Franska forskare har undersökt hur förnyelse av entreprenadkontrakt påverkar vattenpriser/VA-taxor. Det de hittat är att kontraktsförnyelserna kan utlösa en ökad vilja från kommunerna att återta kontrollen över VA-försörjningen. Artikeln är intressant när man vill se större trender inom VA-förvaltning i Europa.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Privatisering av offentlig service blev ett allt större fenomen i Europa under 1980-talet och framåt. Forskarna Alexandre Mayol och Stéphane Saussier konstaterar i inledningen av artikeln att denna trend förefaller ha vänt under 2010-talet. Det blir allt vanligare att kommuner och städer återtar funktioner i offentlig regi, särskilt inom VA-försörjningen. De citerar andra forskare (Kishoto, Lobina, Petitjean) som hittat minst 67 kommuner/städer i 37 länder där VA-försörjningen återkommunaliserades mellan åren 2000 och 2015, där ökningen fördubblades under de sista fem åren av perioden.
I Frankrike har privat drift av VA-verksamhet varit mycket vanlig i över 100 år. Cirka 58-65 procent av befolkningen får sina VA-tjänster via privata entreprenader. Siffrorna varierar lite i artikeln vilket får antas bero på att författarna ibland beskriver vattenförsörjning och ibland VA-tjänster samt att processen med återtagande av VA-tjänster gör att andelen minskar snabbt. I Frankrike har återkommunaliseringen varit betydande. År 2009 tog självaste Paris tillbaka VA-driften i kommunal regi efter decennier av privat drift.
Forskarna har undersökt hur förnyelsen av de mångåriga entreprenadkontrakten påverkar utvecklingen. De har tittat på förnyade avtal under 2008-2018. Idag ligger snittet för längden på entreprenadkontrakt runt tolv år.
Det finns en livlig fransk debatt om effektivitet i jämförelsen privat/offentlig förvaltning och drift. Ökande vattenpriser verkar ha påskyndat återkommunaliseringen.
Undersökningen
Forskarna har använt franska miljödepartementets databas där över 3 700 VA-entreprenader av privata utförare finns registrerade under perioden 2008-2018.
De har utfört ekonomiska analyser på konsumentprislägen utifrån en standardförbrukning på 120 kubikmeter per år och har parallellt analyserat hur stor andel av konsumentpriset som behålls av kommunen samt andelen som entreprenören behåller. I medeltal har fördelningen varit 38% i kommunens andel och 61% i entreprenörens andel av konsumentpriset.
Forskarna konstruerade också fler variabler i modellen kring avtalsförnyelse och ett antal kontrollvariabler.
Slutsatser
Inslaget av konkurrens i avtalsförnyelserna är försumbar enligt artikeln, något som också setts i tidigare forskning. Däremot ger avtalsförnyelserna generellt en minskning av andelen som går till entreprenören och en ökning av andel av konsumentvattenpriset som behålls av kommunen.
Forskarna drar också slutsatsen att ju större andel som behålls av kommunen/staden, desto större är möjligheten att affären slutar i ett återtagande av VA-verksamheten till offentlig drift eller att det görs vid nästa upphandlingstillfälle.
En slutsats är avtalsförnyelserna ger ett möjlighetsfönster för samhällena att återta kontrollen över VA-försörjningen. Antingen genom att ta tillbaka verksamheten eller genom att behålla en större andel av VA-taxan/öka engagamenget på ett sätt som ger nya möjligheter vid nästa tillfälle, samt genom förkortade avtalstider.
Erfarenheter för Sverige
Efter att ha följt trender för olika verksamhetsformer inom VA-området under 30 år så är det intressant att se den franska utvecklingen. Frankrike har med sin starkt privatiserade förvaltnings- och driftsmodell inom VA-området även gett underlag för privata storföretag som till exempel Veolia och Suez att utvecklas. Under våren 2021 har just de två globala miljöteknikföretagen som från början är sprungna ur den privata VA-driften i Frankrike, aviserat att de går samman.
I Sverige har de privata driftsentreprenaderna haft mindre betydelse och flera av de som etablerades under främst 1990-talet har idag återkommunaliserats även här. Några kommuner har dock fortsatt entreprenader för driften av främst ledningsnät, det gäller generellt kranskommuner till våra storstäder som också är anslutna till kommunalsamägda vatten- och reningsverk.
Utvecklingen i övriga Europa visar att pendeln för tillfället slagit tillbaka när det gäller privata driftentreprenader för VA-försörjning. Undantaget är möjligen England/Wales där privatiseringen genomfördes på politiskt initiativ och på ett mer genomgripande sätt där även en anpassade myndighetsmodell byggdes upp.
Källa: Alexandre Mayol & Stéphane Saussier. Contract renewals, prices and deprivatizations: The case of water in France. Applied Economics, 53:21, 2447-2456
Hela artikeln i Applied Economics finns att köpa här.
