Riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD) vill att regeringen vidtar åtgärder för att lätta på tolkningarna av vad som är godkända små avlopp. Detta för att inte fastighetsägare ska tvingas till dyra anslutningsavgifter.
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att främja fastighetsägares möjligheter till ”best practice” för sina vatten- och avloppssystem?, det skriver Caroline Szyber (KD) i en så kallad statsrådsfråga till ansvarig minister, Mehmet Kaplan.
– Dagens ordning för att säkerställa avloppsrening saknar ändamålsenlighet, står i vägen för tillväxt och, värst av allt, rubbar människors trygghet. Det är inte vem som helst som klarar en oväntad faktura på flera hundratusen kronor. Vattendirektivet har givits en smal tolkning som drabbar enskilda fastighetsägare samtidigt som kommunen får mycket svårare att attrahera nya innevånare till. Kommunen bör inte ha en monopoliserad och kostsam huvudroll för att lösa avloppsfrågorna., säger Caroline Szyber i ett pressmeddelande.
I sin fråga till statsrådet utvecklar hon sitt resonemang om ”best practice”.
”Tvångsanslutningarna motiveras med anpassningar till EU ramdirektiv för vatten, vattendirektivet. EU direktivet uttrycker emellertid inte något krav på “central avloppsrening” utan hänvisar till “best practice” där t.ex. sluten långtidskompostering framstår som ett alternativ både med hänsyn till miljö, hälsa såväl som rimlig för kostnadsbilden.”
Lagen om allmänna vattentjänster kräver dock inte någon central lösning, menar Astrid Grinell, VA-guiden, i en kommentar till Cirkulation.
– Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) är teknikneutral. Det är alltså möjligt att kommunen ordnar ett lokalt verksamhetsområde utan överföringsledningar. Lösningen är mindre vanlig idag på grund av praxis. En praxis som är så starkt att riksdagsledamoten i sin fråga påstår att LAV kräver central lösning för vatten och avlopp.
Astrid Grinell säger också att kommunala VA-planer ger en samlad bild och en chans till opinionsbildning.
– I Vattendirektivets Åtgärdsprogram anger man att kommunerna ska ha vatten- och avloppsvattenplaner som tas fram med hjälp av Länsstyrelsen som då kan bistå med den regionala bilden, säger Astrid Grinell.
– Kranskommuner växer och många vill bygga nya villor. Gamla sommarstugeområden under förändring får dock helt orimliga kostnadskrav när kommunen i monopolställning måste ansvara för uppdateringen av vatten och avloppssystem. Samfällighetsföreningar bör själva ges möjlighet att presentera och upphandla hållbara lösningar som säkrar en god vattenkvalitet samtidigt som kostnadsbilden blir rimlig, avslutar Caroline Szyber (KD).
– Det är idag möjligt att lösa situationer för områden med bristfälliga enskilda avlopp eller bristfälligt dricksvatten genom gemensamhetsanläggning. Anläggningen består antingen av en lokal försörjning av vatten och rening för områdets avlopp eller så finns det en påkopplingspunkt till det kommunala VA-nätet. Båda lösningarna utgör idag en osäkerhet för VA-huvudmannen när det gäller paragraf sex i LAV och den skyldighet som inträder i samlad bebyggelse där risk finns för olägenhet för människors hälsa eller miljö, kommenterar Astrid Grinell. (EW)
