I Frankfurt am Main arbetar man med att ge staden en blågrön infrastruktur. Avsikten är att minska tillförsel av dagvatten till spillvattennätet och kyla staden under varma sommardagar genom bland annat avdunstning från öppna vattenytor.
Av: Hans Holmström
Lokala förutsättningar
I Frankfurt am Main i Hessen bor idag ca 750 000 personer och en kraftig befolkningsökning kan förväntas. Frankfurt är nu Tysklands varmaste stad med en årsmedeltemperatur på 12,9 oC. Årsnederbörden har minskat men antalet skyfall har ökat. Fler dagar med temperaturer över 30 oC och tropiska nätter (> 20 oC) kan väntas under sommarperioder. Under en ovanligt varm sommar för några år sedan skadades 97 % av stadens träd. Många fick avverkas på grund av långtgående torkskador.
Det framgår inte av artikeln men det förefaller som om en stor del av staden har ett kombinerat spillvattensystem. Kraftiga regn kan då orsaka bräddning av orenat avloppsvatten och försämra reningsverkens drift. Även om reningen inte skulle påverkas negativt ökar utsläppen av restföroreningar (kg/d) på grund av ökat vattenflöde genom reningsverket. I en expansiv stad kan i vissa områden ledningsnätet bli en trång sektor som kan bli dyr att åtgärda. Motivationen att begränsa tillskott av ovidkommande vatten till spillvattennätet blir därför hög.
Åtgärder
Frankfurts VA-organisation strävar efter att bygga upp en ”blågrön” infrastruktur, där lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) är nyckeln till framgång. Syftet är att göra staden grönare genom att anlägga grönytor med dammar, träd, buskar och gräs som både kan suga upp regnvatten och kyla omgivningen genom avdunstning av vatten från ytan. Omfattande åtgärder krävs både för offentligt och privatägd mark. Stadens mål är att inga ytor ska ha en avrinning som är större än 10 l/s och hektar. För nya områden eftersträvas högst 1 l/s och hektar. Några konkreta exempel på ”blågröna” åtgärder i Frankfurt redovisas nedan.
- Dammar byggs för avdunstning, infiltration och fördröjning (vid stora regnmängder)
- Beväxta diken (även på privata tomter) används för uppsamling och infiltration
- Stuprör kopplas bort från spillvattennätet
- Gröna tak byggs även på höghus, men inte för tak brantare än 45°
- Öppna ytor med olika typer av hålstenar anläggs
- Ytor med singel som översta lager används för infiltration
- Uppsamling och användning av regnvatten sker där så är möjligt, t ex till WC-spolning
- I sista hand byggs underjordiska infiltrationsanläggningar. De ger ingen avkylningseffekt genom avdunstning men höjer grundvattenytan.
- Referensanläggningar tas fram för att i första hand vara goda exempel för privata markägare
Källa: Lindner, A. (2022): Umgang mit Regenwasser in einer Grosstadt am Beispiel von Frankfurt am Main. Korrespondenz Abwasser, nr 3/2022, sid 194 – 201.
