Under sommaren har vattennivån i Emån närmat sig kritiskt låga nivåer. Länsstyrelserna i Jönköping och Kalmar samarbetar för att hantera situationen. Närmare 60 procent av det kommunala dricksvattnet i området kommer från ytvatten knutet till Emån som är regionens största vattendrag.
Ingrid Palmblad Örlander är chef för vattenenheten vid Länsstyrelsen Kalmar län.
Hur är läget just nu runt Emån?
– Egentligen är det ingen stor skillnad mot sommaren. Läget är fortsatt allvarligt, med mycket låga flöden i nivå med eller lägre än 2016 och 2018. Vi jämför fyllnadsgraden med de åren och kurvan följer de åren väldigt väl. Tidsperspektivet är minst oktober ut innan det vänder. De låga nivåerna påverkar möjligheten till uttag och användning för såväl dricksvatten, bevattning, industri som friluftsliv, och riskerar att skada åns höga naturvärden.
– Det kan ju vara värt att nämna att i Kalmar län är det inte bara i Emån som vi ser låga flöden, utan i princip i alla länets vattendrag. Det är även låga till mycket låga nivåer i grundvattenmagasinen. Grundvattenmagasinen tar längre tid att återhämta sig och kräver även en vinter med god grundvattenbildning. Det är en utmaning för dricksvattenproducenterna.
Vilka åtgärder har ni från Länsstyrelsen vidtagit under sommaren?
– Samverkan kopplat till situationen i Emån har dels skett direkt mellan länsstyrelserna och Emåförbundet, men också i regelbundna samverkansmöten med kommunerna, inklusive VA, inom avrinningsområdet i båda länen. Dessutom har olika aktörer som LRF, Hushållningssällskapet, bevattningssamfällighet och industri, framförallt Södra Cell i Mönsterås, deltagit. Emån är speciell då drygt 100 aktörer är medlemmar i bevattningssamfälligheten som har en gemensam dom för uttag. Det är golfbanor, kommuner, lantbruk och andra.
– I Kalmar län har vi haft regelbunden regional samverkan om läget i vattenförsörjningen under många år. Där stämmer vi av läget regelbundet året om. Just nu har vi möten om lägesbilden varannan vecka. Det är ett tillfälle att byta lägesbild med varandra. Vi arbetar med prognoser utifrån SGU:s och SMHI:s data. I år har SMHI stöttat med extra prognoser.
– Vi har under sommaren haft informationsinsatser om bevattningsfrågor och även gentemot dammägare, ihop med Jönköping. Vi har också haft ganska mycket pressinfo som har fått jättemycket genomslag. När vi satte igång i juli hade få uppfattat att det var så låga vattennivåer, det var en smygande utveckling i år. Vi har ökat tillsynen, bland annat med hjälp av Kustbevakningen. Fokus i åtgärderna har varit på att öka medvetenheten och att informera, inte i första hand att förelägga.
– Vi har också gjort en del akut miljöövervakning i känsliga naturmiljöer. Det är torrt i alla vattendrag. Initialt tittar vi mycket på mussellokaler.
Hur kommer det långsiktiga arbetet att vara?
– Både vi och Jönköping har arbetsgrupper där vi arbetar med frågorna. Det kommer att fortsätta en bit in på hösten. Det är lite glesare men den akuta frågan är fortfarande aktuell.
– Vår del av Sverige ligger redan idag i regnskugga och i takt med klimatförändringarna bedöms risken för återkommande år med vattenbrist bli allt vanligare. Det innebär allt större utmaningar för länets vattenförsörjning. Här behöver arbetet med att klimatsäkra dricksvattenproduktionen fortsätta, Kommunerna har en bättre redundans idag än 2016/18. Man har bland annat arbetat med bättre övervakning av vattennivåer, utrett nya brunnslägen och möjligheter till infiltration samt byggt överföringsledningar och vattenkiosker. Vi har betalat ut stora bidrag för vattenbesparande åtgärder. Ett sätt att minska risken för vattenbrist är att behålla mer vatten i landskapet. Här arbetar vi aktivt med rådgivning och det finns statliga medel att söka.
– Vi behöver dra slutsatser från det här året. Det här inte en engångshändelse utan det nya normala. Det kommer inte att bli enklare framåt.
