Hur arbetar vattenföretag i Europa? Vilka lagar och förordningar reglerar dem och deras service? Vem avgör vad som är bra styrning och bra service? Hur öppna är privata, kommunala eller statliga vattenföretag gentemot kunder och konsumenter?
Av: Brita Forssberg
En forskargrupp vid UNESCO Center for Water Law, Policy and Science vid Universitetet i Dundee, Scotland, studerade hur privata och samhällsägda vattenserviceföretag styrs i ett antal europeiska länder och har samlat resultaten i en rapport med titeln Water and sanitation services in Europe: Do legal frameworks provide for ’good governance’?
Öppenhet, redovisningsskyldighet och delaktighet är tre centrala områden som avgör om ett vattenföretag styrs väl och om allmänheten ska kunna förstå hur service och tjänster levereras. De olika nationella och kommunala lagar och förordningar som reglerar vattenföretagen spelar stor roll.
Kriterier på öppenhet/transparens, delaktighet och rättsliga möjligheter
Forskningen kring styrningen av vattenföretag utgår från UNECE Aarhus Convention från juni 1998 om allmänhetens rätt till information, delaktighet i beslutsfattande och möjlighet att kräva juridiska åtgärder vid miljöproblem. Projektet finansierades av det franska VA-företaget Suez Environnement. Projektledare var forskaren Dr Monica García Quesada, Universitetet i Dundee.
Under många år har det debatterats om privata vattenföretag är bättre än offentliga. Syftet med uppdraget var att undersöka vad bra styrning innebär och vilka faktorer som är relevanta oavsett ägandeform.
Styrning är det samlande begreppet för de politiska, sociala, ekonomiska och administrativa system som används för att utveckla och förvalta vattenresurser och leverera vattenservice, oavsett om företaget är privat, kommunalt eller statligt. De undersökta företagen fanns i Frankrike, England, Scotland, Nederländerna, Italien och Spanien. Nationell lagstiftning jämfördes också med EU-lagstiftningen.
De sex länderna representerar i grova drag privata vattenföretag (England), kommunal vattenförsörjning (som finns på sina håll i Frankrike, Italien, Spanien) och den delegerade, publika modellen (Scotland och Nederländerna). De har alla väldigt olika lagar och förordningar som reglerar vattenförsörjning och service till konsumenter.
I artikeln listas totalt 14 kriterier för att kunna utvärdera företagens öppenhet/ transparens, allmänhetens delaktighet och juridiska möjligheter att påtala miljöproblem så att de kan åtgärdas.
Viktiga faktorer är till exempel i vilken mån lagstiftningen ger konsumenter tillgång till offentliga dokument; att både beslut och resonemangen bakom beslut publiceras så att konsumenter kan ta del av dem; att konsumenter ska kunna delta i öppna möten med företag och intressenter för att ge sina åsikter om taxor, servicekvalitet, miljöpåverkan m m.
Lagstiftningen i Scotland gör det enklare för konsumenterna att få tillgång till information, delaktighet i beslut och juridiska möjligheter att påtala problem, än motsvarande lagar i England.
Franska kommuner som lägger ut vattenförsörjning och avloppsrening på kontrakt till privata eller offentliga företag har bättre styrning dvs. mer öppenhet gentemot allmänheten än deras spanska och italienska motsvarigheter. Förhållandena i Nederländerna är enklare och gynnar tillgången till information osv. mer än vad som sker i Frankrike, Italien och Spanien. Forskarna vill i nästa steg göra jämförelser inom och mellan länder som har likvärdig lagstiftning för att beskriva likheter och olikheter mer nyanserat.
Slutsats: Öppnare kommunikation med kunder och konsumenter behövs!
Sveriges kommuner har enhetliga lagar och förordningar att följa om offentlighet, öppenhet och delaktighet. EU:s vattendirektiv kräver att allmänheten ska ha tillgång till information. Men hur går det till i praktiken? Här är det bra att jämföra sitt vattenföretag med andra.
Att bara ”lägga ut information” på en hemsida eller i en trycksak räcker inte, även om man följt lagen. Informationen måste vara lätt tillgänglig för kunden – både praktiskt och språkligt. Det är exempelvis svårt att hitta vatten och avlopp på kommunala hemsidor, om man inte vet var de gömmer sig. Språket är ofta svårbegripligt för en utomstående. Språkbruket skiljer sig exempelvis kraftigt mellan sociala och tekniska förvaltningar. Kravställande kunder är besvärliga – men bra dialog kan bidra till nödvändiga förändringar av service, tjänster etc.
De vattenföretag som bemödar sig att förstå kundernas situation och möta dem på deras (olika) villkor gör sig och hela branschen stora tjänster genom att de är öppna och lyhörda. De gör vatten begripligt och synligt. De ökar ansvarskänslan och delaktigheten. Vatten måste märkas – på rätt sätt!
Källa: Keith Hayward, Beyond the privatisation debate: understanding good governance in water services provision, Water Utility Management International (Volume 6, Issue 2, June 2011).
Artikeln i Water Utility Management International kan köpas från utgivaren här.
Hela rapporten ”Water and sanitation services in Europe: Do legal frameworks provide ’good governance’?” finns att hämta här.
