Sök
Cirkulation 5/20
partners logo

Vattentornet i Lidköping kommer att se annorlunda ut inom kort. Inga master högst upp och ett stängsel längst ned.

partners logo

Nuvarande caféinnehavaren Göran Johansson har drivit verksamheten i Guldhedstornet i 14 år, men är nu uppsagd. Förhandlingar pågår om saken. Egentligen skulle ett ägarbyte ha skett i vintras, men det kunde inte genomföras på grund av kon­traktets utformning.

Revolution inom vattensäkerhet

Ökade krav på säkerhet kring dricksvattenproduktion innebär mer arbete och högre kostnader för VA-branschen, visar Cirkulations översikt. Möjligheten till kommunikation och erfarenhetsutbyte försvåras också. Det blir dessutom knepigare att bedriva forskning och utveckling när sekretes­sen ökar och den fysiska åtkomsten begränsas.

Text/Tomas Carlsson Bild/Tomas Carlsson

Det glada nittiotalet då kalla krigets dagar ansågs vara förbi är nu bara ett blekt minne. Hotbilden från omvärlden har förändrats så att det nu åter är krigsrisken som är dimensionerande för Sveriges säkerhet. Det är den ökande spänningen mellan stater samt terrorrisken som orsakar detta. Det påverkar rutinerna i VA-branschen kraftigt.

Förra året kom förnyelser av Säkerhetsskyddslagen och Skyddslagen. Upparbetningar och skärpningar har skett de senaste tio åren av en rad lagar, förordningar och regler som berör säkerhetsfrågor som har med dricksvatten att göra. Samtidigt har det inte funnits rutiner för att hantera och tolka de nya lagarna, så det arbetet pågår för fullt just nu hos dricksvattenproducenter i hela landet.

Ett problemområde är att varje verksamhetsutövare ska tolka regelverket, vilket är mest ansträngande för små kommuner med resurser som inte rymmer specialisttjänster inom säkerhet. Därför ser det idag väldigt olika ut med säkerhetsåtgärderna runt om i landet.

Östersunds blivande nya vattenverk vid Storsjöstråket, intill det befintliga Minnesgärdesverket, blir det första stora vattenverk som projekteras och byggs med de höga kraven i nya Säkerhetsskyddslagen.

– Vi är först ute bland kommunerna att bygga enligt den nya kravnivån. Det påverkar arbetet mycket, speciellt hur informationen ska lagras och överföras, säger Ola Eckerdal, projektledare för bygget hos Östersunds kommun.

Det är Sweco som är upphandlad som konsult och enligt avtalet får arbetet bara utföras i två förutbestämda säkerhetsrum hos dem. Informationen ska endast överföras via säkrade länkar. Det kommer inte att gå att sitta på tåget eller hemma och arbete eller föra telefonsamtal.

– Det är inget vi tycker är kul eller spännande. Vi måste följa lagen även om den är begränsande. Längre fram är det möjligt att vissa delar kan väljas ut som är mindre känsliga, men till en början är det mycket restriktivt, säger Ola Eckerdal.

– Kanske kan en liten begränsad del av en ritning gå att jobba med som tidigare, säger Thor Wahlberg, dricksvattenspecialist hos Sweco i Göteborg.

All personal som är inblandad måste säkerhetsklassas och registerkontrolleras. Enligt Säpo innebär det bland annat slagningar i belastnings- och misstankeregistret. Flera projekt får inte pågå i samma rum. I vissa projekt kan det vara så att rummet ska vara RÖS-skyddat (ej lämna röjande signaler), mobiler och kameror är oftast inte tillåtna. All utrustning ska vara kvar och låsas in.

Säkerhetsklassning och den komplicerade informationshanteringen kostar självklart extra pengar, tid och resurser. Exakt hur mycket per projekt är svårt att räkna ut. Sweco tar till exempel inget extra för säkerheten, utan det ingår i det överenskomna timpriset.

– Det kommer att handla om miljoner kronor i vårt projekt. Även om budgeten är på 742 miljoner totalt så är det inte försumbart. Vi behöver varje miljon. Varje miljon som inte går till själva bygget är dåligt, även om vi har förståelse att lagen finns och måste följas, säger Ola Eckerdal.

– Vår interna kostnad för säkerhetsdelarna täcks av timkostnaden. I slutänden finansieras detta av VA-taxan, säger Thor Wahlberg.

