En ledningskulvert löser läggning i trånga gator när Sollentuna Energi och Miljö, Seom, byter ut ledningar och bygger nytt.
När Seom bygger ledningsnät i Södra Häggvik nära E4 i Sollentuna planeras för 1,5 kilometer infrakulvert för ledningsdragningen. En teststräcka har redan byggts i ett villaområde.
När Seom lade om gamla VA-ledningar i villaområdet vid Skogsängsvägen var det inte så glada miner hos de boende.
– Det blev kaosartade avstängningar för invånarna med grävmaskiner i området i över ett års tid, berättar VA-chef Åsa Snith när vi ses i Seom:s luftiga konferensrum. På plats är också konsulten Nichlas Aldén från Sensum.
Arbetet i villaområdet var dessutom dyrt med dålig mark som krävde spontning för manskapet som arbetade i gropen. Under byggnationstiden ändrades strategin efter en idé från Nichlas. När Skogsängsvägen skulle få nya ledningar hade ett studiebesök gjorts i Vallastaden, Linköping, där en infrastrukturkulvert byggdes för några år sedan.
– Arbetet gjordes sommaren 2020. Det gjordes utan spontning, enbart maskiner användes i schaktet. På en dag hann vi med sex meter schakt, läggning och återfyllnad, på slutet kom vi upp i tolv meter per dag, berättar Nichlas.
På sju dagar var de 50 metrarna klara och återställda. Efter det vidtog arbete med rörmontaget inne i kulverten och anslutning av serviser. Eftersom kulverten klarar stora sättningar kan justeringarna av ledningarna göras inne i den.
Idén är långt ifrån ny. För cirka 30 år sedan byggdes den så kallade supertuben i Kista utanför Stockholm. Grundtanken är att lägga en stor kulvert i marken för att kunna hänga in den infrastruktur som önskas. Nu har rörlevantören Uponor skapat ett koncept av tekniken. Det är det konceptet som byggdes i Linköping i samband med Bomässan 2017 och det är det som nu byggs i Sollentuna.
– Skogsängsvägen var trång med stora mängder markbunden infrastruktur. Vi behövde dimensionera upp ledningarna för en ny stadsdel så relining var inget alternativ, säger Åsa.
Nu kunde istället ett tillfälligt nät byggas bland villorna innan det befintliga nätet med betong och järnrör grävdes upp. Närliggande tomter stängdes av med staket och plastkulverten med en innerdiameter på 2,2 meter lyftes ned. Ledningsdelar med spillvatten, dagvatten och dricksvatten finns förmonterade. Tryckledningarna fogas ihop med muff i efterhand. Serviser är förberedda och det finns också möjligheten att göra nya anordningar för att ansluta nya serviser senare.
På plats pekar Åsa och Nichlas på luckan i marken som leder ner till kulverten. På villagatan ligger den mitt i vägen men i nästa stora utbyggnad kommer de av personalsäkerhetsskäl att ligga i vägkanten för att ge en bättre arbetsmiljö vid upp- och nedstigning. Luckorna kommer då även att förses med larm. Att förhindra att obehöriga befinner sig nere i kulverten där mängder av viktig infrastruktur finns exponerad är en faktor att hantera med den här typen av system. Åsa påpekar själv att till exempel trenden där människor vill utforska stadens hemliga utrymmen i sig är problematisk.
De betongkammare som användes för att ansluta olika kulvertsektioner i Vallastaden i Linköping, har rationaliserats bort. Istället svetsas kulvertdelarna ihop inifrån. En annan nyhet är att de större ledningarna vilar på plastkonsoler istället för att hänga. Läggningstekniken utan personal i ledningsgraven gör enligt Seom att spontkostnader på 40 000 – 50 000 kronor metern sparats in. Kulvertröret har kostat cirka 40 000 kronor metern vilket gör att entreprenaden blir billigare jämfört med konventionell läggning, vid de förutsättningar som fanns på platsen.
Nu planeras för utbyggnaden av Södra Häggvik. Där handlar det om ett befintligt handelsplatsområde där bland annat gallerian Stinsen låg. Nu ska det omvandlas till ett helt nytt bostadsområde med över 10 000 invånare i 4 000 bostäder. Nichlas tror att det på sikt kan bli ännu fler då exploatörerna trycker på för en utökning. År 2022 ska det vara klart för första inflytten i nya bostäder och sedan pågår utbyggnaden fram till 2025 inom första detaljplanen.
Idag är det fullt i VA-systemen i den här delen av Sollentuna så ett nytt övergripande system måste skapas. Ur VA-synpunkt är också planeringen av området för trång för en konventionell ledningslösning. Till 2025 måste det nya systemet vara klart.
Nu planeras det för 1,5 kilometer infrakulvert i Södra Häggvik. Det ger också stadsplaneringen ett ännu större handlingsutrymme. Från systemet ska en ny anslutning till avloppstunneln som leder till Käppalaverket borras. Flödena kommer att vändas jämfört med dagens system, vilket inte är något problem alls med kulverttekniken. Området är platt och vid eventuella sättningar kan lutningen på ledningarna justeras inne i kulverten.
Serviser kommer i det nya området att borras in i toppen av kulverten, därför kan den anslutning ske helt i efterhand. Det är en fördel vid stora fastigheter där anslutningspunkten kan bestämmas i ett senare anläggningsskede. Kulverten blir större än teststräckan på Skogsängsvägen. Innermåttet blir hela 3 500 mm. Det innebär att schakten går ner till över 5,3 meter. Yttermåttet på kulverten är 3 900 mm och över läggs minst 1 500 mm mark. Anledningen till den omfattande täckningen är att inte begränsa framdragning av framtida regionnätskablar för el. I kulverten kommer VA, två fjärrvärmeledningar, el och fiber finnas. Det görs även utrymme för eventuell sopsug. VA-huvudmannen äger kulverten och de andra funktionerna får hyra in sig.
Avståndet mellan arbetsluckorna ner till kulverten ligger på 90 meter vilket gör att det aldrig är längre än 45 meter till närmaste utrymningsmöjlighet vid arbete i kulverten. En skillnad i tänkande från en vanlig ledningsbyggnation är att det gärna kan planteras träd ovanför kulverten. Grönytor ger en säkrare arbetsmiljö. Även i Södra Häggvik är markförhållandena sådana att spontning skulle krävas vid konventionell läggning.
En drivkraft för tekniken är enligt Nichlas att kostnadsbilden för VA-system ökat rejält.
– Så länge det krävs spont så blir kulverttekniken billigare men det finns en skärningspunkt ekonomiskt där.
