Annons Kamstrup 2024

Att diska under rinnande vatten ska inte kännas okej. FOTO: Pixhill

Samling kring hållbar vattenanvändning

Cirkulation 3/21

Gemensamma budskap om hållbar vattenanvändning och vattenbesparing över hela landet. Under våren 2021 kommer VA-verksamheter, myndigheter och organisationer för första gången ha tillgång till ett nationellt kommunikationsmaterial.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Vatten som varumärke. Det är vad alla som arbetar med VA-försörjning i landet har gemensamt. Ändå har det aldrig tidigare funnits någon gemensam nationell strategi för hur VA-organisationer och andra intressenter kan kommunicera hållbar vattenanvändning gemensamt.

– Initiativet kom på Vattenstämman i Helsingborg 2018, det året vi fick sommar istället för vår. Vi nådde nästan maxkapacitet på vattenverken på en gång, det var varmt som sjutton och vi stod inför en helt ny situation, berättar Marie Nordkvist, kommunikationschef hos skånska Sydvatten.

Tillsammans med hennes kolleger Elin Bäckman, kommunikatör på Vakin i Umeå och Agneta Jönsson, kommunikationschef på Stockholm Vatten och Avfall diskuterar vi den nya nationella kommunikationssatsningen för VA-branschen. Med i samtalet finns också branschorganisationen Svenskt Vattens kommunikationschef Sofia Barré.

Medan vi väntar på att Agneta Jönsson ska överlista en trilskande videosamtalsuppkoppling, hinner Marie Nordkvist berätta att Sydvattens vd Jörgen Johansson pratade ihop sig med sina motsvarigheter på Stockholm Vatten, Kretslopp och Vatten i Göteborg samt Norrvatten i Stockholm norrort under den där heta stämman i Helsingborg. Jörgen Johansson menade att vattenförsörjningen stod inför en helt ny utmaning och att det borde göras något gemensamt kring kommunikation.

– Det finns ju de som haft vattenbrist och torka tidigare även i Sverige men för oss var det nytt.

Vi kommunikatörer började prata med varandra och bytte lite erfarenheter. Vi tafflade oss fram och tog oss igenom sommaren 2018. På hösten började vi prata om att jobba vidare, säger Marie.

Ett pedagogiskt verktyg som kommit att bli en grund i kommunikationsplattformen är en pyramid; en triangel med en grön markering för Hållbar vattenanvändning i basen, en blå mellannivå om att Spara vatten och en röd topp med Bevattningsförbud.

– När vi började prata om att spara vatten så fanns det bara två steg: Spara vatten och Bevattningsförbud. Bottenplattan fanns inte. Vi insåg att det vi gjorde var större än att bara jobba när det är brist eller kapacitetsproblem. Det här hänger ihop med Agenda 2030 där vi inom VA är en stor del, berättar Marie vidare.

En viktig förändring i tankesättet är alltså att kommunikationen är ett löpande arbete och inte uppsplittrad i enskilda kampanjer vid kriser. När kommunikatörerna hos initiativtagarna kommit så långt i resonemangen togs också kontakt med Svenskt Vatten. Ganska snabbt kom även Vakin och Uppsala Vatten också in i arbetet.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

– År 2020 fick vi i Umeå exakt samma läge som södra Sverige hade 2018 med en snöfattig vinter och en torr, tidig vår. Helt plötsligt fick vi införa vattenrestriktioner som vi aldrig haft förut. Det var svårt att kommunicera det mot kund. Vi är ju så vana vid att ta vatten för givet och vi har en stor älv som flyter genom stan. Att berätta om att vi måste spara överraskade verkligen våra kunder, säger Elin Bäckman.

Reaktionerna från kunderna handlade bland annat om krav på att Vakin skulle öka produktionen, att invånarna betalar för servicen.

– Vi nådde kapacitetstaket. På grund av pandemin tappade vi inte heller de studenter som normalt flyttar hem över sommaren. Folk stannade hemma och under en period som vi brukar gå ned i förbrukning gick vi istället upp. Många tog det ändå på allvar och vi fick ned förbrukningen, säger Elin.

Den pedagogiska pyramidens nivåer ska ge möjligheter att resonera om vatten på olika sätt. Basnivån handlar om hållbarhetsmålen och en långsiktig beteendeförändring. Mellannivån handlar om att få ner vattenförbrukningen i ett ansträngt läge och innehåller uppmaningar om minskad vattenförbrukning. Toppnivån används enbart i skarpt läge med mer drastiska åtgärder.

Agneta Jönsson har kommit in i samtalet sedan en stund.

