All åkermark innehåller mikroplaster men det verkar inte som att gödsling med avloppsslam ökar förekomsten av mikroplaster i någon högre utsträckning.
I en jämförelse mellan åkermark gödslad enbart med konstgödsel och mark som under 35 år gödslats med avloppsslam, så är mikroplasthalterna bara marginellt högre i de slamgödslade markerna.
När det gäller mikroplast i åkermark har studien jämfört åkermark gödslad med slam med åkermark som gödslats med enbart konstgödsel (mineralgödsel). Rapporten från Svenskt Vatten Utveckling, visar att även om det under 35 år används cirka 30 procent mer slam än vid normal gödsling, så ökar inte förekomsten av mikroplaster i åkermarken där försöken gjorts vid Petersborg utanför Malmö.
Avloppsreningsverken renar bort 99 procent av mikroplasten från avloppsvattnet. Vid undersökta Sjölunda reningsverk i Malmö var 0,05 procent av det inkommande biologiska materialet mikroplast. Av den bortrenade mikroplasten hamnar endast 40 procent i slammet och det finns mikroplast i åkermark oavsett om den gödslats med slam eller mineralgödsel.
– Vi är inte säkra på hur det kommer sig att bara en mindre andel av mikroplasterna hittas i slam. I huvudsak handlar det nog om att mikroplasten fastnar i sand- eller fettfång på reningsverket, osäkerheter i analyserna eller att en del av mikroplasten bryts ned eller fragmentiseras, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten, i ett pressmeddelande.
Innehållet av mikroplast i den jord som enbart mineralgödslats var 0,30 mg/kg TS. Marken som även slamgödslats med 1 ton TS/ha och år, hade ett mikroplastinnehåll på 0,32 mg/kg TS. Mark som fått hela 3 ton TS/ha och år, hade ett innehåll på 3,4 mg/kg TS. Normal slamanvändning är cirka 0,7 ton TS/ha och år. En slutledning av det är att normal slamgödsling inte bidrar till ytterligare mikroplastkoncentration i åkermarken, enligt den här undersökningen.
Jämfört med hur mycket mikroplast det teoretiskt borde vara i marken, innehåller den åkermark som gödslats med en normal slamgiva i 35 år cirka tio gånger lägre mikroplasthalter än vad som kunde förväntas.
Resultaten för den normala slamgivan tyder alltså på att det över tid sker en kontinuerlig minskning av mängden mikroplaster i mark som har slamgödslats. Det kan enligt forskarna bakom undersökningen exempelvis bero på nedbrytning i marken eller fragmentering av mikroplasterna till under detektionsgränsen på 0,010 mm.
Resultaten visar samtidigt en tendens till att det finns fler plasttyper i jord som har slamgödslats än i jord som inte mottagit slam. Det indikerar att sammansättningen av mikroplast i mark kan ha påverkats av slamtillförseln.
Mikroplast når åkermarken genom luftnedfall och flera andra vägar. De största mikroplastutsläppen skapas i biltrafiken.
– Det är flera överraskande resultat i denna studie. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att rapporten endast ger en bild över hur det kan se ut och i vilken storleksordning mikroplaster kan förekomma. Det är viktigt med fortsatt utveckling av standardmetoder för analyser av mikroplast i avloppsvatten, slam, åkermark och biogödsel. Vi behöver mer kunskap om detta innan vi kan dra klara slutsatser kring mikroplast, säger Anders Finnson, Svenskt Vatten. (EW)
