Varbergs nya vattentorn Våga blir en av pusselbitarna för att säkra Varbergs dricksvatten för framtiden. Den spektakulära reservoaren ska tas i drift 2024.
När förslaget från White arkitekter valdes ut av tre efterfrågade bidrag hösten 2018, så var det med ett unikt långsmalt vattentorn. Högreservoaren kommer att sträcka sig 180 meter utefter randen till Bastekullen, väl synligt från Varberg och från motorvägen mellan Göteborg och Malmö.
– Vi valde att lokalisera det på den högsta punkt som finns i Varbergs stads närhet, Bastekullen i Träslöv. Det ligger i den östra delen av staden, i utkanten men ändå nära huvudstammen i distributionen, berättar Vivab:s projektledare Agneta Johansson.
Dagens vattentorn för Varberg och kringliggande tätorter rymmer 2 000 kubikmeter. För ett antal år sedan konstaterades att tornet behöver stora underhållsarbeten. Frågorna landade på framtida behov och i slutänden att underhålla eller bygga nytt? Vad behövs långsiktigt?
– Vi gjorde en förstudie över ledningsnät och befolkningsprognoser, säger Agneta Johansson.
Slutsatsen var att det behövs en högreservoar för 10 000 kubikmeter och bättre tryckhöjd.
Efter inledande utredningar gick arkitektuppdraget till tre utvalda arkitekter. I påföljande upphandling tecknades en samverkansentreprenad i partnering med Veidekke som varit med i hela projekteringen sedan sommaren 2019.
– Det här är en ovanlig möjlighet för oss som VA-bolag att bygga något som syns. Arkitektbyråerna fick en budget och några ledord: Ett nytt landmärke, hysa 10 000 kubikmeter vatten, ha en god vattencirkulation, vara läsbart som form även i mörker, kommunicera trygghet, kommunicera vatten och ge ett spänstigt intryck, säger Agneta Johansson.
Tekniskt byggs det långsmala tornet med två separata reservoarer för att få en redundans och ha möjlighet att tömma den ena men ha kvar funktionen i den andra.
– Det kommer att finnas ett separat teknikhus som framförallt innehåller ventiler och möjligheter att styra vattnets vägar, möjligheter att tömma och brädda. Den dagliga driften kommer att ske från vattenverket, berättar Karin Rask, processtekniker på driften.
Under projekteringen har tornet 3D-modellerats och tillsammans har VA-personalen försökt tänka igenom lyftanordningar, åtkomlighet, plattformar och liknande.
– Vi kommer exempelvis ha ett gångplan ovanför reservoaren. Det saknas i den gamla tornet, där är det yttertak direkt. Det minimerar också risken för läckage från taket ner i reservoaren, säger Fredrik Hamberg, processingenjör.
En hel del reservoarer har idag en extra mikrobiologisk barriär med UV-ljus för utgående vatten, det finns det förberett plats för, även om det inte är något som Vivab räknar med initialt.
– Tack vare den process vi har på vårt vattenverk idag ser vi inget behov av ytterligare desinfektion i Vattentornet i nuläget, säger Karin Rask.
Hon berättar vidare att driften kommer att få betydligt bättre kontroll på det nya tornet, jämfört med dagens.
– Vi har fått in betydligt mer övervakning av vattenkvaliteten och flödesövervakning i reservoaren mot vad vi har idag. Även fler smarta funktioner när det till exempel gäller bräddningsfunktioner, säger hon.
I det nya tornet kommer övervakning på pH, turbiditet, temperatur och bakterieinnehåll att finnas.
– Vi ska kunna följa vattenkvaliteten som kommer ut ur tornet. Det kommer installeras en bactosense-analysator som räknar det totala antalet celler. Vi har den typen av instrument på utgående ledning från verket idag så vi kommer att kunna jämföra provtagningspunkterna i framtiden, säger Karin Rask.
Bactosense är en automatisk flödescytometer för mikrobiologisk övervakning. Mätresultaten ska vara tillgängliga redan efter 20 minuter.
– Vi har haft rätt mycket krav på en bra och säker arbetsmiljö. Det blir stor skillnad utrymmesmässigt. Här kommer vi att komma åt alla ventiler och utrustning på ett bra sätt. Allt med belysning och lyftbalkar i taket över all utrustning är genomtänkt, fyller Fredrik i.
Driften blir som en återgångsreservoar med inlopp och utlopp i samma ledning, till skillnad från en genomloppsreservoar.
– Vattentornet är en bubbla på nätet. Allt vatten vi använder i Varberg kommer inte ha gått via det. Vi har gjort analyser med avseende på hur vattenvolymen kommer att omblandas och hittat lösningar på hur vi ska utforma in- och utlopp för att få en bra omblandning. Vi kommer att fylla på det nattetid och förbruka det dagtid. Nivån kommer att variera över dygnet: det är en del i att få omblandningen, säger Agneta Johansson.
När bygget nu sätter igång platsgjuts tornet. Biträdande projektledare är Peter Edrud.
– Pelarna gjuts traditionellt med form. Centrumtornet gjuts med en typ av klätterform. Sedan fortsätter vi att gjuta och bygga ganska traditionellt med form och ställning från reservoarbotten och uppåt, utan att använda prefabelement. Vi är väldigt intresserade av att få rena och raka gjutetapper så att skarvarna hamnar på samma ställen och ger ett enhetligt intryck, säger Peter Edrud.
Maria Östman som är projektchef hos entreprenören Veidekke förklarar vidare:
– Vi bygger på toppen av en kulle med höga naturvärden och det har varit stort fokus på att minimera arbetsytan. Vi har helt enkelt inte plats att köra upp och lyfta prefabelement på plats. Färdiggjutna sektioner skulle dessutom vara för stora och tunga att lyfta på plats. Det var inte ett reellt alternativ.
Betongreservoaren byggs med de täthetskrav som krävs men den kommer att kompletteras med någon form av inklädnad.
– Vi har inte bestämt oss fullt ut för vilken inklädnad av reservoaren det blir men att den ska bekläs eller ha någon form av liner på insidan är bestämt, säger Agneta Johansson.
Fördelen med inklädnad handlar om livslängd- och renhetsperspektiv.
– En så slät insida som möjligt eftersträvas både för att undvika mikrobiologisk tillväxt och underlätta rengöring, säger Karin Rask.
Agneta och Maria uppskattar partneringformen. Det går att bolla funktionella lösningar. Beställaren kan se ett behov medan entreprenören kan peka på den mest effektiva lösningen.
– Vi kan bidra med samordning av bygg, produktion och alla konsulter. Det är vanligt att det blir ett för stort glapp mellan projektering och produktion. Det man har projekterat ska också
gå att bygga och underhålla, säger Maria Östman.
När det gäller säkerheten kommer området att fortsätta att vara tillgängligt.
– Vattentornet är 180 meter långt och huvuddelen av det kommer absolut att vara tillgängligt. Kullen ska vara ett rekreationsområde men man kommer inte ha någon möjlighet att komma upp i vattentornet, säger Agneta Johansson.
Anläggningen byggs för att kunna klassas som skyddsobjekt i framtiden.
Att invånarna kan gå omkring under tornet gör också att åtgärder mot eventuell skadegörelse måste finnas med.
– Vi kommer att klotterskydda de nedersta metrarna på pelarna, säger Maria Östman.
Det är kalkylerat med tre års byggtid, även om bygget kommer att vara väderkänsligt. Under 2024 ska det vara driftsatt och det gamla tornet taget ur drift. Den totala budgeten för projektet är på 301 miljoner kronor.
