»Tänk H2O!« är projektnamnet på Sydvattens storsatsning att under en tioårsperiod utbilda gymnasieungdomar inom vattenrelaterade ämnesområden. Nu har man nästan kommit halvvägs och hittills har cirka 3 000 ungdomar deltagit i en tvådagarsutbildning på Tiraholm, vid sjön Bolmens västra strand. När nuvarande projekttid avslutas 2024, kommer sannolikt uppemot 9 000 elever ha fått en tvärvetenskaplig belysning av olika vattenfrågor.
Under de senaste åren har sjunkande grundvattennivåer och blottlagda å- och sjöstränder, jämte återkommande bevattningsförbud, synliggjort för allmänheten att tillgången på dricksvatten även i Sverige inte längre kan ses som självklar. För VA-branschen har detta varit närmast ett faktum under betydligt längre tid och skydd av råvattentäkter, liksom anordnande av reservvatten, blivit alltmer angelägna frågor. Detsamma kan nog sägas om framtida kompetensförsörjning. Det är mot bland annat denna bakgrund som Sydvatten 2014 initierade projektet »Tänk H2O!«.
– Säker dricksvattenförsörjning är en av våra viktigaste samhällsfrågor, såväl lokalt som globalt, och som lyftas fram i klimat- och miljödebatten. Vi, i likhet med många andra branscher, har dessutom framöver en utmaning att ersätta stora pensionsavgångar. Framtida rekrytering av personal till VA-sektorn blir således allt viktigare, menar Marie Nordkvist, kommunikationschef, Sydvatten.
– Med »Tänk H2O!« vill vi ge gymnasieungdomar ökad kunskap och förståelse för vattnets värde för att dessa senare kanske söker utbildningsvägar som kan leda till arbeten inom VA-branschen lokalt, nationellt och internationellt; att helt enkelt visa bilden av en framtidsbransch med stor relevans och potential, förklarar hon.
Tvådagarskursen på Tiraholm är ett stipendium som kan sökas av en grupp lärare vid gymnasieskolor inom Sydvattens 17 delägarkommuner samt intill Bolmen angränsande kommuner. För att komma ifråga för stipendiet ska ett antal kriterier uppfyllas av sökanden. Från och med 2016 gäller till exempel att lärarna ska kunna åka till vattenkursen med minst cirka 90 elever och ange hur vattenfrågorna lyfts in i undervisningen (och då inte bara inom de naturvetenskapliga ämnena, utan ämnesövergripande i samklang med läroplanen för gymnasieskolan). Stipendiaterna ska också kunna beskriva en pedagogisk station de själva kan genomföra med eleverna.
Kursen genomförs i samarbete med Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling och företaget Tiraholms fisk. Tidigare medverkade även det kommunala Vildmarksgymnasiet i Unnaryd, men sedan skolan 2017 avslutade sin verksamhet har denna samverkan så klart måst upphöra. Däremot är tidigare anställda vid Vildmarksgymnasiet fortsatt medverkande i projektet under den årliga och intensiva femveckorsperiod då tio kurser genomförs.
Erbjudandet från Sydvatten till stipendiaterna kan knappast betecknas som annat än flott. I kursen ingår betald bussresa till och från Tiraholm, ett tiotal pedagogiska stationer och ytterligare några små äventyrsmoment, alla måltider samt övernattning, numera i det nybyggda hotell som finns på Tiraholms gård. Tidigare var det tält som gällde.
Tänk H2O! är alltså en tvärvetenskaplig utbildning och sammantaget belyser kursmomenten vattenfrågor utifrån såväl naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga som humanistiska aspekter. De olika stationerna innebär för deltagarna en växelverkan mellan teori, praktik (workshops, rollspel och experiment) samt sinnliga upplevelser. Den övergripande pedagogiska modell som valts är så kallat utomhus/platsbaserat lärande, vilket jämfört med traditionellt klassrumslärande anses vara mera effektivt. Detta styrks av studier som visar att elever som deltagit i platsbaserat lärande i högre grad uppnår lärandemålen än dem som enbart har undervisats i klassrum. Förmodligen en slutsats som inte är särskilt överraskande för vare sig elever eller lärare i landets skolor.
