För att klara dricksvattenförsörjningen på Gotland i sommar krävs akuta åtgärder. Redan den första april infördes det första bevattningsförbudet, och från den första juni gäller det i princip över hela ön. Eftersom ingen större vattentäkt har kunnat öppnas under de senaste 40 åren vänder Gotland nu blickarna mot Östersjön. Flera bräckvattenverk planeras, och Cirkulation har besökt det första i Herrvik på öns östkust.
Cirkulation fortsätter kartläggningen av dricksvattenkrisen i sydöstra Sverige, och nu har turen kommit till Gotland. Redan på färjan rullar teknikförvaltningens Spara Vattenkampanj på storbildsskärmarna. Och under besöket blir det tydligt att läget är mycket allvarligt och att dricksvattenförsörjningen är avgörande för Gotlands framtid. Utan lösning kan den leda till minskad tillväxt inom viktiga näringar som jordbruk och turism.
Det finns också tryck på att bygga ut både permanentbostäder och fritidsbebyggelse. Men på den vackra och populära semesterön är produktionstaket i princip nått när det gäller den kommunala vatten- och avloppsförsörjningen under sommarsäsongen. Susanne Bjergegaard Pettersson, som är enhetschef på vattenenheten vid Region Gotlands teknikförvaltning, beskriver situationen:
– Ingen stor vattentäkt av betydelse har kunnat exploateras på cirka 40 år, och vi har inga reserver. Många fler vill ansluta sig till våra nät men idag nekar vi i princip all anslutning på södra Gotland. Där var dricksvattenunderskottet 950 kubikmeter per dygn förra året trots att det rådde bevattningsförbud från midsommar. Vatten fick pumpas från Visby.
Det är bakgrunden till att Region Gotland slagit fast att VA-planen har större betydelse än översiktsplanen för Gotlands utveckling, något som är ovanligt i de flesta kommuner där VA-frågorna ofta hamnar i skymundan. VA-planen ger också skyddet av grundvatten högsta prioritet eftersom 85 procent av det kommunala dricksvattnet baseras på grundvatten. Den pekar också ut avsaltning av havsvatten med membranteknik som en viktig del för att bygga ut dricksvattenförsörjningen och avlasta lokala grundvattenmagasin. Redan idag används tekniken för att rena ytvatten i Valleviken och Fårösund samt för att avskilja bor i Åminne.
När Cirkulation besöker Gotland i början av maj har VA-personalen bråda dagar. Parallellt med färdigställandet av bräckvattenverket i Herrvik är de fullt upptagna med att försöka undvika en vattenkris i sommar. Öns befolkning ökar då från drygt 57 000 till mellan 300 000 och 400 000 personer. Spara Vattenkampanjen är en av de akuta åtgärderna. Den innehåller tio tips för att spara vatten, och förutom på färjorna finns den på hemsidan och i tidningsannonser.
– Vi delar också ut en broschyr och ett timglas som visar att det efter fyra minuter är dags att stänga av duschen, berättar Susanne B Pettersson.
– Redan den första april tvingades vi införa bevattningsförbud i flera socknar, och från den första juni gäller det i princip över hela ön. Det innebär att kommunalt vatten inte får användas för bevattning med slang och spridare, för biltvätt med slang eller för att fylla poolen. Inga dispenser kommer att ges men vi vet att allmänheten har stor förståelse och det brukar fungera bra, konstaterar Susanne B Pettersson.
Dessutom behöver två vattentäkter som inte är optimala tas i bruk under sommaren. Den ena är den avställda vattentäkten i Eskelhem, som innehåller höga halter av bekämpningsmedlet Bentazon. För att få ner halterna, som ligger på 0,1 nanogram per liter, späs vattnet ut med annat dricksvatten så att gällande gränsvärden för utgående dricksvatten klaras. Den andra vattentäkten ligger i Alva, och behöver användas trots att det kan bli nitritproblem på ledningsnätet.
– Vi sätter också in extra tryckstegring söder om Visby för att öka pumpkapaciteten från Visby. Dessutom förstärker vi den första kilometern av Tingstädeledningen för att säkra vattendistributionen från vår viktigaste ytvattentäkt Tingstäde träsk.
Tingstäde träsk är öns näst största insjö efter Bästeträsk och används under somrarna för att förstärka dricksvattenproduktionen i Visby. Under resten av året används huvudsakligen grundvattentäktsområden i och omkring Visby. Det är Skogsholm, Furulund, Follingbo och Langes hage.
