Sök
Cirkulation 2/17
partners logo

Björn Eriksson, Avlopps­guiden.

partners logo

Stina Adielsson, Dagvattenguiden.

partners logo

Marie Albinsson, VA-planeringsguiden.

Stärkt grepp av myndigheterna inom VA

PUBLICERAD 170315. Myndigheterna stärker greppet om några av de mer undanskymda VA-områdena. Såväl inom små avlopp som dagvatten ökar myndigheternas engagemang. Mest märks det inom små avlopp där ett nytt regelverk ska beslutas under året. Små avlopp, dagvatten och VA-planering. Det är ämnena för Vatten Avlopp Kretslopp, Vak 2017.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Observera att artikeln ursprungligen är publicerad 15 mars 2017.

Små avlopp, dagvatten och VA-planering. Det är ämnena för Vatten Avlopp Kretslopp, Vak 2017, som hålls i Norrköping 16 – 18 mars. Utvecklingen just nu är ganska stark inom alla de här VA-områdena där teknik och tankesätt nu mognat.

Inom området små avlopp är den stora snackisen idag förslaget till ett nytt regelverk från Havs- och vattenmyndigheten, Hav. Förslaget kom hösten 2016 och finns ute på remiss till 1 maj 2017. Två av de mest uppmärksammade punkterna i förslaget är att kravet på rening av fosfor skärps i känsliga områden samtidigt som kraven på fosforrening generellt sänks i andra områden, samt att det blir certifieringskrav på dem som anlägger avloppsanläggningar. Tidigare har det förekommit en hel del kritik mot att olika kommuner gör olika bedömningar vad gäller kraven på enskilda avlopp. Vi frågade Björn Eriksson på Avloppsguiden om det här kommer att råda bot på kritiken mot bedömningsgrunderna?

– Ja det kan göra det. Om kritiken har varit att det varit för öppet för lokala tolkningar så blir det tydligare nu när man slår fast i lagtext att kommunen eller länsstyrelsen ska peka ut vilka områden som är känsliga. Där finns det ett visst godtycke idag, säger Björn.

Björn Eriksson påpekar att det är viktigt att det slås fast i lagstiftning och regelverk vilka reduktionskrav som gäller utifrån klassning en av området. Idag är det enbart allmänt råd och kan göra till exempel CE-märkning krångligt.

I lagförslaget är utgångspunkten att helt förbjuda utsläpp av allt toalettavlopp, orenat såväl som renat, i områden som bedöms som känsliga. Resultatet blir att om det är ett känsligt område så ska toalettavloppet vara sorterat från bad/tvätt/ dusch. Toalettavloppet får då lösas genom till exempel vakumtoaletter och någon uppsamlingstank. Under vissa förhållanden föreslås att undantag med minst 90 procent fosforreduktion ska vara möjliga. Om området inte bedöms som känsligt så sänker man istället kravet på fosforreduktion ganska rejält från 70 till 40 procent.

– Det är tydligt i det här förslaget att man driver på för en sorterande teknik i de känsliga områdena. Tidigare var det mer teknikneutralt. Det är ett trendbrott för Hav att man går in på teknikstyrning, säger Björn.

Kommunerna ska dessutom göra en skälighetsbedömning om huruvida investeringen är rimlig i proportion till förbättringen.

– Vi får se nu under remisstiden om vad kommunerna tror; om det ändå kommer att variera mellan kommunerna hur de gör den skälighetsbedömning som ska göras. En kommun kan göra en bedömning att en anläggning ligger i ett känsligt område men att åtgärden skulle bli för dyr, medan det i grannkommunen kan bli en bedömning om att det inte alls är för dyrt. Samtidigt är det ju bra att det finns en flexibilitet i bedömningarna. Hav utgår ifrån att det ska utvecklas en praxis utifrån domstolarnas avgöranden i tvister, kommenterar Björn.

De föreslagna reglerna får också konsekvenser för teknikvalen. Idag när det drivits 90 procents reduktion i känsliga områden så har det rört sig om fosforavlastande tekniker, ett område som vuxit med kemfällning, fosforfilter, minireningsverk och till viss del källsorterande lösningar.

– De teknikerna kan få det tuffare nu. Den springande punkten är vem som och hur man ska utse de känsliga områdena. Hav:s bedömning verkar vara att de känsliga områdena kommer att bli mindre än idag så marknaden för fosforreducerande tekniker minskar, säger Björn.

Lagen kommer att slå fast kraven på underlaget.

– Certifiering av installatörer blir det också lite fokus på. Det har varit efterfrågat från såväl inspektörer som tillverkardelen. Det ska bli spännande att se hur fort det går och om det möter de förväntningar som finns. Det är naturligtvis viktigt att det byggs rätt rent praktiskt men projekteringen av en anläggning är oerhört viktig, säger Björn.

