Kan verkligen informativ feedback förändra vattenbesparingsbeteendet genom så kallad nudge? Genom ett storskaligt experiment med tillgång till 1 000 hushåll utrustade med smarta vattenmätare testar italienska forskare teorin.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Det är svårt att mäta individuell vattenkonsumtion i större skala. Beteendeforskare kan konstatera att de flesta människor systematiskt underdriver sin egen konsumtion. Genom smarta vattenmätare går det nu att komma den faktiska förbrukningen närmare.
En teori inom beteendeforskningen när det gäller vattenbesparing är att informativ feedback på den egna konsumtionen kan förbättra hushållets miljömedvetenheten och knuffa (nudge) mot ett vattenbesparar-beteende.
Målet med undersökningen var att ta reda på informationskampanjers effektivitet i att ändra vattenbesparingsbeteende.
Försök
Försök av de här typen har genomförts en del i USA men är ovanligare i Europa. De italienska forskarna utvecklade en informationskampanj som omfattade cirka 1 000 hushåll i Milano-området. Kampanjen pågick under en fem-månadersperiod. Samtidigt skapades en kontrollgrupp med 10 000 hushåll som inte fick ta del av kampanjen.
De hushåll som fick tillgång till kampanjen fick varje månad en kort rapport om sin vattenförbrukning tillsammans med vad forskarna kallar en vattendagbok. Hushållen rankades på en 1 000-gradig skala och informerades om sin position på skalan och inom vilken förbrukningskategori de fanns (låg-, medel- eller storförbrukare).
Kampanjen gjordes tillsammans med Italiens största vattenbolag, CAP-gruppen, som har ansvaret för vattenförsörjningen i regionen.
Urvalet av deltagare blev automatiskt slumpartat då det anpassades till CAP:s utbytesprogram från analoga till smarta vattenmätare. Forskarna har lagt ned stor möda på att eliminera felkällor i urvalet genom att väga befolkningsgrupper och försöka kompensera för den snedfördelning som eventuellt uppstått i och med att den undersökta gruppen behövde godkänna sin medverkan, och därmed hade möjlighet att tacka nej.
Förbrukningen räknades också om till att gälla daglig konsumtion per person, och inte per en total konsumtion över perioden per hushåll.
Informationen till deltagarna förmedlades uteslutande via e-post, något som också gav underlag för att kontrollera hur många som öppnade informationen. Mejlen innehöll såväl feedback som den sociala jämförelsen med andra konsumenter. Där fanns förutom hushållets konsumtion även uppgift om medelförbrukningen i gruppen och en del kompletterande information kring vattenförbrukning.
Resultat
Över hälften (54%) av respondenterna öppnade minst tre av sina sammanlagt fem informationsmejl. 28 procent öppnade samtliga mejl. 19 procent öppnade inget av sina mejl.
Den jämförande informationskampanjen hade en signifikant effekt på vattenbesparing. Försöksgruppen sparade per capita i snitt 22 liter per dag, vilket är över tio procent, över hela perioden.
Resultaten visar också att resultaten förbättras över tid under kampanjen. Efter sista utskicket låg besparingen på 32 liter per dag. Mest sparade de som även öppnat samtliga mejl (28 liter/dag) efter sista omgången. Forskarna drar slutsatsen att upprepade budskap ökar miljömedvetenheten hos mottagarna, i motsats till en annan hypotes; att uppmärksamheten skulle drabbas av en utnötningseffekt.
Samtidigt var inte resultaten är bestående över tid. En långtidsanalys visar att förändringen inte blev permanent. Några månader efter kampanjens slut hade effekten på vattenbesparingen avtagit. Frågan är då om det går att uppnå en permanent beteendeförändring baserad på kunskap, eller om den förändring som skedde berodde på en känsla av att övervakas.
Källa: S Clò, T Reggiani, S Ruberto. Consumption feedback and water saving: An experiment in the metropolitan area of Milan. Muni Econ (Working paper) n.2023-02. ISSN 2571-130X