I Langes hage, som står för en tredjedel av allt råvatten på Gotland, saknades förra året elva meter jämfört med 2014. Och jämfört med medel för de senaste 16 åren saknas nio meter. I år är också vattennivån i Tingstäde träsk rekordlåg för årstiden:
– Och hur ska vi klara oss utan den, suckar Susanne B Pettersson lite uppgivet.
Två torra somrar har lett till att både yt- och grundvattennivåerna är ovanligt låga. Enligt Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, låg grundvattennivåerna i de stora magasinen i februari mycket under det normala, och redan i slutet på mars var en del tomma.
Klimatförändringarna kommer att förvärra den redan existerande vattenbristen. Enligt SMHI:s långtidsprognos för klimatet kommer nederbörden att öka. Årsmedeltemperaturen beräknas stiga med mellan tre och fem grader. Eftersom Gotland har en snabb avrinning, bland annat på grund av 1900-talets utdikningar, måste regnet komma vid rätt tillfälle för grundvattenbildningen annars dunstar den bort eller tas upp av växterna.
Kvaliteten på grundvattnet bidrar också till problemen. Till skillnad från huvuddelen av Sverige har Gotland sedimentär berggrund, som består av bland annat lagrad kalksten som ofta är sprickig. Stora delar av Gotland utgörs av hällmarker eller av områden med tunna jordlager. Föroreningarna kan därför lätt spridas lång väg och infiltreras direkt genom sprickorna. Bakterier, rester av bekämpningsmedel och på vissa håll saltvatteninträngning, är inte ovanligt. Ön har 26 kommunala vattentäkter i drift, varav tre ytvattentäkter. Det är Tingstäde, Bäste träsk och Valleviken. Sexton grundvattentäkter får grönt ljus medan sju behöver mera rening. Träkumla som är en av de minsta är också den renaste. 22 grundvattentäkter har lagts ner.
Sökandet efter nya grundvattentäkter har pågått under några år, och fortsatte även i år. Med Skytem, som är ett helikopterburet geofysiskt system, går det att mäta de olika jordlagrens och bergarternas utsträckning och deras egenskaper ner till ett djup av cirka 200 meter. Men även om det finns grundvattentillgångar så har de som hittills hittats inte legat så bra till för distribution.
Men nu är det dags att åka till Herrvik, och titta på Sveriges första större bräckvattenverk för dricksvattenproduktion. Herrvik är ett litet fiskeläge med fritidsbåtshamn, vackert beläget på Östergarnslandet. En orange boj guppar en bit utanför piren, och markerar den nya vattentäkten. Den ska leverera avsaltat dricksvatten till ungefär 2 000 personer i Herrvik, Katthammarsvik och Sandviken.
– Verket tas i drift den första juli så den här sommaren slipper vi köra i skytteltrafik med tankbilar fyllda med dricksvatten från Visby. Nu räcker vattnet till både året runt boende och besökare. Och när vattnet släpps på kan vi ta bort bevattningsförbudet här, berättar Tommy Grönström, som är projektledare för verket.
Råvattnet tas in via en cirka 200 meter lång ledning som löper längs botten på ungefär sex meters djup. Vid intaget sitter en grovsil, som automatiskt hålls ren med tryckluft som leds ut i en mindre ledning bredvid intagsledningen. Pumpstationen vid strandkanten trycker sedan upp vattnet ett par hundra meter till verket där det leds genom automatfilter och ultrafilter för successivt finare partikelavskiljning. Ultrafiltret utgör också den första barriären mot mikroorganismer.
Den andra barriären utgörs av bräckvattenmembran som är anpassade till den typ av vatten som finns i Östersjön. Det är en glesare typ av omvänd osmosmembran, som till relativt låga tryck låter vattenmolekylerna passera genom membranet men håller kvar merparten av jonerna. Som tredje barriär används UV-ljus, och sedan finjusteras det renade vattnet med avseende på hårdhet och alkalinitet. För att öka mineralhalten i vattnet tillsätts kalcium och natriumvätekarbonat innan det leds ut till hushållen. Det finns också möjlighet till klorering.
Att avsalta havsvatten är en beprövad teknik, och oftast utnyttjas omvänd osmos. Det är dock en energikrävande process som kräver ett högt tryck för att pressa havsvattnet genom de små porerna i membranet. Och ju saltare vattnet är desto högre tryck krävs för att utvinna dricksvatten.
