Grön nudge syftar till att styra människor att göra miljövänliga val utan förbud eller skatter. Vattenbesparing är ett av de områden där grön nudge testats.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Det är Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, som låtit tre nationalekonomer sammanställa en rapport baserad på forskning kring begreppet grön nudge.
I rapporten, som är på svenska, diskuteras grön nudge som miljöpolitiskt styrmedel, för att få människor att agera mer miljövänligt.
En definition av en nudge är en förändring i beslutsmiljön som påverkar människors beteende på ett förutsägbart sätt utan att förbjuda något och utan att ändra de ekonomiska incitamenten nämnvärt. En grön nudge syftar till att påverka männsikors beteende så att de negativa effekterna som en handling ger upphov till, minskar.
En nudge innebär att initiativtagaren på ett milt sätt påverkar människors beteende i en viss riktning. Dagliga val som alla människor gör utan större eftertanke där magkänslan styr kan enligt teorin påverkas. Begränsningen ligger i att val som individen upplever som viktigare görs sannolikt mer genomtänkt. Desto högre kostnaden är för att ta reda på all information kring valet och desto högre självförtroendet att välja rätt utan att tänka efter, desto större är sannolikheten att valet baseras på känsla och vana. Rapportförfattarna exemplifierar med att valet att återanvända sin hotellhanduk troligen är nudgebart.
De skiljer också på en ren och en preferensbaserad nudge: ”En ren nudge försöker påverka beslutet genom att ändra den fysiska beslutsmiljön på sätt som egentligen borde sakna betydelse för själva beslutet, exempelvis dubbelsidig utskrift som förval. En preferensbaserad nudge å andra sidan, försöker förmedla att individen borde föredra ett alternativ framför ett annat, exempelvis genom att nämna att de flesta hotellgäster väljer att återanvända sin handuk.”
De vanligaste förekommande rena nudgeteknikerna:
Förval – Klimatkompensation är förvalt vid köp av flygbiljett
Förstärkning av information – Vegetariskt alternativ står överst på menyn
Påminnelser – Påminnelse via SMS om att ta bussen istället för bilen.
De vanligaste förekommande preferensbaserade nudgeteknikerna:
Sociala jämförelser – Får information om egen och andras elförbrukning på elräkningen.
Moralisk vädjan – Får begäran på elräkningen om att minska elförbrukningen eftersom det vore bra för miljön.
Utfästelser – Ombeds att sätta mål om att minska sin egen elförbrukning.
Effekter
Det har gjorts större genomgångar av de studier som utförts inom området. De flesta studierna berör el- och vattenförbrukning. Rapportförfattarna noterar samtidigt att många av studierna är små och att det finns problem med att dra slutsatser kring effekterna.
När det gäller sociala/moraliska nudgar kategoriserar rapportförfattarna dem som preferensbaserade. De konstaterar att de borde ha större effekt än rena nudgar på de individer som har ett högt självförtroende när det gäller att inte behöva tänka efter, och som samtidigt är måna om att känna att de valt rätt. Att med de förutsättningarna få reda på att till exempel den egna vattenförbrukningen är högre än andras kan få en individ att minsa sin förbrukning.
Slutsatser
Rapportförfattarna konstaterar att nudge i stor utsträckning ska ses som komplement till traditionell miljöpolitik. ”I vissa fall kan nudge ha en stor effekt och ersätta traditionell politik, men oftast inte.”
Att val som individen tycker är oviktiga är de mest nudgebara betyder inte att de är oviktiga för samhället. Det är på den typen av åtgärder, där betydelsen av mångas små vardagsbeslut gör en skillnad, som nudge är intressant. Däremot rekommenderar rapportförfattarna att inte lägga ned resurser för att nudga val och beteende som de flesta anser viktiga eller som drivs av starka vanor, där behövs andra åtgärder.
Ett naturligt val vore att låta nudge vara en del av de traditionella myndigheternas verktygslådor, argumenterar författarna. De pekar på till exempel Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten samt Energimyndigheten.
Nudge är lämplig i enklar fall där man till låg administrativ kostnad kan uppnå en relativt stora förändringar utan en negativ effekt. ”Här är antagligen förval och förstärkning de mest uppenbara kandidaterna”.
Källa: F Carlsson, Å Löfgren, K Nordblom. Grön nudge som miljöpolitiskt styrmedel. SNS Analys 69, december 2020.