– Pyramiden består av olika budskap. Dels en stor berättelse som kan innehålla väldigt mycket kring hållbar vattenanvändning. Där kan vi berätta om värdet av vatten kopplat till de globala hållbarhetsmålen och de frågor som vi som bransch står inför. Nästa nivå är mer hands-on. Vad kan jag själv göra för att spara vatten? Där finns mycket tips och även fakta som sätter tipsen i en större kontext, förklarar Agneta.

Hon får medhåll av Elin.

– Den stora berättelsen om vattnets värde i vardagen är viktig. Att vi inte ska slösa, att vi ska påminna oss om vilken resurs det är och att vi är ganska lyckligt lottade som har vatten i kranen dygnet runt. Det är sånt som många kommuner kommunicerar redan idag på olika sätt men här samlar vi oss kring samma historia över hela landet och det blir väldigt kraftfullt när man ser det på många olika platser, säger Elin.

Elin konstaterar också att det hade varit härligt att ha ett färdigt material med bra tips till kunderna att gå ut med när Vakin drabbas av problemen 2020.

– Nu fick vi istället uppfinna det. Särskilt små kommuner kan ha jättenytta av ett färdigt material.

Målsättningen, när kommunikationen under 2021 ska vara koncentrerad till allmänheten, är att minska vattenkonsumtionen med tio liter per person och dag. En hink vatten om dygnet. Efter 2021 sker en utvärdering och målet kan justeras.

– Jag ser Köpenhamn här genom mitt fönster på kontoret. De ligger på 100 liter per person och dygn. Varför skvätter vi ut 40 liter till här på den svenska sidan? frågar sig Marie.

– Den stora skillnaden mellan Sverige och Danmark är att problemen inte är likadana. Vi har ett pedagogiskt problem med att vi har vatten och att det syns i sjöar och älvar. Kapaciteten i anläggningarna, eller låga grundvattennivåer, är det som för många är den stora faktorn, säger Agneta.

Hon menar att vi håller på att gå in i ett paradigmskifte i hur vi ser på vatten som resurs och på vattenanvändning, att vi idag lever i ett samhälle som är mer medvetet om hållbarhetsfrågor.

– Det är det som vi vill ändra; synen på vatten. Vi försöker hitta ett gemensamt sätt att prata kring den här frågan, oavsett vad respektive VA-verksamhet har för typ av problem. Vi ökar medvetenheten kring vatten, en otroligt viktig start för att börja prata om något som vi sedan inte ska sluta prata om, säger Agneta.

För Sofia Barré på Svenskt Vatten är det extra viktigt att det handlar om de stora aktörerna inom VA-Sverige som har kunnat gå ihop för att lyfta frågan.

– De mindre kommunerna och bolagen har sedan exakt samma utmaningar, det ser vi nu när vi startat arbetet. Där måste vi också som branschorganisation ställa om i hur vi samverkar med medlemmar. De större medlemmarna måste ta ett större ansvar även för de mindre, säger Sofia.

Fram till början av april har ett 90-tal kommuner och organisationer köpt in sig i kommunikationsmaterialet. Kostnadsmässigt handlar det om en progressiv skala från 5 000 kronor för de allra minsta kommunerna till 50 000 kronor för de allra största. På den prisnivån hamnar även länsstyrelser, myndigheter, regioner och liknande. Materialet kan börja att användas tidigt i maj.

– I det första skedet så har de sex grundarna satsat och finansierat framtagandet av koncept och budskap. Nu finns möjligheten att köpa in sig. Sedan har grundarna också skrivit en motion till föreningsstämman om att skapa en långsiktighet där alla kan vara med och bidra, säger Sofia.

De fyra vattenkommunikatörerna är eniga om att ökad kunskap ger förståelse men att det handlar om att ändra normer och beteenden långsiktigt. Om några år vill de att det ska kännas väldigt väldigt fel om man ser ett gammalt klipp där det står en rinnande kran.

– Genom skolinformation har vi ju idag de små och de unga vuxna med oss. En stor utmaning blir vuxna och äldre, att få en positiv vändning på det och kunna berömma. De flesta vill vara med och göra rätt men det måste också vara lätt, säger Agneta.

I år är det gemensamma materialet riktat till allmänheten. Sedan finns det även ett stort behov av mer material till andra målgrupper; till kommuner för planer för bevattning, till företag, organisationer och storförbrukare. Även näringslivet arbetar med hållbarhet.

– Det kommer att komma innovationer och samarbeten när vi nu sätter igång det här, säger Agneta.

– Invånarna kommer också att ta med sig initiativ till sina arbeten. På det sättet är det bra att börja med individen, fyller Elin i.

De konstaterar att det här inte bara är en kommunikationsfråga. Marie säger att alla som jobbar med VA måste bära frågan om Hållbar vattenanvändning med sig.

– Varumärket är vatten. Det är vad vi har gemensamt. Det tycker jag är flott.

Annons Wateraid