Annons Kamstrup 2024 Kamstrup 2024

Nykvarns nya vattentorn är en karaktärsbyggnad som syns från centrum.

Kantarell blev vinnare i Nykvarn

Cirkulation 5/20

Ett helt nytt vattentorn strävar mot himlen i centrala Nykvarn. Tornet och reservoaren behövs för att säkra vattenförsörjningen.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Frågan om ett vattentorn i Nykvarn har stötts och blötts sedan 1990-talet. Kommunen bildades så sent som 1999 genom en utbrytning ur Södertälje. Dricksvatten levereras från Djupdals vattenverk i Södertälje via en milslång ledning och avloppet pumpas till regionens reningsverk vid Himmerfjärden Syvab.

– Den här frågan har lyfts av ingenjörerna i kommunen länge. Det har tittats på placering och om det ska vara en låg- eller högreservoar men 2015 kom ett beslut, berättar VA-chef Dan Godman, när vi av försiktighetsskäl med tanke på coronapandemin träffas ute i parken vid ån nedanför tornet, i början av juni.

Tanken var då att vattentornet skulle stå klart till 2018 men under resans gång har det blivit en del omtag.

När nu tornet står klart är det 32 meter högt med en reservoarvolym på 3 000 kubikmeter. Placeringen är på en ås några hundra meter bortanför centrumkärnan. Tornet spelar en stor roll som buffert och säkerhet.

– Det är såklart en sårbar vattenförsörjning vi har så vi behöver reservvolymen. Vi kommer att ha en maxfylld reservoar dygnet runt. Det är viktigt att ha den här, för oss stora, volymen tillgänglig, säger Dan Godman.

Driftsättet att hålla reservoaren toppfylld hela tiden är lite ovanligt men de 3 000 kubikmetrarna räcker till två dygns försörjning till de 7 300 anslutna av kommunens knappt 11 000 invånare.

– Tanken är att den ska stå full men vi kommer att ha omsättningscykler med kvalitetskontroll på vattenåldern i tornet, där styrsystemet sköter omsättningen löpande, säger Dan Godman.

Tornet kommer att få en nyinstallerad gemensam reservkraft tillsammans med den tryckstegringsstation som finns i närheten.

– Reservkraften är ett annat skäl till valet av en högreservoar. Även med förlorad tryckstegring behålls trycket ut i stora delar av kommunen, under två dygn vid ett avbrott, säger Dan Godman.

Insidan av reservoaren är i rå betong. Specialistföretaget Amphi-tech har tagits in som konsult för att förbereda kommande underhåll. Det ska finnas möjligheter till underhåll och rengöring med till exempel förberedda anslutningar, lyftmöjligheter och belysning i en genomtänkt konstruktion. Under själva bygget har rutiner och hygienzoner fått stor vikt, så att drifttagningen av tornet ska gå smidigt.

När beslutet om tornet väl var taget tog konsultbolaget Sweco fram tre alternativ till gestaltning av tornet, där medborgarna fick rösta i en medborgardialog. Valet stod mellan alternativen Blomma, Parameter och Kantarell. Grovt beskrivet; en boll, ett rutnät eller en svamp. Parameter, ett torn omsvept av ett stålnät, vann medborgarnas gillande.

Tyvärr vann det inte kommunens nya säkerhetsansvariges gillande då bedömningen var att det skulle vara allt för inbjudande till klättring på utsidan av stålnätet.

Istället förordades Kantarell av förvaltningen när förslaget lades fram till beslut. Ett ljust torn med tegelfärgade strävpelare.

Annons Abonnemangspaket Abonnemangspaket

– Nu får vi även möjligheten att installera konstljus vid tornet så det blir ändå en riktig karaktärsbyggnad för kommunen, säger Dan Godman.

Byggarbetet på den förhållandevis lilla tomten har varit lite knöligt. Dessutom stötte man på problem i ett tidigt skede. När det togs fram en ny detaljplan gjordes ingen miljöutredning.

