Industriföretaget Carbomax i Västerås är först ut i Sverige med att använda ett nytt material för dagvattenrening. En kalkbaserad restprodukt från stålindustrin har visat goda egenskaper.
När Carbomax, en av Nordens ledande leverantörer av kolprodukter, legeringsämnen, metaller och legeringstråd till metallindustrin, planerade för ett nytt marklager nära Västerås hamn kontaktades lokala vattenreningsföretaget Flexiclean. Markytan behövde dagvattenhantering med ett fördröjningsmagasin och någon sorts rening. Flexiclean själva erbjuder dagvattenfilter men vd Peder Eneroth hade ett annat förslag.
– Jag tyckte att de skulle testa biprodukten slagg från Höganäs, säger Peder Eneroth till Cirkulation och berättar om förvånade ansikten hos folket på Carbomax när de insåg att deras redan etablerade affärspartner Höganäs även kan erbjuda en kontrollerad restprodukt från ståltillverkning som har utmärkta vattenreningsegenskaper.
– Jag har varit med i en grupp kring vattenrening hos branschorganet Jernkontoret där jag stött på materialet. Det blev en win-win-situation för dem, berättar Peder Eneroth.
När Carbomax projektledare Patrik Axelsson och tekniska chef, Martin Bjurström, visar runt på den blivande lagerytan är markentreprenaden i full gång. Det blir 10 000 kvadratmeter hårdgjord yta. Diken fyllda med det stenliknande materialet som Höganäs gett produktnamnet Petrit E, ligger i kanterna på asfaltytan.
– Vi ville inte ha några brunnar i marken utan planerade för makadamdiken, berättar Patrik Axelsson.
Huvudsyftet är att få fördröjningskapacitet för att klara ett lagom flöde ut på dagvattennätet. När det gick att få ett material med liknande bärkraft som makadam som också har vattenrenande egenskaper var valet lätt.
– Vi har en grov fraktion vilket är bra för magasineringen, säger Patrik Axelsson.
I systemet finns också ett dagvattenfilter för partikelavskiljning från kolupplaget.
Bakom materialet finns alltså Höganäs, idag ett renodlat stålföretag. I stålproduktionen används slagg som en del i tillverkningen för att ge stålet rätt egenskaper.
– Vi producerar 300 000 ton metallpulver vilket ger 100 000 ton restprodukter. En del av hållbarheten är att skapa något som inte går på deponi, berättar Björn Haase som är ansvarig för restprodukterna på Höganäs.
Den största delen restprodukter i företagets produktion är olika typer av slagg (70 procent). Ordet kan leda tankarna lite fel.
– Slaggen är en del av processen. Vi tillsätter dolomitkalk för att få fram rätt sorts stål. Slaggen som produkt är helt kontrollerad. Vi kör en oxiderande process för att justera kolhalt och ta bort orenheter ur stålet, fosfor och kisel som läggs fast i slaggen, säger Björn Haase.
Ny slaggbildare behövs i varje smälta som körs.
Produkten blir lite porös och stenliknande men den har andra egenskaper än sten. Den går till exempel att använda som tillsats i asfalt i utsatta vägkonstruktioner som till exempel rondeller där den ger ytan en bättre friktion. Sedan 2010 har Höganäs tillsammans med andra stålföretag, KTH samt Luleå tekniska universitet, gått vidare med att titta på materialets vattenrenande förmåga.
– Vattnet kan inte rinna igenom materialet men det bildas en stor kontaktyta. I och med det höga kalkinnehållet ger det bra fosforrening. Det var där vi började. Tester med vägdagvatten visar också bra egenskaper för att fånga zink, koppar och nickel. Vi blev förvånade över de goda resultaten. Vi har också renat bly, krom, kadmium och arsenik i viss utsträckning, säger Björn Haase. Han berättar att materialet också har testats som filtermaterial till enskilda avlopp.
En fråga som återstår nu är hur länge materialet behåller sina goda egenskaper.
– Det blir mättat efterhand när kalkhalten sjunker. Vi vet att livslängden är lång men vi vet inte hur lång. Det kan röra sig om fem till tio år och beror främst på hur förorenat vattnet är innan filtreringen, säger Björn Haase.
Materialet går till viss del att jämföra med så kallad Polonite, ett naturligt kalciumsilikat som använts som filtermaterial i Sverige, i ett par decennier.
– Polonite i enskilda avlopp behöver normalt bytas efter tre till fyra år beroende på partikelhalter och hur de sätter igen, av vad jag förstått, säger Björn Haase.
Samtidigt ser Peder Eneroth på Flexiclean flera möjligheter med materialet.
– Vi har testat det själva och fått jättefina resultat. Vi tittar på att använda det i våra dagvattenfilter. Det är nytt och innovativt, avslutar Peder Eneroth.
