Lidköpings kommun bygger ett helt nytt reningsverk med en ny placering. Det gamla verkets placering låser stadsutvecklingen mot Vänern. Bakom den nya placeringen ligger ett gediget utredningsarbete.
Lidköping har med en gedigen och annorlunda metod hittat en plats för sitt nya reningsverk. Efter år av politisk oenighet förefaller alla nu rörande överens.
– Utredningen ledde till att vi hittade en placering som ingen hade tänkt på tidigare, berättar Pernilla Bratt, VA-chef i Lidköping
Genom ett intensivt samarbete med kommunens arbetsgrupp och fristående konsult har den optimala platsen hittats vid Ekestubben/Kartåsen, mitt i ett 800 hektar stort skogsområde. Det är en smal korridor där som har precis rätt förutsättningar enligt de kravkriterier som satts upp för placeringen.
Kraven har varit:
- Högst en mil pumpsträcka från gamla reningsverket.
- Minst 500 meter till närmaste bostadshus.
- Rimligt avstånd till recipienten Lidan eller Vänern.
- Tillräcklig yta, fyra hektar, ska finnas tillgänglig.
- Marken ska helst ägas av kommunen.
- Natur- och kulturintressen ska påverkas minimalt.
- Minsta möjliga påverkan på landskapsbilden.
- Att området ligger tillräckligt högt för att inte riskera översvämmas.
- Att området inte ligger för högt så att pumpningarna blir dyrt.
- Det ska finnas praktiskt möjlighet att ansluta andra kommuner.
Det nu utpekade området ligger sex kilometer från gamla verket, 3,5 kilometer från en lämplig utsläppspunkt i Lidan med möjlighet till självfall hela vägen, mitt i ett stort skogsområde och 500 meter till närmaste bebyggelse. Därmed lär det inte finnas risk för luktstörningar. Det enda som behöver beaktas är att en ledningsgata för högspänning passerar i kanten av projekteringsområdet.
Den gedigna 300 000-kronorsutredningen har systematiskt kartlagt ett stort område i Lidköping med hjälp av programmering i GIS, Geografiskt Informations System, där kravkriterierna lagts in.
Först ritas en cirkel som markerar en mil till gamla reningsverket och sedan med ytterligare cirklar innanför denna som markerar 300 och 500 meter till närmaste byggnad. Till det lades att tillräcklig yta ska finnas.
Resultatet blev 50 olika ytor, i olika korridorer med rätt avstånd till bostäder. Dessa har därefter bedömts med utgångspunkt från övriga krav, så att det till slut bara fanns sju till synes lämpliga ytor kvar.
– Då besökte vi dessa platser och kunde genast utesluta sådana som låg mitt ute på bra åkermark, eller som skulle medföra att reningsverket blev ett stort långväga synligt monument, säger Pernilla Bratt.
Strax intill det som nu pekats ut, fanns också en lämplig kandidat, men den platsen valdes bort på grund av planerad utökning av handel och annan verksamhet där.
– Det fanns risk att anläggningen också skulle uppfattas som störande på den platsen.
Allt verkar stämma med Ekestubben-alternativet. Ingenting störs, det kommer knappt att synas utifrån, det ligger nära den kommande utbyggnaden av väg 44, en mottagningsstation för eldistribution är planerad att ligga strax intill och någon ytterligare bebyggelse i området är inte aktuell inom överskådlig tid. Utredningen är dessutom så grundlig att inget politiskt parti kan klaga på oklara uppgifter. Alla verkar dra åt samma håll, när Cirkulation medverkade på presskonferensen där förslaget presenterade.
– Marken ligger på 55 meters höjd, så vi ska försöka få självfall till utsläppspunkten i Lidan vid Majåker/Skölmetorp, säger Pernilla Bratt.
Denna utsläppspunkt uppströms Lidan ligger cirka två kilometer ifrån utsläppspunkten för det gamla verket. Lidans avvattningsområde innebär att flera tusen ton kväve transporteras ut till Vänern varje år. Verkets tillskott är bara bråkdelar av detta. Redan 100 meter nedan utsläppspunkten har utspädningen gjort att tillskottet från reningsverket ryms inom den naturliga variationen, säger utredningen.
Nya verkets föreslagna placering ligger bara en kilometer från Kartåsens avfallsanläggning där slam idag komposteras. Men som Cirkulation berättat om tidigare har Lidköping stora förhoppningar att börja med helt nya metoder för slamhantering, bland annat den pyrolysliknande metod Peak Eco Energy just nu utvecklar i Lidköping för att göra olja, gas och biokol av slammet. Andra fosforåtervinningsmetoder som kan bli aktuella är den styrda förbränning som det forskas om i Borås just nu, eller kemisk utfällning enligt den metod som Easy Mining tagit fram.
Peak Eco har gjort sina första fullskaleförsök och är i full gång med fintrimningar av sin maskin.
– Det har hittills varit bioagropellets i försöken, men längre fram ska vi blanda in slam och öka på till flera ton, berättar Henrik Söderberg, VD för Peak Eco.
Det finns gott om tid kvar att färdigställa maskinen, när nu den tekniska utredningen ska ta vid för nya verket, så ett bygge kan starta först inom något år. Det behöver också starta i så god tid att allt är klart innan bygget av Hamnstaden startar, det nya bostadsområdet nära det gamla verket mitt i centrum. De första hyresgästerna ska flytta in där 2022, enligt planen.
Den kommande tekniska utredningen, som ska göras för en fast summa om 800 000 kronor, tar fram tre olika alternativa tekniska lösningar för ett verk uppemot 70 000 PE. Lösningarna ska alla vara moderna och anpassade för framtidens utmaningar vad gäller reningskrav, men också högt automatiserade. Med stor sannolikhet kommer även läkemedelsrening att avhandlas i denna utredning.
– Jag har massor med idéer på specifika tekniska lösningar, men dem behåller jag för mig själv ett tag till. Men annars vill jag att anläggningen ska vara pedagogiskt utformad så att det går att följa och förstå processen enkelt, både för personalen och när det kommer studiebesök, exemplevis skolklasser, säger Pernilla Bratt och tillägger:
– Det vore också riktigt, riktigt roligt om vi kunde bli en testbädd för ny teknik, kopplad till universitet och högskola. Och så ska det bli så energineutralt som möjligt.
Utredningen har också presenterats för allmänheten och några av dem som kommer att bo närmast visade intresse.
– De förstod hur det var tänkt och inte negativa utan vill gärna vara med och gemensamt lösa eventuella problem så att det blir så bra som möjligt, säger Pernilla Bratt.
Det slutliga beslutet om placeringen tas av Lidköpings kommunfullmäktige i höst. Parallellt ska också arbete med miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprövningar genomföras.
En kommande fråga kommer att vara hur området där det sjönära gamla verket ligger ska användas. Redan nu dyker det upp mer eller mindre fantasifulla förslag, exempelvis att göra om sedimenteringsbassängerna till badbassänger.
