Avloppshantering är på en övergripande nivå beroende av kloka val av teknik, organisation och finansiering. Kinas provinser har fått central uppmaning att ta itu med avloppsproblematiken. Utfallet har varierat mycket mellan provinserna och orsakerna därtill diskuteras.
Av: Jörgen Hanaeus
Vattenmiljön i Kinas landsbygd har försämrats till den grad att själva utvecklingen av de rurala områdena är hotad. Kinas regering har stöttat utvecklingen av avloppshanteringen i glesbygd sedan 2005 och flera system har byggts, men också fått läggas ner efter endast några år. Så även om antalet byggda avloppsanläggningar ökat snabbt är de upplevda motgångarna ett hot mot utvecklingen.
För att finna orsakssamband bakom utfallen har en fallstudie med exempel från två provinser studerats; en mer, en mindre framgångsrik i utvecklingen av avloppshanteringen.
Artikeln
Vattenförorening har blivit ett allvarligt problem för Kinas landsbygd men problemet har inte varit en angelägenhet för regeringen på länge. Kina har 2,45 miljoner byar med en befolkning av 580 miljoner människor (2018). Den avloppsmängd som genereras där dagligen är 17,6 miljoner m3. Behandlingskapaciteten är dock bara ca 0,5 miljoner m3 (2,8%). Det obehandlade avloppsvattnet ger många olika hälsoorisker. Fekalierna återförs inte längre till odlingsmark, utan sprids okontrollerat i miljön och stannar i diken och pölar, där de ger upphov till sjukdomsalstrande insekter.
Kinesiska forskare fann 459 byar med hög cancerfrekvens och (andra) beräknade att hälsoproblem till följd av förorenat vatten på kinesisk landsbygd ökade från 1 till 2 miljarder fall mellan 2004 och 2009. Av dessa skäl har regeringen introducerat initiativ som ”The new rural construction”. för avloppsbehandling i byar.
Tre departement involverades i byggandet av avloppssystem: Miljö-. Finans-, och Nationella utvecklingsdepartementet. Antalet anläggningar växte från 15 000 år 2006 till 60 000 år 2016.
Emellertid hade verken inte anpassats till den individuella byn och heller hade ingen vikt lagts vid drift och underhåll. Den organisatoriska ledningens kompetens var heller inte den bästa.
För att få grepp om situationen studerades två provinser, Hainan och Zhejiang, I Hainan följdes byn Dala från 2010 till 2018 Även några byar i Zhejiang mellan 2016 och 2020. Jämfört med byarna i Hainan antog byarna i Zhejiang en likvärdig och anpassad strategi och för att få kunskap om detta intervjuades representanter för distrikt, stad, byakommittéer samt lantbrukare.
Från 2005 genomfördes i varje provins i Kina flera demonstrationsprojekt för avloppsbehandling medan ingen kunskap om dessas drift och underhåll förmedlades. Vid 2018 bedömdes 25 % av de kinesiska byarna ha ett avloppssystem. Särskilt ökade antalen i Shanghai, Beijing, Zhejiang och Jiangsu. Så hade i Zhejiang 2016 80 % av byarna avloppssystem medan flera provinser hade värden kring 20 %.
De nationella investeringarna för avlopp i landsbygd uppgick ungefär till 31, 42 och 53 miljarder SEK för åren 2016-2018.
Fallstudie Zhejiang
Zhejiangs provins har 23 753 byar och vid 2019 hade 90 % av dessa byggda avloppssystem, en andel som är högst i Kina. En rik provins (40 000 SEK/år i medelinkomst). I Zhejiang försöker man nu utveckla drift- och underhållssystem, medan övriga provinser ännu är i byggskedet. I de byar som ligger i bergsregionen hade decentraliserade system byggts, många tyvärr med olämplig design och som fått läggas ner. Zhejiang blev första provins att involvera konsulthjälp (institut) för drift och underhåll.
Fem deltagande nivåer identifierades: County (län), Town (stad), By (socken), Institut och Lantbrukare. Lantbrukarna kan nyttiggöra branschens produkter, men deltar inte i det dagliga arbetet.
I Zhejiangprovinsen har kostnaderna för 90 % av avloppsbyggandet kommit från läns- och stads-nivån, övriga 10 % från provinsnivån. För DoU kommer 10 % från stadsnivån, 30 % från länsnivån och 60 % från byakommittén, som får en del intäkter från småindustri i området. Både stads- och länsnivån har avsatt budgetmedel för miljöskydd på landsbygden.
Fallstudie Hainan
Hainan är en relativt fattig provins i Kina med en medelinkomst av 20 400 SEK. Där finns 2613 byar. Till 2017 hade endast 9 % av dessa byar avloppssystem. I exempelbyn Dala finns 275 hushåll med totalt 1500 invånare. Avlopp i mängden 250 ton/d produceras, vilket är ungefär avloppssystemets kapacitet. Behandlingen är decentraliserad och omfattar en damm i en våtmark, ca 700 m2 som anlagts på gemensam mark.
Hainan har samma fyra deltagande nivåer som Zhejiang, däremot inget rådgivande institut involverat. Länsnivån har huvudansvar för avloppsprojektens utveckling medan stadsnivån sköter utbildningen för desamma. Byakommittén är projektutförare, men saknar professionell kunskap i detta fackområde.
Grundinvesteringen i Hainans avloppssystem kostade 1,2 miljoner SEK, vilket betalades helt av länsnivån. DoU-kostnaden betalas av byakommittén som fått intäkter från uthyrning av mark. Knappt 4000 SEK/månad täcker lönen för 3 av byns kvinnor (ca 820 SEK var) och ca 1360 SEK för en extern tekniker.
Avloppssystemet i Hainan slutade i stort att fungera 2016. Från stadsnivån fick man då 100 000 SEK för att reparera. Inkomsten för markhyra har varit ca 60 000 SEK/år men den intäkten har bortfallit 2017. Det innebar också att avloppssystemet upphörde att fungera, vilket är fallet för närvarande.
Ingen stabil finansieringskälla och ringa DoU-kompetens i den projektledande byakommittén har lett till att en stabil drift av avloppssystemet inte är möjlig, trots ringa omkostnader. Lantbrukarna har heller inte kunskap om systemprodukternas användbarhet. Ett annat villkor som kan försvåra är det rotationssystem för ledarskapet som den lokala byakommittén tillämpar.
Det hierarkiska kinesiska systemet kan också medföra låsningar till initiativ på lägre organisationsnivå.
Slutsatser
Stabil finansiering från involverade parter, fackkunskap som medger välanpassade avloppssystem på individuell byanivå och tydlig iniativförmåga utpekas som de villkor som kan ge trygga långtidslösningar för den kinesiska landsbygdens avloppssituation.
Källa: Liang, X.1)& Yue, X.2) (2021): Challenges facing the management of wastewater treatment systems in Chinese rural areas. Water Science & Technology 84, 6, pp 1518-1526.
Författarna från:
College of Economics, Shenzen University, Shenzen 518060, Kina
China center for Special Economic Zone Research, Shenzen University, Shenzen, 518060, Kina.
Kontakt: yuexiaofang [a] szu.edu.cn
