Personlig hygien svarar för 30-45 procent av ett hushålls vattenanvändning, i OECD-länderna. Den största delen av den volymen är duschvatten. Snålare VVS-utrustning, som effektiva duschmunstycken är en dellösning för att få ned vattenanvändningen men minst lika viktigt är förändrade vanor när det gäller duschfrekvens och varaktighet.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Forskarna har gjort en genomgång av VA-bolags och VA-förvaltningars hemsidor i huvudstäder inom OECD-området. Slutsatserna är att förändrade duschvanor får väldigt lite uppmärksamhet, trots att det är en mycket stor källa till hushållens vattenanvändning.
Bakgrund
Vattenbesparing i dusch handlar dels om teknik och dels om beteende. Teknik handlar om vattensnåla duschmunstycken, alarm, timers samt digital återkoppling. Dels handlar det om att användarna ska anamma nya goda vanor.
Vattentjänstföretag kan notera att medvetandegörande kampanjer är bland de mest effektiva sätten att minska vattenkonsumtionen per capita. Artikelförfattarna ifrågasätter ändå om ändrade duschvanor får tillräckligt mycket uppmärksamhet.
Beteendemässigt har daglig dusch gått från att vara rutin för några få, till att vara en norm i samhället.
Vattenbesparingskampanjer kan traditionellt delas in i prissättande och icke-prissättande. Prisinstrumentet har dock generellt liten påverkan på vattenkonsumtionen. Medvetandegörande kampanjer utan prisinstrumentet kan ge goda resultat, men måste underhållas för att få bestående effekt. Även kampanjer som pågår under flera år, tappar effekt efter hand. Forskningen är tvetydig när det gäller resultaten av vattenbesparingskampanjer. Artikelförfattarna tar upp flera exempel som pekar åt lite olika håll, det finns både goda och dåliga exempel. Effekten av sociala medier är en något omtvistad del av kampanjande men klart är att det är ett sätt att nå många människor. En slutsats är dock att vattentjänstföretagen har en möjlighet i att marknadsföra förändra duschvanor.
Undersökningen
Forskarna har studerat information från VA-ansvariga vattentjänstföretag i 38 huvudstäder i OECD-länderna, däribland Stockholm. I USA byttes Washington DC ut mot Sacramento, Kalifornien, av tekniska skäl. I England valdes två bolag ut som förser Stor-London-området med vatten.
På hemsidorna letade forskarna specifikt efter vattenbesparingstips när det gäller: (1) duschfrekvens, (2) längd på dusch, (3) rekommendation att stänga av duschen under intvålning, (4) rekommendation att samla in använt vatten i hink under duschning.
Artikelförfattarna har också uppskattat vattenanvändning och potentiell besparing per person. Där delades målbilden upp i tre kategorier; moderat mål (10 minuters dusch), rimligt mål (5 minuter) samt icke-hållbart mål (20 minuter).
För duschfrekvens var målen;
- moderat (7 ggr/vecka)
- rimligt mål (4 ggr/vecka kompletterat med tvättsvamprengöring)
- icke-hållbart (14 ggr/vecka).
För snålspolande duschmunstycken är 10 l/min standard, 7 l/min är generellt tillgängligt, 20 l/min är icke-hållbart.
Resultat
I sammanställningen redovisas att Stockholm Vatten och Avfall ger tips om att korta duschtiden och om att stänga av under intvålning. Köpenhamn och Canberra tillhör de huvudstäder som prickar in tre av fyra kontrollerade tips. Enbart Köpenhamn och Amsterdam tar upp frågan om att minska antalet duschar i veckan.
Generellt är hemsidorna mer inriktade på vattenkvalitet än på -kvantitet. Många tar också upp att minskad (varm-) vattenkonsumtion i hemmet sparar energi och att det märks på elräkningen.
Det vanligaste tipsen om duschande är att minska tiden i duschen. I London utmanas invånarna om 4-minutersduschar, i Lissabon om 5 minuter. Köpenhamn redovisar hur många liter som en minut kortare i duschen sparar. Helsingfors och London använder ekonomispråk och fokuserar på vattenanvändning kopplat till elräkningen. Australiensiska Canberra har den mest detaljerade informationen där invånarna bland annat uppmanas att använda en timer som ringer efter fyra minuter i duschen.
Att stänga av vattnet under intvålande är ett relativt ovanligt tips, liksom att fånga upp vatten i hink innan det har värmts upp. Tipsen för användning är annars som spolvatten i WC och till bevattning.
Slutledningar
Forskarna konstaterar att det är stora volymvinster som finns att göra, på ändrade vanor. Att korta en dusch från 10 till 5 minuter kan spara 35-100 liter vatten per tillfälle. En minskad dusch i veckan kan spara tusentals liter per vecka.
Enbart tekniska lösningar räcker inte. Effektivare duschmunstycken ger bra resultat tillsammans med goda beteenden, men kan till och med öka konsumtionen om resultatet blir att användarna rättfärdigar längre/flera duschar med att de har bättre teknisk lösning.
Artikelförfattarna är förvånade över vattentjänstföretagens generellt defensiva inställning till kommunikation om vattenbesparande åtgärder. Enbart Sacramento, USA, nämns när det gäller att ge bidrag till installation av snålspolande VVS-utrustning.
Generellt kan vattentjänstföretagen göra mer för att marknadsföra effektivare duschanvändning, framförallt när det gäller beteende. Artikelförfattarna menar att det är en diskussion som Opinionsbildare och vattentjänstföretag måste ta förr eller senare, även om det är obekvämt att diskutera invånarnas hygienvanor.
Som läsare av artikeln slås jag av att normen med dagliga duschar är väldigt stark och att den verkar vara svårare att diskutera än att korta duschtiden och liknande.
Källa: Francisco González-Gomez, Samara López-Ruiz, Cecilia Tortajada. Promoting water conservation habits in shower use: review of water utility websites in OECD cities. Water International 2022. Vil 47 NO 4. 632-645.
