Nya tider ställer nya krav. Alingsås kommun utreder sin avloppshantering parallellt med att projekteringen för ett nytt Nolhaga reningsverk pågår. Dessutom renoveras det gamla verket under tiden.
I Alingsås pågår ett annorlunda reningsverksprojekt. Det som började med akuta renoveringar av Nolhaga reningsverk och som skulle fortsätta med en ombyggnad, blev satt på paus när det stod klart att budgeten skulle spricka rejält. Nu görs istället en större avloppsutredning för att ta ansvar för att pengarna används rätt, samt en parallell planering för en total förnyelse på plats.
Ända sedan 2018 har det pågått ett projekt med utredningar, förstudier och renoveringar kring en tilltänkt upprustning av Nolhaga reningsverk. Efter ett antal förstudier hamnade den kalkylerade budgeten på 435 miljoner.
– När vi det senaste året gjort omvärldsbevakning och tittat på andra liknande kommuner som bygger nya reningsverk har kostnaderna för dem landat på mellan en och en och en halv miljard kronor. Vi förstod då att den ursprungliga budgeten för renoveringen av verket inte skulle räcka på långa vägar, förklarar Lovisa Björnsdotter, VA-chef i Alingsås.
Orsaken är att, förutom att världsbilden förändrats sedan projektet startade, så har också material- och byggkostnader ökat markant, samt att leveranstiderna har blivit längre.
Nu ska en utredningsgrupp titta på alternativ till ombyggnad. Dessa är:
• Nytt reningsverk på annan plats i kommunen.
• Överföring till Gryaab i Göteborg.
– Det vi tror och vad magkänslan säger oss är att ombyggnad och renovering är det bästa alternativet, men man kan inte tro, när det gäller så mycket pengar. Därför ska alternativen utredas så att vi är trygga med att vi gör rätt, säger Lovisa Björnsdotter.
Utredningen har just startat och pågår ovanligt nog parallellt med förprojekteringen av ombyggnaden av Nolhaga reningsverk. Det kan verka som risk för onödigt arbete ifall utredningen kommer fram till en annan lösning, men i det här stadiet handlar det om att designa reningsprocessen som krävs för att rena vattnet. Utifrån detta kan senare kostnaden för ombyggnaden räknas fram. Förprojekteringen blir också ett underlag till alternativet med nytt reningsverk på annan plats om det skulle bli aktuellt.
– Om ett reningsverk istället ska byggas på annan plats är det ju samma vatten som ska renas. Då tar vi helt enkelt med oss processlayouten till den nya platsen, säger Josefin Pehrsson, delprojektledare för förprojekteringen om ombyggnadsalternativet, som ska vara klar om 1,5 år, senast i december 2024.
Det är först då som en uppdaterad kalkyl för den totala om- och nybyggnaden av Nolhaga reningsverk kan vara klar. Misstankar har uttryckts om att det kommer att närma sig en miljard kronor, men de vill helst invänta utredningen innan någon uppskattad siffra anges.
Den nystartade utredningen om alternativen, som ska löpa parallellt, är budgeterad till 100 miljoner kronor fördelade på två år och beräknas vara klar om cirka ett år räknat från i april i år. Det ska vara en så kallad multikriterieanalys. I den ska det tas hänsyn till inte bara ekonomin och slutpriset, utan exempelvis också:
• Hållbarhet
• Miljöpåverkan
• Organisation
• Teknik för reningsprocesser
• Genomförandetid
• Rådighet över avloppsreningen
Vid Cirkulations besök får vi intrycket av att överföring till Gryaabs reningsverk nästan sex mil bort känns som det mest avlägsna alternativet, ur flera betydande aspekter. Detta även om anslutning skulle kunna ske via Lerum, knappt tre mil bort, och den avloppstunnel som går därifrån till Gryabs reningsverk.
Knäckfrågan kan alltså bli ifall ett nytt verk på annan plats eller en ombyggnad av befintligt verk, är bästa lösningen ur alla aspekter.
Möjligtvis kan den uttryckta magkänslan som Lovisa Björnsdotter uttrycker, grunda sig på problemet med helt nya tillståndsprocesser, markägarförhandlingar för ledningsdragning och möjligheten att hitta lämplig plats där sjön Mjörn fortfarande kan vara recipient, om ett nytt verk ska byggas på annan plats.
– Men multikriterieutredningen får utvisa vilket av de tre alternativen som är den bästa lösningen för Alingsås framtida avloppshantering. Den kommer att vara väldigt bra eftersom den tittar på så många olika aspekter, säger Lovisa Björnsdotter.
Nolhaga reningsverk ligger precis intill recipienten, Säveån och sjön Mjörn. Utloppet i ån är en mycket kort sträcka från Mjörn.
Det pikanta är att i Nolhagaviken finns två naturreservat definierade – själva viken, samt alkärret Kongo. Det är samtidigt Natura 2000-områden som är extra skyddade enligt EU-förordningar. Det betyder att särskild hänsyn hela tiden måste tas vid åtgärder och det krävs dessutom extra samrådsprocesser med Länsstyrelsen.
Man kan säga att Nolhagaverket också ligger som en del av stadsparken Nolhaga, som är ett populärt rekreationsområde för Alingsåsborna. Många har också sina kolonilotter i detta område. Ett stenkast bort ligger också idrottsområdet Mjörnvallen.
En del i planen är därför att göra verket attraktivt för dem som rör sig i de omgivanden områdena och en särskild ansträngning kommer därför att göras vid gestaltningen, så som Cirkulation berättat om att även andra kommuner planerar för inför sina kommande förändringar vid verken. Meningen är att göra det möjligt att ta emot studiebesök vid verket i Alingsås.