Som exempel på de olika pedagogiska stationernas tema och dess spännvidd kan nämnas »Hur gör man kranvatten?«, »Under ytan i Bolmen«, »Vatten i språket« och »Virtuellt vatten«. För vart och ett av dessa teman finns målbeskrivningar, men övergripande pedagogiska mål finns även för kursen som helhet.
– Vår utbildningssatsning har naturligtvis både övergripande budskap och mål. Till de senare hör bland annat att, efter kursen, bör eleverna känna till Bolmens betydelse för svensk dricksvattenförsörjning, att området vattenförsörjning anknyter till många aktuella frågeställningar som till exempel klimat- och miljöfrågor, freds- och konfliktkunskap samt juridik, och att vattentjänstsektorn erbjuder kvalificerade och meningsfulla arbetsuppgifter inom många fackområden, berättar Marie Nordkvist.
Efter kursen »Tänk H2O!« hoppas projektledningen också på att eleverna bör ha fått utökade förutsättningar att reflektera över frågor som till exempel »Etiska aspekter på vattenförsörjning utifrån tillgång, brist och fördelning«, »Vattenförsörjningens betydelse i konflikter respektive samarbeten mellan regioner och länder« och »Råvattenkvalitetens betydelse för dricksvattenproduktionen«, med mera.
Projektet drog igång 2014 med tre kurser och pilotförsök med 104 elever. 2015 mera än fördubblades detta till åtta kurser och 463 elever. 2016 genomfördes tio kurser med 747 elever. Från och med 2017 är ambitionen cirka 900 elever per år, med reservation för viss sjukdomsfrånvaro.
Med tiden och nyvunna erfarenheter har några av de pedagogiska stationerna förändrats något. Särskilt gäller måhända detta den station som handlar om studier av vattenlevande djur och insekter. 2017 inrättade nämligen Sydvatten på Tiraholm en forskningsstation med bland annat uppdrag att också vara utbildningsprojektet behjälplig. Där kan eleverna numera studera små vattenlevande organismer, upphämtade från bottendyn i Bolmen, i mikroskop och med hjälp av sajten virtuedata.se såväl artbestämma som inrapportera sina fynd. Sydvatten är huvudman för forskningsstationen ifråga, medan Sweden Water Research ansvarar för vetenskaplig planering, verksamhet och ansökningar. Föreståndare för denna forskningsstation är Juha Rankinen.
– Vi här på forskningsstationen har två huvuduppdrag. Det ena avser forskning och att på plats studera kort- och långsiktiga förändringar i råvattentäkten Bolmen, det andra uppdraget handlar om att kommunicera våra upptäckter och att i övrigt medverka till utbildning av gymnasieelever inom »Tänk H2O!«, berättar Juha Rankinen, Sydvatten.
Forskningsstationen samarbetar med flera andra liknande institutioner inom ramen för Sites, ett nationellt nätverk av fältstationer med likartad forskning som är öppen för alla universitet och högskolor som, i detta fall, vill forska i och/eller omkring Bolmen. Sydvatten är huvudman för forskningsstationen, medan det är Sweden Water Research (SWR) som ansvarar för vetenskaplig planering, ansökningar och verksamhet. Utöver det finns flera andra partners som bidrar till finansiering av verksamheten.
Det första forskningsuppdraget i Bolmen genomfördes 2017 och inom ramen för projektet Aquanet och i samarbete med forskning i fyra andra svenska sjöar, geografiskt spridda från Västerbotten till Småland. Såväl forskningsmetodik som utrustning är identisk i dessa sjöar, varför rättvisande jämförelser kan göras. Studien avsåg sjöarnas ekosystem och hur dessa reagerar på olika typer av förändringar på både lång och kort sikt. Experimenten har utförts på flytande plattformar där den aktuella sjöns vatten leds in 16 stycken så kallade mesokosmer, ett slags minisjöar om man så vill. I dessa finns sensorer som i realtid mäter olika parametrar som till exempel pH, syrehalt, temperatur med mera.
