Kommunalägda Njudung Energi i Vetlanda bränner reningsverkets slam vid kraftvärmeverket. Den permanenta anläggningen har tagits i drift under hösten.
Kraftvärmeverket på Stickan-området i Vetlanda har fått ett nytillskott. I ett nytt slammottagningsrum i en tillbyggnad tas slam från Vetlanda och Sävsjö emot för förbränning. Beslutet om förbränning togs för länge sedan och tillstånd har funnits ända sedan 2012. Under senare år har avsättningsproblem gjort frågan allt mer aktuell. Det finns även en miljöaspekt med i resonemanget.
– Det finns ämnen i slammet som vi inte ska sprida, det är vår bedömning, säger Marcus Tingvall, vd hos Njudung Energi, ett kommunalt bolag som hanterar el, värme, VA, avfall och bredband i Sävsjö och Vetlanda.
När vi går över gården på fjärrvärmeverket i Vetlanda ligger träbaserat biobränsle upplagt i prydliga högar. Bekanta träflisor utgör en del av bränslet. Granne med verket finns Swedish Match tändstickstillverkning, därav Stickan-området. De delar av träet som av olika anledningar inte fungerar för tändstickor går till Vetlandabornas värme. På gårdsplanen har Marcus Tingvall slutit upp tillsammans med Peter Nilsson, affärsområdeschef för fjärrvärme och driftchefen Johan Björnhag.
Det har blivit allt svårare i den skogrika Smålandskommunen att hitta avsättning inom lantbruket för kommunens reningsverksslam.
– Vi har kört slam långt för att få sprida det, säger Marcus Tingvall och berättar om att slammet fraktats såväl till Skåne som till Östergötland i jakten på jordbruksmark.
Klart är att slammets svavelinnehåll har en positiv inverkan mot korrosion i den samförbränning som sker i pannan.
– Det har ändå tagit lång tid för oss att hitta en lämplig teknisk lösning för att föra in slammet i förbränningen, berättar Peter Nilsson.
Inledningsvis var planen att pumpa avvattnat slam de två kilometrarna från reningsverket i en ledning.
– Det funkade i upp till 430 meter, konstaterar Johan Björnhag lakoniskt.
En annan plan var att torka slam med hjälp av överskottsvärme under sommartid för att få bättre egenskaper. Testkörning har också gjorts med torkat slam från Mora, som haft en torkningsanläggning igång periodvis under senare år.
I slutänden körs nu orötat slam, avvattnat till cirka 20 procents TS-halt, på lastbil till värmeverket. Från mottagningsfickan skruvas slammet upp till förbränningen. Hanteringen är separerad från övriga bränslen.
– Slammet fördelas sedan in till fem olika ställen i rostbädden, säger Johan Björnhag.
Försöksförbränning har pågått under flera år. Delar av utrustningen kommer från en pilotanläggning som stod uppställd på Chalmers i Göteborg, där samförbränningsförsök med slam och träprodukter inleddes för cirka 20 år sedan.
– Vi kör returträ som är ett torrt bränsle från början. Med fuktigare bränsle som skogsflis hade samförbränningen med slam varit svårare, säger Johan Björnhag.
För närvarande är anläggningen inne i en intrimningsfas. Totalt har den kapacitet att ta hand om 10 000 ton slam på årsbasis. Från Vetlanda och Sävsjö kommer cirka 3 500 ton slam avvattnat till 20 procent TS.
– Nu måste vi först utvärdera förbränningen av vårt eget slam innan vi eventuellt kan ta in mer, säger Peter Nilsson.
Slammet ändrar energiproduktionen i anläggningen i viss utsträckning. Kraftvärmeverket producerar värme, hetvatten, processånga och el. Med enbart returträ ger värmen prima ånga som kan användas för elproduktion. Med slammet flyttas mer värme över till rökgaskondenseringen där den används för fjärrvärmeproduktion.
En utmaning i arbetsmiljön har varit lukten från slammet. När vi tittar in i mottagningsrummet berättar Johan Björnhag att en del personal reagerade inledningsvis. Det är en arbetsmiljöfråga, ingen doft letar sig ut till omgivningarna. Ventilationsluften från slamhuset leds in i pannan.
Den tekniska utmaningen har varit att få en bra matning till förbränningen.
– Det är en lite udda lösning med direkt samförbränning, säger Peter Nilsson.
När vi följer slammets väg genom anläggningen finns en del 90-gradiga krökar och böjar i matningen som som ser lite vågade ut för att trycka avvattnat slam igenom men marginalerna för trycknivåerna är väl tilltagna. I den dagliga driften har det än så länge rört sig om beskedliga nivåer för att få upp slammet till fördelningsväxeln där de fem strömmarna leds in i rostbädden.
Tungmetallerna från slammet hamnar i flygaskan som omhändertas. Parallellt med förbränningsförsöken har ett arbete pågått för att se på eventuella framtida möjligheter till fosforåtervinning.
– Högskolan i Borås tittar på utvinning av fosfor. Än så länge vet vi inte ens vilken fosforhalt vi får i askan, säger Marcus Tingvall, som ändå gärna sticker ut hakan lite i VA-branschen när han konstaterar att en del ämnen i slammet inte bör spridas tillbaka till miljön.
– Sedan vill vi också komma åt fosforen så att den kan komma till nytta.
–––
Kraftvärmeverket Stickan Togs i drift 2012.
Eleffekt generator: 7 MW.
Total värmeeffekt panna: 27 MW.
Beräknad årlig elproduktion: 27 GWh.
Beräknad årlig värmeproduktion: 106 GWh.
