Det är svårt att bedöma riskerna för hur de som arbetar vid reningsverk exponeras för antibiotikaresistenta bakterier.
– Vi vet för lite om vilka risker som finns med antibiotikaresistenta bakterier i arbetslivet, menar forskarna Ann Tammelin och Ingemar Qvarfordt. De har på Arbetsmiljöverkets uppdrag, skrivit rapporten Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier, i ett pressmeddelande.
Rapporten pekar på att Sveriges restriktiva hållning till antibiotikaanvändning och vårt generella förebyggande arbete gör risken liten att arbetstagare smittas.
Ämnet har tidigare oftast belysts ur patient- och folkhälsosynvinkel medan arbetsmiljö-aspekterna inte utforskats i lika hög grad. Forskarnas uppdrag var att identifiera inom vilka yrken och arbetsmiljöer medarbetare löper särskilda risker att smittas av antibiotikaresistenta bakterier, att belysa vilka konsekvenserna blir för dem som smittats och dessutom föreslå förebyggande åtgärder. De bakterier som rapporten tar upp är VRE, ESBL och MRSA. Forskarna pekar på att det behövs ökad kunskap om bakteriernas förekomst i olika verksamheter och om effekten av förebyggande åtgärder.
En av de grupper där riskerna är svåra att bedöma är för de som arbetar vid reningsverk.
– Vi behöver mer kunskap till exempel om effekten av förebyggande åtgärder inom sjukvården för att skydda patienter eftersom åtgärderna, om de är effektiva, även skyddar arbetstagarna, säger Ann Tammelin, docent vid Karolinska Institutet och överläkare inom Stockholms läns landsting.
När det gäller de undersökta bakterierna så har såväl MRSA som VRE påträffats i avloppsvatten vid provtagning i reningsverk internationellt och i Sverige. ESBL har påvisats i avloppsvatten i bland annat Portugal, Spanien och Österrike. VRE utöver det även påvisats i delvis renat avloppsvatten som används för exempelvis bevattning och kraftproduktion.
I reningsverk och även vid bevattning med delvis renat avloppsvatten så kan bakterier spridas i luften vilket skulle kunna innebära en hälsorisk för personalen. Rapportförfattarna har dock inte hittat någon artikel som beskriver fynd av just antibiotikresistenta bakterier i luftprov från reningsverk.
Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter AFS 2018:4 om smittrisker, som berör eller omfattar över en miljon arbetstagare, börjar gälla den 19 november i år och ersätter AFS 2005:1. Det grundläggande budskapet i föreskrifterna fokuserar på basala hygienrutiner och åtgärder. Ett hygieniskt arbetssätt med exempelvis god handhygien och personlig skyddsutrustning, i de arbetsmoment som kräver det, är en framgångsfaktor för att förebygga både risken för smitta och för att förhindra att smitta sprids.
Om bakterierna
VRE är tarmbakterier som kan förekomma till exempel i sår eller i katetrar. De är resistenta mot Vancomycin som är ett viktigt antibiotikum. Bakterierna sprids lätt i sjukhusmiljö.
MRSA är en form av stafylokocker som är resistenta mot penicillin. De flesta barn och många vuxna bär normalkänsliga stafylokocker periodvis som en del av den normala floran. Infektioner med den resistenta varianten kan vara svåra att behandla och är ett vårdhygieniskt problem i hela världen.
ESBL är tarmbakterier som bryter ner de flesta antibiotika ur den så kallade betalaktamgruppen och är ett växande problem. Bakterierna påträffas hos friska personer och djur över hela världen och finns också inom vård och omsorg.
Läs mer:
Arbetsmiljörisker med antbiotikaresistenta bakterier
