Reningseffekten på 32 läkemedelssubstanser har studerats vid tre reningsverk med olika processutformning. Prover har anlyserats av inkommande och utgående vatten samt slam.
Av: Bengt-Göran Hellström
Under åtta tillfälllen under två år har prover på inkommande och utgående vatten samt slam tagits vid tre reningsverk med olika processutformning. Provernna har analyserats på 43 olika läkemedelssubstanser varav 32 återfanns i inkommande vatten, 29 i renat vatten samt 21 i slamproverna. Massbalanser har gjorts för de analyserade substanserna.
De två reningsverken med längre upphållstid och längre slamålder hade en genomgående bättre reningseffekt på huvuddelen av de analyserade läkemedlen.
Under åtta provtagningskampanjer vid tre reningsverk i Spanien under en period av två år har prover tagits på inkommande och utgående vatten samt slam. De har sedan analyserats på 43 olika läkemedel. De valda läkemedlen ingår i grupper med olika terapeutisk verkan.
De tre reningsverkan har olika utformning. Reningsverk 1 (WWTP1) har försedimentering, biologisk rening med anoxiska och oxiska zoner samt ett tredje steg med klorering och mikrofiltrering. Vattnets uppehållstid är 26 – 40 timmar och slamåldern 10 dygn. Slammet förtjockas i flottationsförtjockare och centrifugeras.
Reningsverk 2 (WWTP2) har försedimentering och biologisk rening. Vattnets uppehållstid är 20 timmar och slamåldern 6 dygn. Slammet rötas och centrifugeras.
Reningsverk 3 (WWTP3) har försedimentering, biologisk rening för kväve och fosfor. Vattnets uppehållstid är 40 timmar och slamåldern 16 dygn. Slammet rötas och fötjockas i filterpressar.
I studien har man gjort massbalanser för de valda läkemedlen. Analyserna för vatten och slam visar på stora variationer i koncentrationsnivån mella olika provtagningstillfällen och reningsverk. För att minska effekten av variationerna har har triplikat av samlingsprover från de åtta provtagningskampanjernna analyserats.
Av 43 analyserade läkemdelssubstanser återfanns 32 i inkommande vatten. Naproxen, ketoprofen och diclofenac återfanns i samtliga prover som togs. I utgående vatten från reningsverken återfanns 29 substanser och i slam 21 substanser.
Några substanser som visade stor reduktion i vattenfasen återfanns i slammet vilket visar på vikten av att även analysera slamprover. Reduktionen varierade stort mellan olika substanser utan starkt samband med substansens struktur. Inget logiskt mönster hittades heller mellan uppförande och vilken terapeutisk grupp de tillhör.
De två reningsverken med längre upphållstid och högre slamålder hade en genomgående bättre reningseffekt på huvuddelen av de analyserade läkemedlen.
Slutsatser
Det finns nu ett antal studier som gjorts för att fastställa reningseffekten av läkemedelssubstanser i olika typer av reningsverk. Valda läkemedelssubstanser varierar men vissa slutsatser tycks nu kunna dras.
I den refererade studien har 43 läkemedel analyserats i både vatten- och slamfas. Slamanalyser är inte så vanliga men i denna studie visas klart att dessa är viktiga för att få en riktig uppfattning om vad som händer i reningsverken med läkemedelssubstanserna. I artikeln refererar man till att av 117 publiserade studier fanns koncentrationer av läkemedel i slam i endast 15 fall. I en studie som gjorts vid Stockholm Vatten, där 90 läkemedelssubstanser analyserades, gjordes även analyser av slam.
Slutsatsen i många studier är att i reningsverk med hög slamålder har bättre reningseffekt på ett flertal läkemedel. För många substanser krävs dock en kompletterande rening för att minska koncentrationerna i renat vatten.
Källa: Jelic, A., Gros, M., Ginebreda, A., Cespedes-Sánchez, R., Ventura, F., Petrovic, M., Barcelo, D: Occurrence, partition and removal of pharmaceuticals in sewage water and sludge during wastewater treatment. Water Research 45 (2011) 1165 – 1176.
Artikeln i Water Research finns att köpa här.