Östersund planerar att släppa på dricksvattnet i nya verket 1 maj 2026 efter nio månaders intrimning.

– En preliminär bedömning är att säkerhetsarrangemangen gör att det tar cirka ett år längre tid och det är med i kalkylen, säger Ola Eckerdal.

När verket väl är klart finns det ytterligare tillträdesrestriktioner att ta hänsyn till, men det har redan gjorts skisser på hur det ska underlättas.

– Planen är att man ska kunna gå i korridorer och titta in genom glasrutor på de olika reningsstegen. Det är ju också olika hygienzoner att ta hänsyn till, berättar Ola Eckerdal.

Swecos nya säkerhetsskyddschef heter Per Maniette och han berättar inte närmare de tekniska detaljerna om säkerhetsrummen mer än att de fysiskt och digitalt skyddade. Det fysiska skyddets rigiditet kan bero på flera saker, exempelvis vilket våningsplan det ligger på.

– Informationen skyddas i säkerhetsskåp och lämnar rummen enligt färdiga rutiner som man bestämt i förväg. Det kan vara en extern hårddisk som uppdragsgivaren lämnat över under kontrollerade former, förklarar Per Maniette.

Han berättar om säkerhetsprövningsintervjuer Sweco gör med personal. Då går man igenom vad som kan påverka lojaliteten. Det kan vara frågor om resvanor, kontaktnät, ekonomisk situation, relation till droger och alkohol, om det förekommit någon internutredning eller brottsmisstankar.

– Det finns ett färdigt dokument för de som ska göra intervjuerna. Sen kan man kontakta mig och fråga kring olika svar som framkommit, säger Per Maniette.

Thor Wahlberg har som konsult varit med länge och följt utvecklingen, från att det i början på 2000-talet var sällsynt med skalskydd till att Säpo började bli alltmer inblandade från cirka 2015.

– Förr kunde man låna ut ritningar på papper, men efterhand som säkerhetsläget förändrats har det skett förändringar. Första steget var att skriva på ett papper om sekretess. Och nuförtiden gör de flesta beställare säkerhetsklassningar med intervjuer. Det har ökat bara det senaste året, förklarar Thor Wahlberg och minns när han på 1980-talet besökte vattenverk som stod helt öppna utan att någon »var hemma«.

Han tycker att de nya rutinerna innebär att man tänker till lite extra, tänker om, och får släppa sin vana vid självständighet och flexibilitet vad gäller jobbplatser och tider.

– Kanske är det bra för fritiden också, frågar han sig leende.

Annons:
VA-mässan 2022


Thor Wahlberg ser gärna att problematiken kring studiebesök mellan kommuner i framtiden får en lösning som matchar med säkerhetskraven.

– Det är viktigt med kunskapsutbytet, men också rekryteringen när det gäller andra studiebesök exempelvis skolklasser, tycker Thor Wahlberg.

De flesta Cirkulation pratat med i ämnet tror att examensarbete och forskning går att lösa, bara det görs personkontroller och begränsning av vilka utrymmen som görs tillgängliga.

Ett av alla kända vattentorn i Sverige är Hyllie vattentorn i södra Malmö. Det är numera klassat som skyddsobjekt enligt skyddslagen, vilket fått en rad konsekvenser. Restaurangen las ner av andra skäl redan 1996, men VA Syd har haft utställning och pedagogisk verksamhet i de lokalerna. Även det har nu av säkerhetsskäl flyttats till ett museum alldeles nära som kallas Kretseum.

Vattentornet är numera inhägnat men intill har Hyllie Vattenpark nyligen byggts där barn har möjlighet att utforska vatten och alla dess möjligheter.

Tornet kan illustrera problemet med objekt som decennier efter sitt uppförande blir klassade som skyddsobjekt. Det är alltså inte tillåtet att avbilda eller fotografera Hyllie vattentorn, men webben är totalt nedlusad med bilder av det från alla håll ovan mark. Några exempel är VA Syds egen hemsida och Wikipedia. Ett fotoförbud förefaller alltså meningslöst för ett äldre spektakulärt byggnadsverk, men VA Syd är enligt uppgift istället angeläget om att inga foton ska tas eller cirkulera från insidan av anläggningen.

– Det tillhör ju Malmö skyline och finns på vykort, på matchdräkterna hos hockeylaget RedHawks, på öletiketter, i teveserievinjetter, så det är svårt att gömma. Men genom klassningen som skyddsobjekt kan vi jobba med en annan lagstiftning i vårt säkerhetsarbete med samhällsviktig verksamhet, säger Johan Holmberg, säkerhetsansvarig hos VA Syd.