– Det projekt vi har arbetat med under 2018 handlar om ökad brunifiering, och vad sådan kan tänkas få för betydelse för råvattenkvalitet och ekosystem. Denna forskningsstudie har utförts enbart i Bolmen, men på ett sådant sätt att resultaten kommer att kunna jämföras med andra studier i mesokosmer. Främst har vi jobbat med att få fram standard inför sådana försök. Hur vi på bästa sätt kan simulera ökad brunifiering och hur utvärdera dessa, förklarar Juha Rankinen.
En annan förändring som har skett är att tidigare station »Vattenkraft« har ersatts av ny station med mer internationell koppling till nederbörd, vattenförbrukning och avloppshantering.
Det är onsdag den 19 september när jag något försenad vid lunchtid anländer till Tiraholm. Elever och lärare från Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg har då redan avklarat första stationen som innehåller introduktion av besöksplatsen Tiraholm samt information om bland annat fiske i Bolmen, och hållbart sådant.
De olika pedagogiska stationerna är utspridda i omgivningen. Utomhus, men för säkerhets skull i tält för det fall plötsliga skurar skulle försämra den annars smått ljuvliga höstdag som råder. Den första station jag besöker handlar om just råvattentäkten Bolmen. Marie Nordkvist, Sydvatten, informerar eleverna om denna och en hel del annat också.
– Efter besöket på denna station hoppas vi att eleverna ska känna till och reflektera över Bolmen som Skånes viktigaste dricksvattentäkt. Historiken om detta och att samarbete krävdes för att klara dricksvattenförsörjningen i västra Skåne, och att samarbete kommer att behövas även framöver för att klara framtida utmaningar. Men också att det finns en mängd olika yrken kopplade till vattenbranschen, berättar senare Marie Nordkvist.
Den lilla gruppen på mellan 15 till 20 elever och läraren Tore Forsberg vandrar vidare till nästa station. Jag hänger på och med uppmaning ifrån Marie Nordkvist att vara försiktig med fotograferandet med anledning av att alla elever kanske inte känner sig bekväma med avbildande och eventuell publicering.
Stationen Virtuellt vatten handlar om vatten som förbrukas men som vi sällan eller aldrig ser i våra vattenmätare. Juha Rankinen leder föreställningen och eleverna får ett antal uppgifter att jobba med. Det skulle kunna handla om gissningar på hur och var vissa produkter produceras och om hur mycket vatten som går åt för dessa processer. Eleverna är dock skickligare än så och ganska träffsäkert prickar de flesta, genom samarbete, svaren helt rätt.
Vidare till nästa station. Linn Marklid tar gruppen med sig på en skogspromenad och berättar om (mest) ätliga, men även oätliga växter. Hon lyckas även med konststycket att få eleverna att övervinna inneboende rädsla för nässlor och att plocka skott från dessa. Under promenaden samlar gruppen också på sig diverse växter som senare ska krydda den måltid eleverna själva senare ska fixa under kvällen.
Pontus Ambros, ursprungligen från Lunds universitet, följer senare upp med information, rollspel och workshop på tema vattenkonflikter. Han beskriver olika typer av vattenkonflikter, kvantitativa och/eller kvalitativa. Han gör det bra och eleverna hänger med och visar senare stort engagemang inför uppgifter att diskutera olika typer av vattenkonflikter.
Jag är imponerad och nämner det till medföljande lärare Tore Forsberg. Han tycks instämma.
– Vi har av tradition lyckats med rekrytering av studiemotiverade elever till vår skola. Och för att nå höga betyg bör en elev kunna dra slutsatser och kunna diskutera ställningstaganden och handlingsalternativ utifrån vissa situationer, förklarar Tore Forsberg. På så sätt är situationen här knappast något ovanligt, menar han.
I konceptet platsbaserat lärande betonas bland annat vikten av förberedelse inför dessa. Tore Forsberg säger inte emot, men framhåller samtidigt att man kanske inte ska tjata för mycket om detta, med risk för att förta nyhetens behag för eleverna.
I detta får han stöd från en elev, Adrian Öster, årskurs tre på naturvetenskapliga programmet, Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg.
– Vi hade faktiskt ingen detaljerad förberedelse inför vattenkursen utöver grundläggande kunskaper om vattenförorening, övergripande kunskaper om vattensituationen i olika delar av världen och övergripande kunskaper om hur naturen påverkas av vatten, säger Adrian Öster.