Det gamla verket från 1960-talet, med en tillbyggnad från 1970-talet, kommer att behöva fixas till fortlöpande för att klara sig under ombyggnad eller nybyggnad.
– Verket har mest förvaltats utan större åtgärder sedan den tiden. Det har varit mycket slitage, flera flaskhalsar i processerna, dålig arbetsmiljö och en del farliga installationer, säger Lovisa Björnsdotter.
Projektplanen sträcker sig ända till 2032 och många åtgärder går inte att skjuta på så länge.
Tillståndet från 2010 är för 77 000 pe, men belastningen är bara på cirka 30 000 pe från de 42 000 invånarna i kommunen, så det finns en god marginal i tillståndet.
I förprojekteringen för en eventuell ny- och ombyggnad projekteras det för 57 000 pe, med sådana teknikval och placering av anläggningsdelar att det också ska gå att göra framtida utbyggnader för både kapacitetsökningar och eventuellt tillkommande reningskrav. Avancerad rening av exempelvis läkemedelsrester finns till exempel med i tankarna, men det kommer inte byggas något reningssteg för det inledningsvis som planerna ser ut just nu.
Tankemodellen är att verket ska vara modernt när det står klart 2032 och ett arbetsnamn för »Nya Nolhaga Reningsverk« är »Nolhaga 4.0«, vilket bland annat sprids via en helt ny projektplansskrift.
Nyligen har en rad processalternativ gåtts igenom och valet har fallit på en metod som kallas IFAS, Integrated Fixed Film Activated Sludge. Det är helt enkelt ett biosteg med aktivt slam kombinerat med bärare. Det blir en bio-p-metod för fosforrening, där även kväve och BOD avskiljs. Risken att drabbas vid kemikaliebrist på marknaden minskar också.
– Det är en metod som bland annat minskar behovet av fällningskemikalier. Vi hoppas att med metoden komma ned på en fosforhalt kring 0,5 mg/l via den här biologiska reningen, säger Josefin Pehrsson.
Returslammet genomgår hydrolys vilket ska innebära minskat behov av att använda etanol som kolkälla.
Slutpoleringen kommer att vara skivfilter med polymer och fällningskemikalie.
I den befintliga anläggningen är det bara sex försedimenteringsbassänger och åtta eftersedimenteringsbassänger som kommer att finnas kvar. Renovering av eftersedimenteringsbassängerna pågår där en bassäng i taget får betongen förstärkt och betongytorna ovanför vattenytan kristalliserad för att vara vattenskyddade, men ändå diffusionsöppna med förlängd livslängd som resultat. Nya skrapspel tillkommer också.
De två rötkamrarna ska inte användas för slamrötning. Istället ska det byggas två nya rötkammare, samt en ny efterrötkammare. Containerlösningarna för det rötade och avvattnade slammet ska ersättas med silos som har centrifuger på toppen. Återbruksfokuset gör att det ännu inte är bestämt om de gamla rötkamrarna ska rivas eller bli något mellanlager.
Intagsdelen blir helt förnyad med skruvpumpar, tre rensgaller och två luftade sandfång. Efter försedimenteringen kommer sedan det nya biosteget fördelat på tre bassänglinjer med olika zoner, bland annat för nitrifikationsprocesserna, samt slamhydrolysen.
Eftersedimenteringen följs av flockning och skivfilter, innan det polerade vattnet når recipienten.
I projektet ingår också renovering och viss nybyggnad av personalbyggnader, verkstad, förråd och garage. Redan tidigare har ett nytt ställverk byggts och reservkraft installerats.
Om det till slut blir alternativet med att bygga om befintligt verk så blir den stora utmaningen att samtidigt inte få störningar på den pågående driften av avloppsreningen.
Planeringen av det arbetet förväntas bli en kreativ och rolig process när många olika kompetenser kommer att samarbeta, exempelvis processteknik, byggteknik, gestaltning och drift.
En del av planeringsarbetet uppges komma att ske i workshops. Förhoppningen är att ombyggnaden utförs i olika delprojekt för att successivt kunna koppla in nya anläggningsdelar och ta gamla ur drift sömlöst.
– Vi arbetar intensivt med att hitta den bästa placeringen av nya anläggningsdelar och hitta den bästa utbyggnadsordningen för att minimera påverkan på driften och samtidigt hålla nere kostnaderna för omkopplingarna. På så sätt hoppas vi slippa stora överraskningar när allt ska utföras, säger Josefin Pehrsson.
En del i arbetet är också att försöka återbruka så mycket som möjligt, kombinerat med att i möjligaste mån korta ned de interna pumpvägarna. Syftet är att uppnå hög energieffektivitet. Ett exempel på återbruk kan vara att installera skivfiltren i den byggnad där det idag finns slamlager.
– Vi har fokus på hållbarhet och det avspeglas i materialval, klimatanpassning och översvämningsskydd. Där ingår också hänsyn till Nolhaga park och att all producerad rötgas utnyttjas, säger Josefin Pehrsson.
I hållbarhetsinriktningen ingår också att det nya verket förbrukar mindre energi per volymenhet för att rena avloppsvattnet. Kemikalieförbrukningen per avskild föroreningsmängd minskar dessutom.
Den energirika gas som verket producerar ska bli till fjärrvärme för Alingsåsborna genom ett samarbete med Alingsås Energi.
– Bland våra ledord i arbetet finns robusthet, redundans och resiliens, säger Lovisa Björnsdotter, som avslutningsvis också vill lyfta fram att de jobbar med partnering med Peab och VA-ingenjörerna, vilket ger stor flexibilitet och gemensamt ansvar.