– Det var en tråkig överraskning när vi började att sleva runt i massorna. Närliggande gamla industrier hade haft en stor påverkan på marken med oljeämnen som hittade i marken inom området. Det drog med sig kostnader som vi inte räknat med, berättar Dan Godman.

Ursprungligen var bygget tänkt som en totalentreprenad men när förfrågan gjordes kom det inte in tillräckligt många anbud. Efter en indragning av upphandlingen och ett omtag sommaren 2017 gick en ny förfrågan ut samma höst, då med en partnering för att fördela riskerna.

– Vi gjorde bedömningen att det skulle vara lättare att hitta en byggpartner om kommunen tog en del av riskerna, konstaterar Dan Godman.

När upphandlingen gjordes var inte priset den tyngsta parametern. Istället belönades teknisk förmåga högst.

Utvärderingen gjordes i tre steg.

  1. Utvärdering gjordes enskilt och anonymt av fyra medlemmar i projektgruppen.
  2. Alla prekvalificerade anbudsgivare gav en muntlig och en skriftlig presentation.
  3. Anbudssumman var helt okänd för utvärderingsgruppen och lades på först efter att de »mjuka« parametrarna sammanställts.

Vägningen av anbuden skedde utefter fyra punkter med olika vikt: ekonomi (tio procent), ­teknisk förmåga (40 procent), samverkansmodell (30 procent), administration (20 procent).

Upphandlingen fungerade bra med Peab som vinnande partner, inga överklaganden kom in.

För gjutningen har ett formsystem från Österrike använts som gett möjlighet att gjuta stora lutande och rundade etapper med fortsatt god kontroll på betongen. Med det begränsade utrymmet på platsen hade det varit näst intill omöjligt att bygga traditionellt med ställning för formen.

Säkerhetsfrågorna har kommit allt mer i fokus efterhand i arbetet. I början underskattades hur resurskrävande den delen kan vara.

– Vi har fått dra på mer där. Det är klassat som skyddsobjekt och får högre yttre säkerhet med stängsel, säger Dan Godman och resonerar om för- och nackdelar. Om platsen görs mer tillgänglig kan vanligt folk som gör utflykter och går ut med hunden bidra med ordning. Å andra sidan hindrar naturligtvis stängsel en del intrång.

– Vi har inte riktigt haft resurser för att hantera säkerhetsnivåerna där Säpo och liknande är inblandade. Säkerhetsprövningarna handläggs ju av Säpo och handlingstiderna som kan vara väldigt långa har vi ingen rådighet över. Inte heller entreprenörerna är vana. Vi skulle ha behövt en säkerhetsansvarig i projektet redan från början med facit i hand, säger Dan Godman.

Samtidigt tycker han att de ändå klarat utmaningarna bra och att han får väldigt blandade signaler när han hört sig för med kolleger i branschen.

– Det är lite oroväckande att många av de stora, både entreprenörer och huvudmän, är så pass omogna i säkerhetsfrågor, att inte lilla Nykvarn är sämst i klassen.

En rolig sak med ett vattentornsbygge är medborgarengagemanget. För en gångs skull får VA-förvaltningen göra något som syns.

– Förutom beredskapsfunktionen i reservoaren har gestaltningen varit viktig för kommunen där man exempelvis beslutat att avsätta medel för konstbelysning. Information är också en viktig del av projektet men vi har fått ett positivt bemötande och acceptans av allmänheten. Det har såklart lyfts några få kritiska röster men det bottnar ofta i att man inte har hela bilden och då brukar det hjälpa om vi förklarar projektet, säger Dan Godman.

Bygget är till hälften skattefinansierat. Andra halvan av kostnaden tas på VA-kollektivet där också fonderade medel funnits att tillgå från taxan som beslutades 2016.

Under hösten 2020 blir det drifttagning och invigning i Nykvarn. Ursprungligen budgeterades bygget till 62,8 miljoner kronor men markföroreningarna och den utökade säkerheten har naturligtvis inneburit ökade kostnader.

Annons Wateraid