Annons Kamstrup 2024

Långt ifrån alla vattenverk är skyddsklassade, visar Cirkulations minienkät. Reglerna runt exempelvis fotografering och fotoförbud varierar mycket. FOTO: Pixhill

Skärpt säkerhet på svenska VA-anläggningar

Cirkulation 8/16

Under den senaste tio-årsperioden har många dricksvattenansvariga skärpt säkerheten på och runt sina produktions- och distributionsanläggningar. Det innebär att rutinerna runt om i landet idag skiftar rejält när det gäller övergripande regler runt till exempel skyddsklassning, fotoförbud och hantering av dokument.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Många dricksvattenansvariga skydds­klassar en del av sina dricksvattenanläggningar men fotoförbud är inte särskilt vanligt. När det gäller hur man kan begära ut handlingar har de flesta dricksvattenansvariga restriktioner gällande vad som kan begäras ut. Det visar en mini-enkät som Cirkulation har gjort.

När VA-tidskriften Cirkulation frågar tio slumpmässigt utvalda dricksvattenansvariga på kommuner, kommunala bolag och vattenförbund i olika storlekar, så skiljer sig svaren på många punkter. Vi ville ställa tre enkla frågor:

– Har ni klassat några av era dricksvattenanläggningar som skyddsobjekt?

– Har ni fotoförbud vid några av era anläggningar?

– Går det att begära ut ritningar, ledningskartor, processcheman och liknande handlingar hos er?

Nio av de tio tillfrågade svarade på våra frågor, den tionde ville inte svara på några frågor alls rörande säkerhet.

Enkäten visar att fem av de nio svarande klassat minst någon anläggning som skyddsobjekt. Variationen är stor. Från någon svarande, där i princip alla anläggningar inklusive distributionsnät och brandposter klassats som skyddsobjekt, till enstaka större vattenverk och råvattenpumpstationer.

Vi har intervjuat Stefan Johnsson, säkerhets- och kvalitetschef på en av de stora aktörerna: Sydvatten.

– Vi har skyddsklassat de större anläggningarna, vattenverken och större tryckstegringsstationer… Det är ganska många, men vi har till exempel inte klassat mindre ventilkammare som skyddsobjekt. Det är den gränsdragning som vi har gjort hittills.

Vi har vissa mindre anläggningar som också är klassade som skyddsobjekt efter att en bedömning gjorts men huvudsakligen är det lite större anläggningar, säger Stefan Johnsson.

Den fördel Stefan Johansson ser med att klassa anläggningar som skyddsobjekt är till exempel möjligheten att vid ett förhöjt säkerhetsläge kunna använda sig av skyddsvakt. Han tror också att det kan innebära en bättre tyngd och prioritering hos till exempel polisen vid en incident.

När det gäller fotoförbud så verkar generella fotoförbud ovanliga. Tre svarande i Cirkulations enkät anger att de har någon sorts inskränkningar när det gäller fotografering. Det kan gälla särkilt känsliga delar av ett objekt. Stefan Johnsson hos Sydvatten menar också att fotoförbud är något som förenklas av skyddsobjektsklassificeringen.

– Vi har i generell mening ett fotoförbud på skyddsobjekten men inte något helt absolut. Vi tillhandahåller utvalda interiörbilder till exempelvis media, om man behöver detta till en artikel.

Det förekommer att det kommit upp fotoförbudsskyltar runt vattentorn i landet. Just där tror Stefan Johansson att det kan vara svårt att hålla förbudet.

Annons Abonnemangspaket Abonnemangspaket

– Jag har lite svårt att se behovet av ett generellt fotoförbud i en stadsmiljö där man har vattentorn tillsammans med hyreshus och kontorsbyggnader. Då har jag lättare att se behovet om det handlar om att avbilda saker som har med säkerhet att göra, saker som underlättar för den som vill skada anläggningen, säger Stefan Johansson. Han tar som exempel Eber Ohlssons uppskattade bilder (www.eber.se) som är till gläjde för många och som speglar vattentornens utveckling. När det görs på det sättet lär inte fotograferingen leda till några problem, tror Stefan Johnsson.

Den tredje frågan gällde hur handlingar hanteras. Där hade de flesta av de tillfrågade begränsningar i hur handlingar kan begäras ut. Bara en av nio tillfrågade svarade ja på frågan om det går att begära ut den typen av dokument som offentliga handlingar, utan vidare kommentar.

Sydvatten skärpte sina rutiner efter en händelse år 2010.

– Det fanns en person som begärde ut en väldigt stor mängd ritningar över både vattenverk och över ledningssystem och reservoarer. Det var en förfrågan om ett väldigt sammanhållet system, vi hade aldrig sett något liknande tidigare. Samtidigt hörde vi också att man fått liknande förfrågningar på andra håll, bland annat till Norrvatten i Stockholmstrakten. Med stöd av offentlighets- och sekretesslagen så avslog vi begäran. Det blev aldrig rättsligt prövat eftersom överklagan föll på någon formalitet, berättar Stefan Johnsson.

Händelsen bidrog till att Sydvatten drog upp tydligare riktlinjer och rutiner även om det är en svår balans mellan öppenhet och sekretess.

– Efter detta tog ju Svenskt Vatten fram en publikation om informationssäkerhet. Vi avvaktade den innan vi tog fram egna riktlinjer. Vi känner oss trygga med det vi kommit fram till, säger Stefan Johansson.

På Sydvatten använder man två olika riskklasser för känsliga dokument. Personalen har tillgång till ett enkelt beslutsträd för hur de ska agera om de får förfrågningar från till exempel en samarbetspartner, som en konsult eller entreprenör, vid en upphandling eller från en privatperson.

– Det är självklart att man inte får fråga vad det ska vara till, om det kommer från en privatperson men ändå vill vi att man tänker säkerhet hela vägen, säger Stefan Johnsson.

Förfrågningar till Sydvatten leder antingen till ett avslag eller att till bedömningen att det är ett allmänt material och ska lämnas ut. I andra fall kan det också bedömas som en riskklass ett- eller två-handling. Då följer en viss hantering runt de reglerna för sekretessmaterial.

De tillfrågade dricksvattenproducenterna i Cirkulations minienkät har från 6 000 abonnenter till miljontals. Vi garanterade vid informationsinhämt­ningen att deras svar skulle hållas anonyma.

–––––

Att en byggnad eller verksamhet  är klassad som skyddsobjekt innebär en möjlighet att till exempel förbjuda tillträde för obehöriga, utföra kropps­visitation eller undersöka fordon. Bestämmelserna regleras i skyddslagen (2010:305 och skyddsförordningen (2010:523). Bestämmelserna ska ge ett ökat juridiskt skydd mot sabotage, terroristbrott, spioneri och grovt rån. Ett beslut om skyddsobjekt innebär ofta tillträdesförbud för obehöriga och ibland fotoförbud. När det gäller vattenområden kan det också innebära förbud mot att bada, dyka, ankra och fiska. Det ger också möjlighet att ha skyddsvakt med utökade befogenheter, vid ökad hotbild. Även reglerna för kameraövervakning är förenklade för anläggningsägaren.

Verksamheter som har skydds­objektsstatus kan till exempel vara installationer för transport, mobilmaster eller vattenverk. Ansökan görs till länsstyrelsen.

Annons Wateraid