Annons Kamstrup 2024

Danskt grundvatten – bäst kontrollerat i världen

Internationell VA-utveckling 6/22

Gedigen rapportering kring danskt grundvatten och vattenförsörjning vid IWA:s världsvattenkongress. Kan inspirera även i Sverige.

Av: Kenneth M Persson

Den 11 till 15 september 2022 arrangerade International Water Association (IWA) världsvattenkongressen i Bella Center utanför Köpenhamn. Kongressen hade skjutits upp två gånger på grund av Corona-epidemin som begränsade internationellt resande men kunde till slut genomföras med bravur under fem intensiva dagar i mitten av september under temat ”Water for Smart Liveable Cities”, vatten för smarta beboeliga/drägliga städer. Kongressen besöktes av drygt 8000 personer, vilka kunde ta del av en stor vattenmässa och kring 200 seminariepass.

I den knappt 200 sidor tjocka programkatalogen nämndes ordet grundvatten 161 gångar. Med all rätt är den danska vattenbranschen stolt över det kommunala dricksvattnet i landet. Den danska dricksvattenförsörjningen baseras snart sagt fullständigt på grundvatten. I en faktaspäckad översikt som DANVA, Danmarks motsvarighet till Svenskt Vatten, tagit fram för kongressen redogjordes för hur grundvattnet används för kommunal vattenförsörjning men även för bevattning och i industriell vattenanvändning.

Den kommunala vattenförsörjningen tog i anspråk 379 miljoner kubikmeter år 2021, medan bevattningen krävde 239 miljoner kubikmeter och industriell användning uppgick till 51 miljoner kubikmeter. Genom omfattande utveckling av läcksökningsmetoder, ledningsnätsunderhåll och noggrann, ofta timbaserad mätning av vattenanvändningen har förluster i ledningsnät bringats ned till kring 7% för landet och en specifik förlust på cirka 2,4 m3/km ledningsnät och dag.

Danska vattenverk måste betala en straffavgift till staten om läckaget överstiger 10% i ledningsnätet. Av de 76 vattenbolag som ingår i DANVA:s statistik för 2021 hade 10 bolag förluster överstigande 10%, med bottennoteringen 15% för den sämsta eleven i klassen. Det är värden som är långt lägre än motsvarande värden för svenska VA-verksamheter.

Grundvattenförsörjningen är rejält decentraliserad och utöver de cirka 340 vattenverk som drivs i kommunal regi finns också cirka 2300 vattenverk som drivs som kooperativ eller samfälligheter. Vattentaxan är betydligt högre i Danmark än i Sverige och den specifika förbrukningen per person är 105 liter/dygn. En liter vatten kostar förbrukaren € 0,01 eller annorlunda uttryckt, kostnaden per kubikmeter är €10, omkring 100 svenska kronor per kubikmeter.

Danskt grundvatten kontrolleras och övervakas av GEUS, De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland, vilket är det danska SGU. Detta ansvar har vilat på GEUS från 1989, efter att Folketinget fastställde Vandmiljøplanen 1987, med det uttalade målet att förbättra grundvattenkvaliteten i landet. GEUS kontroll av vattenkvaliteten utvidgades med en kontroll också att tillgängligt grundvatten från 2007, när EU:s ramdirektiv för vatten implementerades i Danmark. GEUS har systematiskt mätt grundvattennivåerna i de olika grundvattenmagasinen i 14 år, vilket medför att kunskapen om hur mycket vatten som finns tillgängligt för de olika användarna är välgrundad. Programmet kallas Overvågningen af grundvandet (övervakning av grundvattnet, GRUMO). Det stora flertalet mätvärden redovisas i en nationell geologisk databas som heter JUPITER (http://data.geus.dk/JupiterWWW/index.jsp). Arbetet bekostas med statsanslag. I JUPITER finns uppgifter om cirka 350 000 brunnars brunnskonstruktion och djup, geografisk position, administrativa uppgifter, geologisk beskrivning, grundvattennivåmätningar och vattenkemiska analyser.

Redan före EU:s ramdirektiv har GEUS och dess föregångare DGU bedrivit systematisk grundvattenövervakning. Genom strukturreformen av danska kommuner avskaffades amterna, de danska länen, år 2007 vilket ökade GEUS uppgifter kring vattenförvaltning och vattenövervakning. Tidigare hade amterna ansvarat för viss miljö- och regionalplanering.
Övervakning av grundvattenresurser görs huvudsakligen genom GRUMO, men en övergripande beskrivning av markanvändning redovisas i LOOP, Landovervågningen, liksom uttagsmängder från grundvattenmagasinen för kommunala, industriella och bevattningsändamål vilka alla kan nås genom JUPITER. Danmarks miljöstyrelse, motsvarande svenska Naturvårdsverket, har ansvaret att kontrollera förorenad mark och förorenat grundvatten och dessa uppgifter finns generellt sett inte tillgängliga i JUPITER.

