Annons Kamstrup 2024

Dricksvattenkriserna i Flint och Havelock North: Ett misslyckande för riskförvaltningen av folkhälsan

Internationell VA-utveckling 7/22

Artikeln analyserar orsaker, följder och utvärdering av två separata misslyckande för kommunal dricksvattenförsörjning mellan 2014 och 2016. Dels i Flint, Michigan, USA och i Havelock North, Nya Zeeland. Två OECD-länder som generellt har hög nivå på teknik, kunnande och lagstiftning. Båda händelserna hade stor påverkan på folkhälsan i lokalsamhället och utreddes noga.

Av: Erik Winnfors Wannberg

De två utvärderade händelserna gäller olika problem för dricksvattenförsörjningen men där det enligt forskarna finns många parallella orsakssamband. I Flint, USA, så byttes råvattentäkt och vattenverk med otillräckliga förarbeten, något som orsakade flera stora hälsoproblem hos befolkningen. I Havelock North, Nya Zeeland, så förorenades en grundvattentäkt och nästan halva befolkningen drabbades av ett utbrott av campylobacterinfektion.

Bagkrund
I Flint, USA, ändrades den befintliga vattenförsörjningen som köptes från Detroit, till att använda ett gammalt vattenverk som inte använts regelbundet sedan 1967. Det nygamla vattenverket tog nu vatten från Flintfloden. Förändringen resulterade på kort tid i tre stycken kokningsrekommendationer efter detektion av koliforma bakterier, höga trihalometan-nivåer, extrema blynivåer i kran hos konsument (kopplat till blyserviser i ledningsnätet och ökad korrosion), missfärgning och luktproblem samt rapporter om hudutslag från konsumenter.

I Havelock North, Nya Zeeland, handlade det om campylobacter som trängde ner i en grundvattentäkt efter ett skyfall. Dricksvattnet distribuerades utan något ytterligare mikrobiologiskt steg. Hela 39 procent av stadens invånare på 14 000 rapporterade magsymptom.

Flint, USA
Staden Flint blomstrade under 1960-talet med flera stora bilindustrier och som mest nära 200 000 invånare. År 1967 stängdes det lokala vattenverket och ett långtidskontrakt skrevs med Detroits vattenbolag. Sedan dess har bilindustrin fått stora problem, fattigdom har brett ut sig och mängder av utmaningar kommit slag i slag. Befolkningen har halverats med efterföljande ekonomisk kris och ett överdimensionerat VA-system.

Mellan 2011 till 2015 tog delstaten över förvaltningen av Flint i en nödåtgärd. Under den förvaltningen beslutades om att togs ett beslut att ändra vattenförsörjningen till det gamla lokala vattenverket, i väntan på en ny överföringsledning. Under 2013-2014 genomfördes uppgraderingar av vattenverket för fem miljoner dollar (motsvarande cirka 35 miljoner kronor i dåtidens växlingskurs). En ingenjörsstudie som utfördes då visade på att renoveringsbehovet för att få verket driftduglig låg på tio gånger den investeringen.

Den 25 april 2014 började distributionen från det lokala vattenverket. Omedelbart började allvarliga hälsoproblem rapporteras hos konsumenterna, inledningsvis kring hudutslag, utan att någon åtgärd vidtogs. I oktober förhandlade den General Motors bilfabrik fram ett nytt avtal med en annan vattenkälla, då korrossionsproblemen för bildelstillverkningen var för stora. I februari 2015 rapporterades extremt höga blynivåer i konsumenternas dricksvatten. Under 2015 rapporterade en läkare om höga blynivåer i blodet hos barn i Flint. Först i oktober 2015 gick de ansvariga tillbaka till att köpa in vatten från Detroits vattenbolag, något man tidigare hävdat inte gick på grund av att ledningar sålts. På detta följde en förklaring om krisläge på delstatsnivå och slutligen att USA:s president utfärdade en order om hjälp från nationalgardet med vattendistribution och utrustning.

Havelock North, Nya Zeeland
Samhället är välmående. Råvattentäkten är en akvifär i ett jordbrukslandskap med många fårbönder, också nära borrhålen vid vattentäkten. Vattentäkten betraktades som säker, att den inte påverkades av inträngande ytvatten. Dock fanns tidigare indikationer på att så inte var fallet, under regnperioder. Det fanns även avloppsledningar mycket nära en naturlig vattendelare.
Eftersom ingen desinfektion skedde vid vattendistributionen, så hade de ansvariga en skyldighet att ha utökad provtagning och övervakning.

I augusti 2016, efter flera dagars oväder i regionen, så insjuknade många invånare i campylobactinfektion. Utredningar visade att regnen fört ner föroreningar från fåravföring, i täkten, via en översvämmad damm eller via  borrarna där kabeldragningen skulle kunna ge tillträde för vatten. 5 500 av 14 000 invånare insjuknade. Rapporten visade också att ett liknande utbrott skett 1998 utan att några särskilda åtgärder vidtagits. Då pekades på svagheten i kabeldragningen vid borrorna. E.Coli hade rapporterats regelbundet som problem i vattnet sedan 1988, utan åtgärd.

Analys
Författarna pekar på flera gemensamma nämnare vid de två dricksvattenhaverierna.

  1. Misslyckande i att skydda vattentäkten. Alla andra problem härstammar från detta.
  2. Ett vänta och se-förhållningssätt. Brist i förebyggande arbete utan fokus enbart på händelserelaterade åtgärder.
  3. Undermåliga anläggningar och dåligt utbildad personal.
  4. Inkompetenta konsulter och rådgivare, där fokuset låg på att spara pengar.
  5. Misslyckande från kontrollmyndigheter (miljö- och hälsoskydd) på lokal, regional och statlig nivå.

Rekommendationer från författarna
Den expertutredning som tillsattes i Havelock North föreslog sex grundläggande principer för vattenförsörjningen baserade på WHO:s vattensäkerhetplan. De innefattar systembedömning, övervakning, förvaltning och kommunikation. En anmärkning är att de skriver sex (6) principer och vad jag ser listar fyra (4)… Utredningen baseras också på australiensisk vattenlagstiftning.

Princip 1: En hög förmåga måste bibehållas. Självbelåtenhet och brist på kompetens, vaksamhet,  arbetsvilja och även brist på genomförandeförmåga, var det som var huvudorsaken i båda de relaterade händelserna. Författarna understryker vikten av personalutbildning och en arbetsplatskultur med förståelse för vikten av arbetet för folkhälsan.
Princip 2: Råvattenskydd är oerhört viktigt. Risker måste förstås, förvaltas och bli adekvat åtgärdade.
Princip 3: Multipla mikrobiologiska barriärer. Förhållningssättet måste vara ”från-källa-till-kran”.
Princip 4: Förändring kommer före kontaminering. Förändringar av alla slag; personella, förvaltning, utrustning, process, miljöförutsättningar) måste följas noga.
Princip 5: Hela ansvarskedjan måste äga och omfamna frågan om vattensäkerhet. Det gäller alla från huvudmän till konsulter.
Princip 6: Tillämpa ett förhållningssätt kring förebyggande riskförvaltning.

Forskarna kan se många gemensamma drag hos de här två händelserna. Erfarenheterna kan användas över hela världen.

Källa: S.J McLaren, M.W. Sahli, S. Selig, S.J Masten, W.H Page. The drinking water crisis of Flint and Havelock North: a failure of public health risk management. Journal of Water & Health vol 20 No 9 1314.

Annons Wateraid