten i stadsmiljön. Just här fanns det bra förutsättningar, säger Tore.
– Vi vill väldigt gärna ha öppna lösningar som kan ge mervärde i form av grönska och trivsel, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, säger Marcus.
Inom kort kommer ytterligare ett högtrafikerat avrinningsområde nära centrum att förses med rening. Här är det alldeles för trångt för en öppen lösning. I stället kommer en prefabricerad filteranläggning i form av en stor tank att grävas ner under jord. I tankens olika sektioner renas vattnet först mekaniskt med galler, därefter genom sedimentation och till sist via ett kemiskt filter.
De övriga projekt som beviljats pengar består av förstudier i ytterligare två prioriterade avrinningsområden.
Ett av områdena är Lugnvik där över 70 procent av ytan är industriområde och där dagvattnet i dag endast renas med grovgaller.
Det andra utpekade området är hela 260 hektar stort och mynnar ut vid Mårtensviken där det 400 meter längre bort finns en populär badplats. En närliggande bäck, som är en viktig lekplats för öring och harr, gör Mårtensviken till ett särskilt känsligt ställe eftersom eventuella föroreningar kan påverka fiskens vandring ut och in i bäcken.
– På dessa platser ska en konsult hjälpa oss att kolla status och föreslå placering för lämpliga anläggningar. Syftet med förstudierna är att få fram underlag som förhoppningsvis kan resultera i fler framtida reningsanläggningar för dagvatten, säger Marcus.
– Storsjön är viktig på olika sätt för så många. Det känns väldigt bra att kunna stötta sjön på det här sättet, säger Tore.
Tore Johansson och Marcus Lantz har tagit hjälp av konsulter för att rita dagvattenparken och för miljöstöd men projektering och entreprenad har skett internt inom kommunen.
– Vi har haft turen att kunna göra det mesta med hjälp av kommunens eget folk. Att ha det mesta »inhouse« har gjort kommunikationen mycket smidig. Det har varit enkelt med möten, enkelt att lösa problem, säger Tore.
– Och det har varit väldigt roligt att göra något konkret, inte bara sitta på kontoret och bevaka saker. Det är häftigt att få vara med och göra någonting riktigt bra som kommer att gynna väldigt många och även finnas kvar i framtiden, säger Marcus.