GEUS skall tillse att det finns en sammanhängande och omfattande överblick av grundvattnets kemiska tillstånd i varje avrinningsområde så att långsiktiga antropogena förändringar i grundvattnets kemiska tillstånd och eventuell förekomst av föroreningar kan följas. Mera omfattande övervakning skall ske i områden där det finns risk att målen för god grundvattenkvalitet enligt EU:s ramdirektiv riskerar att inte nås. Övervakningen är mycket omfattande och utgick då GRUMO inleddes 1989 från 73 definierade övervakningsområden för grundvatten, samt ungefär 1400 allmänna grundvattentäkter. Denna har successivt utökats för grundvattenmagasin med begränsade uttag och nära 200 brunnar har tillkommit för att ge en bredare bild av grundvattentillståndet i landet. Alla mätpunkter kontrolleras inte varje år, men GEUS ser det som viktigt att erbjuda långa tidsserier för grundvattentillgång och grundvattenkvalitet genom JUPITER. Ett antal fasta mätpunkter övervakas därför varje år och resultaten görs tillgängliga via JUPITER.

Alla relevanta uppgifter om grundvatten och dricksvatten skall enligt ”Dataansvarsaftalen” hållas tillgängligt i JUPITER, men vissa luckor förekommer. De kommunala aktörerna rapporterar in sina värden med hög precision, medan kooperativen och samfälligheterna har svårare att leverera sina mätdata i tid. GEUS reviderar årligen mätvärdesserierna för att komplettera och korrigera tidigare felaktigheter vilket gör att Danmark troligtvis kan erbjuda världens mest heltäckande grundvattenbeskrivning.

Danmark består av många öar och halvön Jylland vilka alla har omfattande jordbruk med stor djurhållning. Med början år 1987 har den danska staten i olika planer försökt begränsa hur mycket nitrat och bekämpningsmedel som får tillföras marken, vilket kan följas med hjälp av JUPITER-data genom svagt avtagande nitrathalter därefter. Ändå brottas flera områden i landet med besvärande nitrathalter och bekämpningsmedelsrester. Från mitten av 2010-talet har också förekomsten av PFAS visat sig vara mera spridd än förväntat.

Genom de långa mätserierna för grundvattennivåer kan GEUS redovisa en svagt stigande grundvattennivå i magasinen som överensstämmer med att nederbörden i Danmark ökat svagt under de senaste 100 åren, ungefär 33 mm/år mer från 1961-1990 till 1991-2010. Tidsserierna visar på en årsvariation med upp till som högst 6 meter i grundvattenmagasinen, där torrperioder kan identifieras vilka dels ökar behovet av bevattning i jordbruket, dels minskar grundvattenbildningen. Exempel på sådana perioder är 1975-1976, 1996 och 2018. Det sistnämnda året redovisade de danska vattenbolagen en svag men ökad volym icke debiterbart dricksvatten troligtvis på grund av skador som de låga grundvattennivåerna orsakade på ledningsnätet. Året efter sjönk andelen icke debiterbart vatten igen och det dröjde till 2021 innan värdena återhämtat sig fullständigt till situationen före torråret 2018. Vid minskad grundvattenbildning och ökade uttag tar det 3-4 år för nivåerna att återhämta sig igen. Medelnederbörden i Danmark är 770 mm.

Föredragen och postrarna som behandlade grundvatten var många. De lyfte fram möjligheten att förbättra järn- och manganoxidation biologiskt genom tillsats av spårämnen till bakteriefloran i filtren. De visade på att vattenförsörjning under långa torrperioder kunde garanteras genom aktiv pumpning av grundvattenmagasin i djupare liggande geologiska skikt. De redovisade hur kunskap om vilka föroreningar som förekom i grundvattenmagasinen ökade möjligheten för bättre och mera exakta behandlingsmetoder och restaureringssätt för förorenat grundvatten, respektive aktivare skyddsåtgärder för att hindra föroreningstransport från påverkade grundvattenmagasin till opåverkade. De lyfte fram värdet av skyddsområden där nybildningen av grundvatten var som störst. De framhöll vilken nytta reglerande och förvaltande organ, som statliga och kommunala myndigheter, har av att veta vilka vattenresurser som finns att hämta ur ett grundvattenmagasin. De visade med besvärande noggrannhet hur känsliga grundvatten är för påverkan av föroreningar och hur lång tid naturen behöver för att eliminera sådana föroreningar. De demonstrerade hur inläckande grundvatten påverkade mängden ovidkommande vatten i avloppsnätet och vilka möjligheter avloppsverken har att minska dessa. De dokumenterade vilken nytta bygg- och anläggningsprojektörer har av att veta exakt vilka grundvattennivåer som finns vid olika tidpunkter i områden som är föremål för exploateringar. De gav flera exempel på att kunskap om brunnsborrning, grundvattenmagasinsanalys, modellering av grundvattentransport och inmätningar av grundvatten med hjälp av geofysiska och geokemiska metoder kunde exporteras till andra länder med fina exportinkomster till Danmark som följd, men också hur denna kunskap hjälpte andra länder och städer i sin grundvattenförvaltning. De visade sammantaget värdet av att bry sig om den dolda grundvattenresursen, som uppgår till ungefär 99% av alla jordens sötvattenresurser som inte ligger infrusna i permafrost och glaciärer.

Den danska karteringen av grundvatten som inleddes 1989 har gett oanade möjligheter till företagande och förvaltningsåtgärder, som inspirerar andra länder att göra rätt i rätt tid, som kanske Sverige?  

Källa: Seminarier och posters vid IWA World Water Congress.

Annons Wateraid