Offentlig kommunikation om vattentillgänglighet är grundläggande för att utnyttja vattenresurser under torrperioder. Artikeln analyserar sociala medier och tidningsartiklar under torrperioderna 2018 och 2020 på Irland. Författarna ger också förslag på hur kommunikation om vattenbrist kan förbättras.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Utgångspunkten för de irländska forskarna är klimatförändringar och extremväder som ger nya utmaningar för vattenförsörjningen även på den gröna ön, Irland. De konstaterar att hydrologiska och meteorologiska torkor har förändrat narrativet för vattentillgänglighet även i länder med stora våtmarksområden och stor nederbörd.
Irland har idag ett gemensamt offentligägt nationellt VA-bolag som tar hand om landets vattenförsörjning, Irish Water. Över 80 procent av råvattnet är ytvatten.
Sommaren 2018 var regnfattig i stora delar av europa och även i Sverige. Den noterades på Irland som den torraste på 56 år. Rekordlåga vattennivåer noterades i många vattendrag under sommaren. Det ledde till landets första nationella vattenbesparingsföreskrift någonsin med bevattningsförbud under en månad. Proceduren upprepades 2020, då även en 20-procentig ökning av vattenförbrukningen noterades på årsbasis kopplat till covid-19-pandemin.
Förbättrad kommunikation med allmänheten tenderar att ge en positiv respons när det gäller vattenbesparingsåtgärder, ökar förtroendet mellan användare och vattentjänstföretaget samt hjälper till att förbättra policyarbete kring torkor.
Trots det har det visat sig svårt att upprätta god kommunikation om torkor på Irland. Det här inkluderar Irish Waters kommunikationsvinkel, allmänhetens upplevelse av vattentillgången, kunskapsnivåer samt medvetenheten om påverkan av överuttag, klimatförändringar, medelnederbörd och avdunstning.
Forskarna har undersökt; (1) vilka kommunikationslärdomar som det går att dra av händelserna 2018/2020. (2) vilka möjligheter till förbättringar av kommunikation med allmänheten när det gäller vattentillgång som finns.
Undersökningen
Studien är dels baserad på inlägg på Twitter och Facebook från Irish Water. Dels på nyhetsartiklar i tidningar samt intervjuer med sex stycken intressenter i hanteringen. Det är fyra journalister som skrivit mycket om vattensektorn i Irland, en politiker samt en kommunikationsexpert med erfarenheter från såväl irländsk som brittisk VA-sektor.
Analysen av sociala medier och nyhetsartiklar hade målet att identifiera trender och ramar för kommunikationen som användes under extrema väderhändelser.
Forskarna sorterade genom nyckelordssökning fram 172 nyhetsartiklar i ett par utvalda dagstidningar under de aktuella perioderna samt 1671 inlägg på aktuella sociala medier.
Resultat
Forskarna hade farhågor om huruvida till exempel ideologiska frågor kring klimatförändringar skulle påverka tidningsrapporteringen men kunde konstatera att allvaret och intensiteten i nyhetsrapporteringen om påverkan på vattentillgången ökade avsevärt under torrperioderna. Det bekräftades även av de sex djupintervjuerna. Samtidigt kunde konstateras att den generella rapporteringen tog mycket utrymme och resurser 2020 vilket gjorde att uppmärksamheten på vattenproblemen sjönk.
De 172 nyhetsartiklarna kategoriserades i fem delar.
- Osäkerhet och risk (41%)
- Ekologi/hydrologi (18%)
- Ekonomi (16%)
- Teknik/policy (13%)
- Politik (12%)
Inläggen på sociala medier visade att 63% av inläggen från Irish Water hade en positiv kontext, 16% en negativ och övriga 21% kategoriserades som neutrala. De positiva och neutrala kom generellt ur kampanjer som Irish Water involverats i kring vattenkvalitet och vattenbesparing. De negativa var generellt kopplade till externa faktorer som torka och stormar.
Kommentarer från följare på Twitter var ofta föraktfulla gentemot Irish Water. I en personlig kommentar från en Irish Water-anställd så handlar svårigheterna om dålig kontakt mellan bolaget och allmänheten samt svårigheterna att förklara komplexa tekniska förutsättningar för konsumenterna.
På Facebook var engagemanget mindre än på Twitter, trots att Facebook är det dominerande sociala mediet på Irland.
Kommunikationsproblem som uppmärksammas vidare är att tipsnumret på Irish Waters hemsida om vattenärenden som läckor med mera, inte är kostnadsfritt för den som ringer. Vidare var kommentarsfunktionen på Irish Waters Youtube-konto avstängd vilket begränsar allmänhetens möjligheter att ställa frågor kring eller kommentera aktuella händelser.
Forskarna tar även upp frågan om Irish Water genom att enbart sprida kunskapsbaserad information om torrperioderna inte kunde påverka beteenden på samhällsnivå.
Rekommendationer
Forskarna efterlyser ett nationellt integrerat informationssystem om torrperioder. Detta för att koordinera, mäta, prognostisera och skapa stöd samt informera regionala och lokala nivåer om frågor kring torkor. Samtidigt kan allmänheten, intressenter, politiker och media hållas informerade.
De menar att det behövs en riktning mot att överbrygga brister inom policy och förvaltningsmetoder genom att upprätta en nationell plan för torka för att skärskåda styrning, förberedelsenivå, respons och återhämtning i samband med torka.
Praktiskt föreslås också ett nationellt avgiftsfritt kontaktnummer för att rapportera läckor, överutnyttjande av vatten och liknande. Numret skulle också vara en möjlighet att få svar på vattenrelaterade frågor.
Att engagera allmänheten på sociala medier och låta dem bli en aktiv part i beslutsfattande kring vattenbesparingsmetoder kan också uppfylla vattendirektivets krav på engagemang, och öka förtroendet mellan allmänheten och vattenbolag, menar forskarna.
De rekommenderar även ett brett införande av smarta vattenmätare som en besparingsåtgärd.
Sist men inte minst påpekar de att resiliens i vattenförsörjningen inte kan bygga på krisåtgärder utan behöver byggas upp i förväg. Det kräver aktiva intressenter som är engagerade och det involverar statliga institutioner , privat sektor, finans, individer samt akademiska institutioner. Sådana samarbeten måste pågå före, under och efter händelser relaterade till torka.
Egen kommentar
En påtaglig likhet mellan förhållanden i Irland och Sverige är att en viss handfallenhet inför att stora delar av landet kan drabbas av vattenbrist. Irland har generellt haft god tillgång till vatten men står precis som Sveriges kommuner inför nya utmaningar när klimat och förhållanden förändras.
Källa: S Hammond Antwi, A Rolston, S Linnane, D Getty. Communicating water avilability to improve awareness and implementation of water conservation: A study of the 2018 and 2020 droughts events in the Republic of Ireland. Science of the Total Environment 807 (2022) 150865
