Det europeiska lantbruket är på många håll ledande inom vattenbesparingsåtgärder. Såväl vattenskydd som -besparing är välutvecklad. Kinesiska forskare har gjort en litteraturstudie över dagsstatusen inom området.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Den aktuella studien har sina svagheter men är en intressant på så sätt att den belyser vattenhanteringen inom europeiskt jordbruk från ett utifrån-perspektiv. Det är forskare inom offentlig förvaltning vid ett lantbruksuniversitet som genomfört studien med en stor andel kinsesiska källor. Studien tittar närmare på fyra länder; Spanien, Tyskland, Italien och Danmark.
Studien summerar vattenbesparingsmetoder inom lantbruket, från de fyra länderna.
Artikeln
Spanien är det land med störst konstbevattnad areal i Europa. När det gäller vattensparande bevattning är landet bland dem med största arealerna i världen. Landets blygsamma ytvattentillgångar har gjort att det funnits stort fokus på vattenbesparingsanläggningar, att stärka vattenresursförvaltningen och att utveckla vattenbesparande lantbruk.
Genom EU:s jordbruksstöd har grundvatten-bevattnade lantbruk i vattenfattiga områden av Spanien, kunnat ställa om odling från vattenintesiva grödor som alfaalfa och majs till mindre vattenkrävande grödor med hög avkastning, som vindruvor och oliver.
Huvuddelen av åkermarken i Spanien har försetts med avancerade tekniker som sprinklerbevattning, dropp-bevattning och infiltrationsbevattning, kombinerat med automatisering, digitalisering och fjärrkontroll av jordfuktighet, nederbördsövervakning med mera.
Det förekommer också markförbättring med sandwich-teknik där sand, organiskt gödsel och lera varvas. Kombinationen maximerar markens förmåga att ta upp vatten.
Tyskland har inte på samma sätt akut vattenbrist. I landet arbetas ändå mycket med ekologi och med vattenbesparing. Tyskland har infört flera åtgärder för att öka markens upptagsmöjligheter. Lantbruk arbetar med att öka markens kapacitet att lagra vatten. Övervakningsinstrument för att kontrollera markens fuktighet är vanligt.
Samtliga lantbruk i Tyskland tillämpar vattensparande bevattning. Det vanligaste är sprinklerbevattning som 80 procent tillämpar, främst för spannmål och potatis. Resterande andel är dropp-bevattning, främst för frukt och grönsaker. Forskarna bedömer bevattningssystemen som mycket effektiva.
Den tyska regeringen belönar lantbrukare som inför avancerad konstbevattningsteknik. VA-taxorna är ett använt instrument. Höga vattenpriser gör också att läcksökning i system är högprioriterade.
Italien, med sitt medelhavsklimat, har länge prioriterat vattenbesparande lantbruk. Regeringen har även satsat på relevant forskning och utveckling på universitet och andra forskningsinstitutioner, när det gäller vattenbesparande teknik för bevattning.
Sprinkel- och mikrobevattning introducerades redan under 1960-talet. Idag finns också mängder av dränerings- och bevattningskanaler. Sprinklerbevattning är vanligast men även mikrobevattning är vanligt.
I Italien används avancerade PLC-styrsystem för att skapa jämn och korrekt bevattning. Samtidigt håller sensorer kontroll på vatten, fuktighet och jordegenskaper, i marken. Övervakningen ger information för bevattning, gödsling och växtskyddsdoser.
Slutligen kommer Danmark, där 70 procent av vattenförbrukningen sker i lantbruket. Landets förutsättning är som bekant ett totalt beroende av grundvatten. I artikeln lyfts Danmarks arbete med minskade läckage ur vattenledningsnätet upp, idag ska utläckaget i snitt ligga på åtta procent. I Danmark handlar vattenbesparing mycket om återvinning av grundvatten och avloppsvattenrening.
Artikelförfattarna noterar att Danmarks strategi kring vattenbesparing i lantbruket också handlar mycket om prisverktyget, detta i ett land med en av de högsta VA-taxorna i världen. Trots stigande vattenpriser har produktiviteten i lantbruket hållits oförändrad, noterar de.
Slutsatser
I (delar av) Europa har under en längre tid, metoder för att effektivisera jordbruket, genomförts, där vattenbesparande metoder är en del. Det handlar om att bevattning ska ske vid rätt tillfällen till rätt grödor, tekniker som sprinkler och droppbevattning, att ändra odlingsordningen på grödor så att inte vattenkrävande grödor är beroende av bevattning under högsommarperioden med mera.
Samtidigt läggs mycket energi på rådgivning och kampanjer för att minska vattenanvändningen i jordbruket, bland annat med EU-medel. Ändå menar artikelförfattarna att arbetet med vattenbesparning inom jordbruket kommer att intensifieras framöver.
Artikeln är ytligt och översiktligt hållen och analyserna av förutsättningar och åtgärder i respektive land, är ojämna.
Artikeln är dock intressant på så sätt att den pekar på pågående arbeten i flera europeiska länder, samtidigt som den har ett nyfiket utifrån-perspektiv. Merparten av de arbeten som nämns i källhänvisningarna, är från kinesiska forskare.
Lantbrukets arbete med vattenfrågor är inte särskilt starkt integrerat i den kommunala VA-hanteringen i Sverige, annat än undantagsvis. Samtidigt är det kanske dags att börja intressera sig för de delarna mer aktivt, när vattenbalanser och grundvattennivåer börjar vara allt viktigare att följa i större delar av Sverige.
Källa: Shan Zhang, Xiujuan Wang, Lingshan Zhou. A Review on Water-Saving Agriculture in Europe. Journal of Water Resource and Protection. 2022, 14, 305-317.