Om ett larm går är det en skyddsvakt som åker ut och inte en väktare. Möjligheten att agera är därmed högre. Nyligen sköts varningsskott av en skyddsvakt vid ett militärt skyddsobjekt. En drönare får tas ned med våld.

– Det är svårt att upprättahålla ett avbildandeförbud och vi förbjuder inte en bild där tornet är som skyline i bakgrunden. Men innanför gränsen, om någon fotograferar teknik eller lås och larm, då har vi nu ett skarpare lagrum att agera inom, säger Johan Holmberg.

Enligt den nya Säkerhetsskyddslagen från 2019 (2 Kap. §2, §5) torde även tornets mått och volymer hädanefter hemlighållas, men även dessa uppgifter är välspridda på sida efter sida på webben. Samma sak gäller många andra dricksvattenanläggningar runt om i landet. Det finns tankar kring hur detta ska hanteras i framtiden.

Johan Holmberg sitter med i en undergrupp till den helt nya Nationella samordningsgruppen för dricksvatten, som heter Gruppen för civilt försvar och krisberedskap, där en rad sådana frågor nu ska beredas och lyftas fram. Den gruppen leds av Livsmedelsverkets beredskapshandläggare Christina Nordensten.

– Både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen har lathundar för hur man bedömer information. Vi i gruppen har tänkt att ta fram en egen mall och metod för hur man bedömer information, som ska vara ett stöd för kommuner och andra dricksvattenproducenter att göra bedömningar själva, säger hon.

De är medvetna om att bilder och information som hamnat på webben är svåra plocka bort, men resonerar kring att motverka att inget nytt ska läggas upp eller uppdateras.

– Bilderna och informationen blir med tiden föråldrade, men om det till exempel görs ett nytt säkerhetssystem runt ett vattentorn ska inte den information vara tillgängligt för någon som hundratals mil bort kan sitta förbereda en attack. Någon hos dricksvattenproducenten måste få uppdraget att börja sanera, förklarar Christina Nordensten.

Svårigheten med att det saknas en gemensam hållning hos alla kommuner kring vad som ska vara hemligt och som ska skyddas extra, är en uppgift som gruppen vill försöka lösa.

– Jag är verkligen ödmjuk inför problematiken i de små kommunerna som kanske bara har en handfull personer som ska sköta allt, jämfört med de större kommunerna som kan ha eget säkerhetsfolk anställt, säger Christina Nordensten.

Livsmedelsverket har ett brett ansvar som myndighet, från intagspunkten vid källan till leveransen i kranen hos vattenabonnenten. I det uppdraget ser de hotbilden om krig som gränssättande, i linje med den planeringshorisont svenska myndigheter fått av regeringen. Då blir frågan om vad som är mest praktiskt att hålla hemligt underordnat.

– Vi måste använda de verktyg vi har tillgång till och inte lägga ut allt öppet. Särskilt inte aggregerad information på nationell nivå. Vi ska inte bjuda andra på vad som är sårbart eller inte i samhällsviktig verksamhet, tycker Christina Nordensten.

Att vattenverken finns att hitta på Google Maps, tycker de är fel och har diskuterat detta med Lantmäteriet. Naturvårdsverket lägger också ut öppen information exempelvis om vattentäkter. Det finns andra myndigheter där det visas öppet var större reservkraftaggregat finns, sådana som exempelvis kan finnas på en del vattenverk.

– Vi måste skapa en samsyn inom dricksvattenbranschen om vad som är skyddsobjekt och ta fram stöd för bedömningar till bland annat läns­styrelserna som fattar beslut om skyddsobjekt. De olika åtgärderna gruppen föreslår är tänkt att försvåra så mycket som möjligt för dem som idag försöker kartlägga våra dricksvattensystem, förklarar Nordensten.

Det finns inte så många vattentorn med restauranger kvar i Sverige. Tornserveringarna i Växjö och Malmö är nedlagda sedan länge. Restaurang- och konferensverksamheten i Svampen i Örebro finns kvar tills tornet avvecklas om några år. Det nya spektakulärt formgivna och belysta tornet Lyran i Örebro har börjat byggas, men hur det går med planerna på skateboardramper på betongfundamentet återstår att se.