– Vi var på så sätt dåligt förberedda och mycket av den information vi fick på Tiraholm var faktiskt ny för mig och jag gissar för många andra också. Alltså stämde förberedelserna inte så värst bra överens med vad som mötte mig, men det tycker jag var bra då vi lärde oss mycket, menar Adrian.
Om kursen allmänt, pedagogiskt upplägg och liknande?
– Det var väldigt långa dagar, vilket var tröttsamt och svårt att koncentrera sig ibland. Annars mycket intressant och kul workshops samt roliga övningar. Jag gillar därutöver att det inte var så mycket tester och prov, utan att jag bara kunde sitta och lyssna, eller jobba med workshops. Och att bli inspirerad utan att hela tiden tänka på att jag måste komma ihåg alla detaljer till senare och att känna mig stressad inför kommande förhör eller liknande. Så det var bara skönt helt enkelt, att kunna slappna av och att ta till mig budskapen, säger han.
Adrian tycker också att det var många överraskningar under utbildningsdagarna. Särskilt avsnittet om olika typer vattenkonflikter runt om i världen var helt nytt för honom.
Om stationerna, vilken gillade du mest?
– Det var den när vi fick gå runt och testa att äta olika växter. Jag är särskilt intresserad av det och älskar att vara ute i naturen. Jag gillar även att lära mig genom att göra något praktiskt, så det var perfekt.
Ett av målen Sydvatten har med projektet »Tänk H2O!« är ju att skapa intresse för framtida yrkesval inom VA-området. Hade du innan kursen funderat på det?
– Nej, det hade jag inte. Jag var kanske litet inne på biolog, men inte om just vatten. Kursen har dock verkligen bidragit till att jag nu är mycket mer intresserad av vatten. Jag överväger definitivt att börja arbeta med något som har med vatten att göra, tack vare kursen, säger Adrian Öster.
I detta befinner sig Adrian i stort sällskap. I en omfattande (886 stycken) enkätundersökning till elever som deltagit i vattenkurser på Tiraholm under 2015 och 2016 svarade hela 36 procent Ja på frågan: Kan du tänka dig att arbeta med vatten, på något sätt?
När skymningen föll på var det dags för eleverna att laga mat över öppen eld ute i det fria. Juha Rankinen stod för sakkunskapen och visade eleverna hur man på ett säkert sätt klyver ved med yxa och med kniv täljer träspån. Därutöver fick eleverna mängder av tips på hur man på bästa sätt hanterar till exempel brandsäkerhet, undviker att slarva bort diverse grejer samt inte minst vidmakthåller god hygien. För egen del kunde jag inte stanna kvar så länge att jag hann avnjuta de vegetariska delikatesser som tillagades, men frågade Adrian Öster efteråt.
– Det var väldigt gott, minns han. Gillar vegansk/vegetarisk mat. Kikärterna gifte sig bra med potatissalladen och såserna; vitlökssås och spicy ketchup.
Den enkätundersökning, riktad till elever som genomgått Sydvattens vattenkurs, innehåller så klart mycket mera än bara frågan om elevernas intresse för framtida utbildnings/yrkesval inom vattenområdet. Sammantaget kan sägas att svaren i denna undersökning mycket väl stämmer överens med den uppfattning Marie Nordkvist har efter mångårigt deltagande som aktiv i denna utbildningssatsning.
– Det är många aha-upplevelser och eleverna tycks ha fått nya perspektiv och reflektioner kring vatten, värdet av vatten, vattnets betydelse, virtuellt vatten, etc. Vid samtal med elever lyfter de därutöver ofta fram gemenskapen och närheten till naturen som något positivt. De praktiska momenten verkar också vara väldigt uppskattade, säger Marie Nordkvist.
Marie Nordkvist gläds också över att så många elever efter vattenkursen säger sig att i framtiden kan tänka sig att arbeta inom området vatten. Samtidigt konstaterar hon att oavsett vilket framtida yrkesval eleverna gör, i vilken bransch de än slutligen landar, är det bra med insikt i vattenfrågornas betydelse för såväl våra egna medborgare som världens övriga människor.
