VA-verksamheter har så stor samhällspåverkan att enbart finansiella överväganden inte räcker för investeringsbeslut. Miljöeffekter och samhällspåverkan måste också tas med för att ge en komplett bild av effekterna och deras ekonomiska konsekvenser.
Av: Brita Forssberg
I artikeln presenteras en modell för hur investeringsanalyser kan värdera de ekonomiska effekterna av påverkan på samhället. Eftersom VA-systemen allmänt är kraftigt underinvesterade riskerar samhället att störas kommersiellt, socialt, hälsomässigt eller miljömässigt när ledningsnäten drabbas av läckor och andra skador. Problemen blir särskilt tydliga vid besvärliga driftförhållanden under häftiga regn, allvarlig torka eller svåra vintrar. Driftavbrott kan påverka kvaliteten och tillgången på vatten. Dessa kostnader som kan drabba samhället måste räknas in i analyserna inför investeringsbeslut.
Att fatta beslut
Artikelförfattarna lyfter fram externalities det vill säga de externa effekterna (kostnader eller vinster) som uppstår för ”tredje man” av beslut som fattats helt lagligt av ekonomiska aktörer men som inte fanns med i förutsättningarna för beslutet, som togs av de direkt ansvariga. Extern påverkan kan vara positiv (ökad biologisk mångfald, förbättrad vattenkvalitet etc) eller negativ (miljöproblem, samhällsstörningar osv).
All användning av vatten skapar extern påverkan. Vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät m m levererar tjänster till samhället och miljön. Tjänsterna betalas genom avgifter eller skatter. Servicekostnaderna och det skapade värdet påverkas av förändringar i systemen. Idealiskt ska de räknas in i investeringarna i infrastruktur. Om inte externa effekter på miljö och samhälle tas med i kalkylerna riskerar man att ett investeringsbeslut inte uppfattas som effektivt ur ett samhällsperspektiv. Extern påverkan kan dessutom skapa förändringar i synen på tjänster, ge nya typer av tekniska lösningar för drift och underhåll, renovering i stället för byten av ledningar, ändrad prissättning för vissa kundkategorier.
En del externa effekter regleras genom politiska beslut t ex servicenivå, utsläppsnivåer, halter m m. Sådana frågor kan också tacklas utifrån ett riskperspektiv. Skaderisk, sannolikhet och konsekvenser är slumpvariabler som varierar i tid och plats. Många VA-verksamheter följer regelmässigt skadefrekvensen på sina ledningar och åtgärdar problem. Åldrade ledningar måste bytas ut. Frågan är när det taktiskt ska ske.
Ett praktikfall från Australien: analysmodeller
Ett fall från Australien tas som exempel. Ungefär 2,5 km 250mm/300mm gjutjärnsledning antogs vara i dålig kondition. Den låg i en tätt trafikerad gata vid ett populärt shoppingcenter. De externa effekterna bedömdes som stora och dyra, om en läcka inträffade. Man lät göra en analys för att förutsäga ledningens återstående ekonomiska livslängd. Första steget var en sannolikhetsmodell för graden av försämring, ledningens struktur, kapacitet och belastning. Därefter gjorde man en ekonomisk modell som tog hänsyn till kostnaderna för investeringen och vinsterna tack vare den nya ledningen.
Den slumpmässiga risken för ledningsbrott (EFC) beräknades som
EFC(t)=nh(t)CF(t)
n är antalet ledningsdelar på sträckan
h(t) är slumpvariabeln
t är tidpunkten
CFär Failure Cost dvs kostnaderna vid läcka dvs summan av de direkta kostnaderna för VA-verksamheten att reparera skadan plus indirekta och externa kostnader för kunder som blev utan vatten plus trafikproblem och andra samhällsstörningar.
Från den här relativt enkla modellen utvecklade man en mer komplex ekonomisk modell som är väl förklarad i den engelska texten och som jag inte går in på här.
Eftersom vinsterna av ett ledningsbyte hänger samman med att man slipper skador i framtiden så är analysen väldigt känslig för hur man värderar konsekvenserna av skador på ledningen. För att ge en idé om vilka externa tal man arbetat med finns en tabell som listar trafikstörning och kostnaden per timme per fordon (buss resp privatbil) med hänsyn till vägbredd, antal fordon/timme och antal timmar för arbetet resp väntan i kö förbi arbetsplatsen.
Intervjuer med 11 personer som deltog i beslutsprocessen visade att värdena de använde var ganska slumpartat valda. Deras egen uppfattning om risk och attityden till risk påverkade men också önskan att snarast byta ut ledningen för att undvika problem med kunder och minskat förtroende.
Regelverk för att analysera externa effekter
För att arbeta mer strukturerat och fatta bättre beslut behövs vägledning:
Artikelförfattarna har tagit fram en enkel tabell som visar i fem steg hur man kan granska kritiska frågor, få grepp om effekter, vilka som berörs, omfattningen av effekterna, de ekonomiska värdena (t ex marknadspriser) och sedan bestämma vilka beslut som ska tas och på vilka grunder. Hur långt man går och hur noga man gör analysen beror på de speciella förhållandena. Alla investeringar kräver inte avancerade beslutsmodeller – men vissa gör det.
De ger också en tabell över olika typer av störningar (föroreningar, miljöpåverkan, hälsa och säkerhet, samhällsstörningar, ekonomiska effekter) och hur mycket eller litet de bedöms påverka vattentäkter, vattenverk, vattenförsörjning, avloppsledningar, reningsverk, utsläpp av renat avloppsvatten.
Slutsatser
Artikeln tar upp och diskuterar frågor om ekonomisk analys och risk, som jag inte tror är vanliga i svenska VA-verksamheter. Forskarna breddar perspektiven och lyfter upp VA-verksamheternas ansvar för påverkan på samhälle och miljö. Effekterna har sitt pris och sitt värde. Det framhävs starkt, inte minst i händelse av ledningsproblem även om regressproblematiken inte berörs. I artikeln finns många goda råd att hämta.
Riktigt bra ekonomiska analyser inför investeringar ger VA-verksamheterna en säkrare ställning och högre status i kontakterna med beslutsfattare utanför den egna organisationen.
Forskarna snuddar också vid kommunikationen med dem som betalar för vattentjänster och som riskerar att drabbas ekonomiskt och praktiskt vid ledningsproblem. Människor har förväntningar på vattenserviceföretagen och är beroende av dem. Därför måste vattenproblem alltid hanteras både effektivt och med stort allvar utifrån ett samhälls- och kundperspektiv. Kommunikation är generellt utvecklingsbar till alla parters fördel.
Källa: David Marlow, Leonie Pearson, Darla Hatton MacDonald, Stuart Whitman and Stewart Burn: A framework for considering externalities in urban water asset management. Water Science and Technology 64 (2011) 2199-2206.
Artikeln i Water Science and Technology kan du köpa här (länken utgången).
