Nya möjligheter inom datahantering öppnar en helt ny värld för arbetet med VA-ledningar. Modeller gör det osynliga synligt. På Luleå Tekniska universitet pågår spännande forskning inom området.
Annelie Hedström har nyligen tillträtt en ny tjänst som professor i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, LTU. Ett av hennes huvudområden är att utveckla forskningen inom ledningsnät.
Ni har en ny stor satsning på universitet som heter Creaternity. Hur ser VA-tekniks del i det ut?
– Creaternity syftar till att på ett systematiskt sätt föra ihop människor på universitetet med olika kompetens. Det ska kunna leda till helt nya saker än vad vi hållit på med förut. Vi har nu slagit ihop vårt arbete med att sluta kretslopp och skapa en cirkulär ekonomi med arbete kring digitala lösningar. Den största biten för oss är att vi fått en del medel till en doktorand som kommer att jobba med att använda lågvärdig energi för svartvattenbehandling. Lågvärdig energi kan till exempel vara ventilationsluft från datacenter. Där samarbetar vi med folk från energiteknik och reglerteknik. Genom samarbetet kommer vi åt kompetens som vi inte haft förut. Rekryteringen ska vara klar i höst.
För två år sedan berättade du i Cirkulation om er satsning på Resurseffektivt och koordinerat underhåll och förnyelse av VA-ledningar och gator. Börjar ni få några resultat?
– Vi har två doktorander som arbetar där; Youen Pericault och Emmanuel Okwori. Youen har byggt upp en egen modell för att kunna göra en bedömning om när det är optimalt att koordinera VA-förnyelse och gatuomläggning utifrån kostnader, koldioxidutsläpp och störningar.
– Han har applicerat modellen på Luleå kommuns data som rör bostadsgator. Man kan dra vissa generella slutsatser men det bygger på den status på ledningsnätet som man har i Luleå, med ledningsmaterial, ålder och andra värden samt motsvarande data för gatan. I de preliminära resultaten kan man se att om det är mindre än 40 års livslängd kvar på någon av delarna, så lönar det sig ekonomiskt att satsa på att byta ledningarna i marken, även om de har livslängd kvar. Men utifrån koldioxidutsläpp bör man vänta i 20 år till.
– Det här innebär att man inte behöver gå på magkänsla längre. Här finns det data på vad koordinerat underhåll kostar koldioxidmässigt, kostnadsmässigt och störningsmässigt. Det svåraste är att kvantifiera vad störningar innebär för till exempel restauranger och butiker. Det kanske är det mest koldioxideffektiva man borde gå på, det här gör det möjligt att prioritera.
– Han har också studerat när man bör använda ledningsförnyelse med schaktfria tekniker. Han har även gjort modeller för att prognostisera projektkostnader i förnyelseprojekt, i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall.
– Emmanuel Okwori forskar om datahantering. Vilka data ska kommuner och VA-bolag lagra och på vilket sätt, för att få mesta möjliga nytta av datan för att kunna göra koordineringar och beräkningar. Han har konstruerat ett verktyg för att värdera den data man har idag och vad man skulle vinna på att göra på ett annat sätt.
– Han är intresserad av avancerade statistiska metoder som drar mot maskininlärning. Emmanuel har nyligen publicerat en artikel om hur man kan göra en geografisk statistisk analys för att förstå vilka faktorer som ligger bakom avloppsstopp i specifika områden. Det är en avancerad statistisk modellering. I analysen finns en karta i bakgrunden med koordinater för alla avloppsstopp. Den här statistiska metoden har inte använts tidigare i VA-sammanhang. Den har tagits fram för helt andra tillämpningar som till exempel analyser av trafikolyckor.
– Den nya datorkraften öppnar för nya analyser som vi aldrig gjort tidigare.
