Sök
Cirkulation 3/19
partners logo

Calle Svensson och Jenny Hertsgård är ­mycket nöjda med principen att inte använda livsmedel för bevattning i Halmstads grönska.

partners logo

Några tiofotscontainrar rymmer utrustning för uttag av tekniskt vatten, bland annat till bevattning på Örjans Vall.

Halmstad grönt trots lågt grundvatten

I Halmstad grävs åvatten från Nissan ner i marken. Stora plasttankar fungerar som reservoarer att ta vatten ifrån till parkernas grönska när det blir bevatt­nings­förbud. Även i fontänerna cirkulerar det åvatten.

Text/Tomas Carlsson Bild/Tomas Carlsson

Sedan några år tillbaka har det flaggats från fler och fler områden i Götaland och Svealand om låga grundvattennivåer. Tidigt i år har nivåerna i de stora magasinen varit under eller mycket under de normala nivåerna. För lite nederbörd under den kalla perioden och förlängning av växtsäsongen ligger bakom. Förra året kom det nästan bara hälften så mycket nederbörd som normalt och i vissa områden har snötäcket varit mycket grundare. Det hjälper inte mycket för grundvattennivåerna om nederbörden kommer när det blivit varmt, för då tar växtligheten hand om vattnet redan i de ytliga marklagren.

I Halmstad kommer dricksvattnet från en rad olika grundvattentäkter, totalt 18 stycken. När grundvattnet sjunker till kritiska nivåer blir det bevattningsförbud, vilket inträffat flera år i rad nu. Det blir sannolikt så i år också då flera nivåer i grundvattentäkterna är fortsatt låga. Höstens och vinterns nederbörd har legat under det normala i stora delar av Halland. På grund av beroendet av ett stort antal grundvattentäkter är Halmstadsområdet särskilt känsligt för låga grundvattennivåer för sin vattenförsörjning.

Då duger det inte att vattna träd och blommor i parkerna med dricksvatten, så som skett tidigare. I några parker har till och med ett automatiskt bevattningssystem använts. Likaså har dricksvatten tidigare använts i fontänerna, till exempel den berömda Carl Milles-fontänen i brons från 1926, Europa och tjuren, på Stora torg mitt i Halmstad.

Även om den kommunala bevattningen bara är en ytterst liten bråkdel av dricksvattenproduktionen på 25 000 kubikmeter per dygn i Halmstad är besparingarna betydelsefulla.

– När alla måste spara på vattnet är det ett viktigt signalvärde att vi också gör det, och att vi visar att vi samverkar på många olika sätt, säger Jenny Hertsgård, chef för parkförvaltningen i Halmstad.

I parkerna finns det närmare 900 träd, 4 400 kvadratmeter plantering med perenna blommor, samt 300 kvadratmeter sommarblommor i mark. Till det kommer säsongsväxter i krukor och ett växthus för att driva fram växter i.

– Vi såg att vi behövde rusta för framtiden när vi förra året fick ställa alla gräsklippare och göra om traktorer till bevattningsfordon med enkubiks vattentankar på. Torka kan få allvarliga konsekvenser särskilt vid nyetablering av växter. Ett träd har cirka tre års etableringstid, säger Carl-Olof Svensson, parkplanerare i Halmstad.

Första åtgärden var att stänga av det automatiska bevattningssystemet i Gunillaparken, som var kopplat till dricksvattennätet. Det medförde i sin tur hög arbetsbelastning, närmast ett arbetsmiljöproblem, när det bara fanns ett ekipage för manuell bevattning.

Lösningen nu är att gräva ned stora breda plasttankar dit man kör Nissanvatten med spolbilar på 13 kubikmeter. Tre tankar är hittills nedgrävda:

• 20 kubikmeter Gunillaparken.    
• 20 kubikmeter Norre katts park.
• 10 kubikmeter Slottsparken.

Det är låga och långa tyska tankar i polyeten med 35 års garanti. Tack vare att de bara bygger 1,27 meter på höjden krävs inget stort schaktdjup och pumphöjden begränsas också.
I Tyskland är det vanligt att de också används för att samla in regnvatten från tak och hårdgjorda ytor, vatten som efter enklare filtrering sedan kan användas för bevattning, rengöring och andra ändamål. Tankarna har kostat 210 000 kronor tillsammans. Med nedläggning och kopplingar och allt blir slutnotan närmare en halv miljon kronor.