– Östersjövattnet är bräckt så här används bara ett tryck på omkring 15 bar medan det för till exempel Atlantvatten skulle behövas runt 65 bar. Vid Persiska Viken där vattnet är mycket salt krävs cirka 80 bars tryck, och där utvinns bara en tredjedel av havsvattnet medan vi får ut hälften, förklarar Tommy Grönström. Solpanelerna på taket sänker också driftkostnaderna.
Själva bräckvattenverket kostar 20 miljoner kronor och totalkostnaden är, inklusive intag och ledningar, 30 miljoner kronor. Fiberkabel kommer också att läggas så att verket kan övervakas och styras på håll. Produktionskapaciteten är cirka 20 kubikmeter dricksvatten per timme. Det går också att öka produktionen med fem till sex kubikmeter per timme genom att lägga till en ultrafiltermodul.
Även Kvarnåkershamn på södra Gotland ska få ett bräckvattenverk. Det får tio gånger större produktionskapacitet än Herrvik, det vill säga 200 kubikmeter per timme och det finns planer på ytterligare ett i Visby.
– Nu provborrar vi hål vid strandkanten nedanför Kvarnåkershamns vattenverk för att se om även de kan fungera för intag av råvatten. Dels är det möjligt att vattnet i hålen är mindre salt, dels blir driften stabilare om man slipper lägga ut en lång ledning i havet eftersom Östersjön kan vara ganska krabb. Men först måste vi få bekräftat att borrhålen ger vatten året runt, säger Tommy Grönström.
– Förhoppningsvis får vi så pass bra resultat i Kvarnåkershamn att vi kan avsalta vattnet med ett bräckvattenmembran i mindre skala, och sedan blanda ut det med grundvatten i vattenverket. Det är ytterligare ett sätt att förstärka dricksvattenproduktionen i sommar, inflikar Susanne B Pettersson.
Bräckvattenverken är viktiga delar i Region Gotlands utbyggnads- och underhållsplan för såväl avloppsreningsverk och vattenverk som det relativt gamla ledningsnätet. En annan stor satsning var det nya vattenverket i Fårösund, som ska försörja Fårösund och Bungenäs. Det invigdes förra året och har kapacitet för cirka 4 000 – 4 500 personer, vilket ger möjlighet för orterna att växa.
Det nya vattenverket ersatte det gamla omoderna vattenverk som den dåvarande kommunen tog över från militären för 20 år sedan. Det var redan då i dåligt skick och vattentäkten Hau träsk hade för dålig vattenkvalitet. Investeringen slutade på totalt 50 miljoner. Själva verket kostade cirka 30 miljoner kronor. Den en mil långa råvattenledningen till den nya vattentäkten Bäste träsk gick på runt tio miljoner kronor och intaget vid Bäste träsk, ledningsnät i Bungenäs med mera stod för tio miljoner. Processen för vattenskyddsområde med föreskrifter för Bästeträsk har inletts.
– Reningstekniken är avancerad med flera barriärer med nano- och ultrafilter samt UV-ljus. Den strama designen använde vi också i Herrvik, och här i Fårösund täcks halva taket av solpaneler för bättre driftekonomi, berättar Tommy Grönström, som projektlett även anläggningen av Fårösunds vattenverk.
Andra viktiga åtgärder för att skydda dricksvattentillgången är att minska utsläppen från enskilda avlopp. Inventeringar har visat att minst 30-40 procent av de enskilda anläggningarna inte uppfyller gällande krav. De geohydrologiska förutsättningarna, som gör det lättare för förorenat yt- och avloppsvatten att tränga ner till grundvattnet, innebär också att även utsläpp från anläggningar som uppfyller ställda reningskrav utgör en risk för påverkan av grundvattnet. 2009 inleddes därför projektet Klart vatten för att förbättra enskilda avlopp. Det beräknas hålla på till 2020.
– Vi ser också att behov av att förbättra vattenskyddet, både genom att revidera föreskrifterna för äldre vattenskyddsområden och inrätta nya. Men det finns många intressen som ska samsas, säger Susanne B Pettersson. Så det går långsamt, och överklagas ofta. Nyligen upphävde länsstyrelsen regionfullmäktiges beslut om reviderat vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter efter överklagan. Ärendet ligger nu hos regeringen.
Däremot kanske Gotland kan bli först med vattenskyddsområde till havs nu när saltvatten börjar används i dricksvattenproduktionen. Regionstyrelsens arbetsutskott på Gotland föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ska utreda möjligheterna att införa regler för vattenskyddsområde runt Gotland. Några särskilda områden bör specialgranskas, enligt regionen.