Annons:
Nordkalk


Även på dagvattenområdet finns en del nyheter från myndighetshåll som påverkar arbetet en del.

– Det är bra drag i dagvattenbranschen och det är kul. Det som är på gång är att Naturvårdsverket nu fått i sitt regleringsbrev att de ska arbeta en del med dagvatten. De har tidigare sagt att de inte har resurser att jobba med dagvatten. Det är intressant att frågorna lyfts upp till statlig myndighetsnivå på det sättet. De ska göra en analys av dagvattenproblematiken och ta fram en bild av vilken miljöpåverkan dagvatten har och beskriva problemområden samt ge förslag till fortsatt arbete, berättar Stina Adielsson, redaktör för Dagvattenguiden.

Det är alltså vattenkvalitetsfrågor med koppling till dagvatten som Naturvårdsverket ska analysera.

– Samtidigt pågår mycket forskning på dagvattenområdet. Utöver Svenskt Vatten Utveckling som tuffat på länge går nu Vinnova och Formas in med stora fleråriga projekt. Det finns också några EU-projekt, det blir en helt annan bredd på dagvattenforskningen än vad det varit tidigare, säger Stina.

Frågan är om intresset är jämnt fördelat mellan vattenkvalitet och vattenkvantitet, alltså föroreningar kontra översvämningsrisker?

– Forskningsmässigt finns det projekt inom alla områden. I det praktiska arbetet tror jag att det är lite beroende på var man befinner sig i landet. Storstadsregionerna har väldigt starkt belastade recipienter så där tror jag att det är kvaliteten som är i fokus, även om de också förtätar och får översvämningsbiten men miljökvalitetsnormerna är så skarpa att man får inte försämra vattnen och överskrida dem. I mindre kommuner har man inte lika stort tryck på recipienter och har stora avrinningsområden som inte är tätbebyggda. Då får man så mycket utspädning att kvaliteten inte är något problem. Då tror jag att man jobbar mycket mera med översvämningsfrågorna för det blir mer aktuellt i det läget.

Stina Adielsson menar också att tekniken inom dagvattenområdet nu börjat mogna och att verktygslådan med lösningar börjar bli allt större.

– Förut har det varit raka rör mot reningsverket eller direkt ut i recipienten. Ibland har man byggt en dagvattendamm någonstans. Tack vare forskningsprojekten och kommuner som gått före och testat, så börjar vi ha så mycket erfarenhet att man till exempel kan välja en regnbädd, veta hur den ska byggas och att det fungerar; att det funkar när det fryser och hur skötseln ska se ut. Även gröna tak och tätskikt har det kommit en ny handbok på. Det är teknik som funnits länge har det inte alltid fungerat jättebra men nu har tekniken satt sig. Det gäller även genomsläpplig beläggning och översvämningsytor. Det är också många som bygger magasin under jord nu under parkeringsytor till exempel. Man har mer att välja på, säger Stina Adielsson.

Som beskrevs i Cirkulation 1/17 (VA-lagstiftning som passerat bäst-före-datum) hänger dock inte juridiken riktigt med.

– Det är juridiken som är svår fortfarande. Det är lite luckor i de tre stora lagstiftningar som finns, där ingen egentligen tänkt dagvatten utan det har bara fått hänga på i Miljöbalken, PBL och Lav, anser Stina Adielsson.

Det tredje benet som VAK-konferensen står på är VA-planering. Ett område som inte handlar lika mycket om teknik som de övriga, även om det i slutänden blir en hel del om omvandlingsområden, VA-utbyggnad och lokala tekniklösningar.

– Det vi ser är att de flesta har eller håller på att ta fram en VA-plan. De har kommit över det första steget och ska nu genomföra eller till och med uppdatera sina VA-planer. Då dyker det ju på vissa håll också upp nya frågor, säger Marie Albinsson, VA-planeringsguiden.

Frågan är sedan om VA-planerna får tillräcklig kontakt med kommunernas budgetarbete och finansiering. Blir det någon verkstad av programmen?

–––

Vatten Avlopp Kretslopp arrangeras årligen av VA-guiden i samarbete med en värdkommun, i år Norrköping, och VA-tidskriften Cirkulation. Årets konferens hålls 16 – 18 mars, där den sista dagen är en så kallad Avloppslördag för allmänheten. I anslutning till konferensen som väntas locka cirka 500 deltagare hålls en utställning inom områdena små avlopp och dagvatten med cirka 50 utställare.

Publicerad 2017-03-15 08:00

Uppdaterad 2017-03-15 08:00