När Nissanvattnet är på plats i parkerna blir det enklare att vattna blommor, träd och andra planteringar. Träden vattnas med stora påsar på 75 liter med små hål i botten så att det blir droppbevattning med mycket lite avdunstning. Det tar nio timmar att för allt vattnet att rinna ut och nå rotsystemet.

– Det är ett bra sätt att säkerställa att träden får tillräckligt med vatten. Om du inte är väldigt kunnig är det väldigt lätt att du ger för lite. Dessutom tar det lång tid att vattna för hand, säger Carl-Olof och Jenny.

En normal sommar är det tänkt att en tank ska räcka i en månad, men blir det extremvarmt kanske det går åt två tankar på en månad.

– En normal sommar behöver man inte vattna de perenna blommorna eller gräsmattorna, säger Carl-Olof Svensson.

Många planteringar har täckts med sand för att hindra ogrästillväxt, men det bidrar också till att behålla fukten i marken bättre.

Det har inte varit något snack om att också kommunens fontäner ska använda vatten från ån, även om det oftast är cirkulerande vatten i fontänerna och förbrukningen i dem relativt sett är liten.

– Tidigare var det automatisk påfyllning med en avkännare, men nu får vi bevaka dem. Det går bra för de är inte så många, säger Carl-Olof Svensson.

Fontänerna som parkförvaltningen har hand om finns i Norre katts park, Gunillaparken och i Oskarsström. Förutom att åvattnet redan har passerat ett filter innan det fylls i en fontän, finns det även inbyggda filter i fontänen för tillkommande partiklar. Om det blir igensatt hörs det direkt att pumparna låter ansträngda när parkarbetarna gör sitt dagliga besök. Fontänerna är öppna mellan 1 maj och sista september.

Däremellan behöver filtret kanske rensas på humus fem gånger.

Annons:
Brandskydd 2019

Några av fontänerna i Halmstad är det kulturförvaltningen som har hand om. Neptunus (Klädnypan i folkmun) av Peter Mandl, som står på Norre Torg har de haft avstängd en tid på grund av läckage. Den ska restaureras och sedan förses med tekniskt vatten från Nissan.

I turistattraktionen Europa och Tjuren har man bytt till ett slutet system med sandfilter så att det går att köra runt åvatten i fontänen.

– Det har fungerat mycket bra, men det avdunstar rejält så påfyllning krävs regelbundet, säger Joacim Eneroth som är projektledare för offentligt konst på kulturförvaltningen i Halmstad.

En annan fontän de har hand om har varit avstängd i fem år nu. Den sprutade nämligen dricksvatten rakt ut i Nissan. Det handlar om »Laxen går upp« (Piss i Nissan i folkmun) av Walter Bengtsson.

– Den behöver också restaureras och vi försöker få in offerter, förklarar Joacim Eneroth.

I Laholm har man bestämt sig för att följa Halmstads exempel. Vid bevattningsförbud blir det stopp för dricksvatten i fontänerna. Där har dock nu också tillkommit ett nämndbeslut på att Lagafontänen ska försörjas med tekniskt vatten från Lagan.

Det är inte bara för bevattning som vatten från ån ersätter dricksvatten. LBVA, Laholmsbuktens vatten och avlopp, har ordnat med ett antal »vattenkiosker« där det går att hämta så kallat tekniskt vatten, vilket är åvatten som på olika sätt filtrerats från humus och andra partiklar.

– Vi ska ju blir fler i kommunen och då behöver vi mer vatten. Då är det onödigt att ta dricksvatten i sammanhang där det inte behövs, säger Mattias Hultin, driftschef hos LBVA.
Det är bakgrunden till beslutet om det fyra vattenkioskerna som finns på följande platser:

• Kommunförrådet.
• Örjansvall.
• Oskarström.
• Laholm.