Restaurangen i skyddsobjektet Guldhedstornet i Göteborg är uppsagd till nyår till följd av den nya säkerhetsskyddslagen. Här pågår förhandlingar med restaurangägaren som inte vill se sin mångåriga verksamhet avbrytas. Men en säkerhetsanalys visar tydligt att tillträdesförbud är nödvändigt som tråkig konsekvens.

– Tornet har ihop med övriga vattentorn varit säkerhetsklassat sedan flera år tillbaka. Den nya lagen förra året ändrade förutsättningarna. Vår skyddsanalys ihop med Säpos hotbilder klargör att vi inte ska ha externa aktörer i våra vattentorn, säger Helena Hallagård, säkerhetschef hos Kretslopp och vatten i Göteborg.

Motsägande i allt kring säkerheten för vattentorn är det nya vattentornet i Helsingborg som liknar Stonehenge. Det ska bli ett rekreations- och eventområde där. De har inhägnat själva entrebenet och lågreservoaren och har dubbla skalskydd med larm på ingångsdörren och anser att det räcker. Kanske kan belysning och ständiga besök av vandrare, motionärer och hundägare också avskräcka från sabotageförsök. Ett annat vattentorn som tar emot besökare är det i Kronoparken i Karlstad. Det har utställningar i tornet, som visserligen ska vara stängt nu ett tag på grund av corona och renoveringar, men som tar emot bokade grupper.

Runt om i landet mister nu teleoperatörerna sina avtal om att ha master på vattentornen. De blir uppsagda på löpande band efter att säkerhetskraven höjts och det är tillträdesförbud i högre grad. I vissa kommuner får de vänta ut operatörerna när det är långa avtal, medan på andra håll går det fortare.

– Vi har sagt upp alla. Det tyckte de inte var kul, men vi hade inget val, säger Pernilla Bratt, VA-chef i Lidköping, som till hösten även planerar att stängsla in vattentornet i Lidåkerparken.
 
Branschföreningen Svenskt Vatten tar många initiativ för att hjälpa producenterna att ha rätt säkerhetsnivå, bland annat arrangeras återkommande utbildningar.

– Det är viktigt att förstå att det är en lång väg att gå för branschen och inte något man fixar över en natt. Det vore bra om man nationellt bestämde vad som är säkert eller osäkert för det finns många tolkningar ute i landet. Det beror ju också på vid vilken plats en anläggning befinner sig, säger Birger Wallsten, dricksvattenspecialist hos Svenskt Vatten.

Han säger att bland alla sina kontakter ute i landet finns det olika uppfattningar om vad som är känslig information eller inte, en viss förvirring helt enkelt.

Svenskt Vatten har skrifter med råd, checklistor och riktlinjer, men som lätt kan bli i behov av uppdateringar. Planen är att bearbeta dem och slå ihop dem till ett material som kan finnas digitalt tillgängligt, så att det blir lättare att ändra när lagstiftningen ändras.

–––

Kretslopp och vatten i Göteborg har på många sätt varit tidigt ute med säkerhetsarbete. Fokus har redan tidigt funnits på hur dokument och handlingar hanteras, skickas eller lämnas ut. De senaste åren har det tillkommit mycket skyddsklassningar av anläggningar, samt säkerhetsavtal och säkerhetsklassningar av personal och besökare.

Med 500 anställda, inklusive avfallshanteringar, har de haft en säkerhetschef sedan nära åtta år, samt har nu en nyinrättad tjänst som säkerhetssamordnare.

– Vi lägger ned mycket tid på att kolla vilka som vistas hos oss. Det är också mycket arbete med hanteringen av dokument, som inte kan skickas runt hur som helst. Det har också varit en hel del utbildning av personal på olika nivåer, berättar Josefin Lundberg Abrahamsson, som är chef för dricksvattenavdelningen.

De har länge haft engagerade personer som har sett riskerna och bevakat incidenter och hotbilder. Det är numera inte ovanligt att de får frågor från andra kommuner om hur de har löst en del säkerhetsfrågor.

– Det vore lögn att påstå att saker har blivit lättare, men vi ser också i hanteringen att vi nu agerar säkrare, mera planerat och inte lika spontant som förut. Nu har vi koll hela tiden på risker och vilka det är som vistas i anläggningarna, säger Josefin, som betonar att de försöker ha balans så att säkerheten anpassas efter behov.

Publicerad 2020-08-26 08:00

Uppdaterad 2020-08-26 08:00