Till teknik- och fritidsförvaltningens stora förrådsområde i kvarteret Krämaren har dragits två 63-millimetersledningarna cirka 800 meter i dagvattenledningarna från Nissan-ån. De försörjer dels ett uttag vid vägen dit spolbilar och sopmaskiner kan komma och hämta vatten, och dels uttag inne i de stora växthusen där kommunens säsongsgrönska numera drivs fram med åvattnet.

Spolbilarna har ersatt en tredjedel av allt vatten de använder med vatten från Nissan, när de spolar i avloppsledningar hos husägare och i kommunens dagvattenledningar. Det kommer att bli aktuellt att ersätta ännu mera eftersom det under våren ska installeras en stor tank på 46 kubikmeter inne på Krämarens område. Ett membranfilter för 600 000 kronor som dygnet runt klarar att rena 20 kubikmeter vatten i timmen ska ge ett tekniskt vatten med bra kvalitet ur partikelhänseende.

– Det ska bli en buffert för spolbilsföretagen och sopmaskinerna att komma och hämta vatten ifrån. Tack vare filtreringen ska inte munstyckena på sopmaskinerna sätta igen så lätt, förklarar Mattias Hultin, som uppger att det går åt cirka 400 – 500 kubikmeter i veckan på sommaren.

På de tre andra ställena har det satts upp 10-fots containrar med pump och styrutrustning på insidan och vattenkiosk med uttagskoppling på utsidan. De står så att det är väldigt lätt att komma till för fordonen och tankningarna blir smidiga.

I alla vattenkioskerna krävs det en specialnyckel för att kunna sätta igång räkneverket och pumpen som suger vatten ifrån Nissan.

– Det har blivit drygt 11 000 kubikmeter på ett och ett halvt år från de här stationerna. Det blir felvisande att jämföra med dricksvattenproduktionen. Kostnaden har vi därför inte heller räknat på utan det handlar om principen att inte i onödan använda ett livsmedel där det inte behövs den kvaliteten, säger Mattias Hultin.

Därför har man även börjat titta över den egna förbrukningen på reningsverket och möjligheten att ta vatten från eget borrhål. Och i det nyombyggda reningsverket i Laholm har man installerat utrustning så att allt spolvatten tas från det renade utgående vattnet. Det skickas genom ett enkelt filter och blir sedan egenproducerat tekniskt vatten.

Annat som är på gång hos LBVA är att ett antal flödesmätningsbrunnar ska monteras på strategiska ställen på nätet, exempelvis vid överföringsledningar. Med dess hjälp blir det lättare att kartlägga förbrukning och eventuella läckor kan lättare upptäckas och lokaliseras.

Det pågår också regelbundna diskussioner med industrierna som är de stora förbrukarna, bland annat livsmedelsindustrin med slakterier och ölmaltstillverkare. Det pågår också en utredning om möjligheten att använda vatten från Bolmen med hjälp av konstgjord infiltration.

Det finns fler kommuner som börjat använda tekniskt vatten från åar, exempelvis Värnamo som kan ta vatten direkt från Lagan och Örebro som tar vatten från Svartån, bland annat till bevattning.
Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU, ska utöka och förtäta kartläggningen av grundvattennivåerna i områden som är särskilt utsatta. Där kommer även att ske en rad andra aktiviteter för att utöka kunskaperna och skapa större möjligheter att förutse och hantera vattenbristsituationer.
 
–––

Totalt finns det 24 vattenverk och 125 mil ledningar i Halmstad/ Laholm. Högsta reservoaren är vattentornet i Söndrum, men även andra reservoarer och tryckstegringsstationer finns, totalt. 28 reservoarer och 16 tryckstegringstationer.

33 procent av Halmstad/Laholms vattenförsörjning kommer från det största verket, Sennans vattenverk. 15 procent står Prästjordens vattenverk med sin konstgjorda infiltration för. Resterande andel kommer från alla de andra småverken.

Total produceras i snitt 30 000 kubikmeter vatten per dygn, fördelat på 25 000 kubikmeter för Halmstad och 5 000 kubikmeter för Laholm.
LBVA har regelbundet kampanjer för smart vattenanvändning hos förbrukarna.

Publicerad 2019-04-17 08:00

Uppdaterad 2019-04-17 08:00