Ernemars reningsverk i Oskarshamn har fått en rejäl ansiktslyftning. I början av 2018 togs det nygamla reningsverket i drift efter sju år av planering och byggande.
När VA-chef Charlotta Karlsson och driftingenjör Stefan Kalmsjö slår sig ned i det nya ljusa fika- och lunchrummet kommer de nöjda minerna inte enbart tack vare det gigantiska påskägg som står på bordet. Att ha ljusa, rymliga och trevliga lokaler över hela anläggningen är en viktig detalj för att personalen ska trivas och stanna kvar på kommunens reningsverk.
Tankarna kring en ombyggnation har funnits länge.
– Vi hade tidigare ett tillstånd från 1993 och förstod att en ny omgång skulle komma framöver där vi förväntade oss högre krav på kväve- och fosforrening. Därför började vi en egen förstudie redan 2011. Det är bättre att själv hålla i taktpinnen, resonerar Charlotta Karlsson.
När förarbetet med processutformning var klart fick verket ett nytt tillstånd våren 2014. En blygsam kapacitetshöjning från 20 000 pe till 22 500 pe och skärpta krav till 10 mg/l för kväve, 0,3 mg/l för fosfor och 10 mg/l för BOD som årsmedelvärde.
Upphandlingsprocessen med tre delentreprenader; fastighet, maskin och el/styr- och regler, tog sin tid men 2016 kunde bygget dra igång.
– Det är verkligen en förmån för hela personalen att vara med på hela den här resan från 2011 till drifttagningen 2018. Det är lärorikt att kunna se alla bassänger nedtappade och få gå in på detaljer i funktionsbeskrivningarna, säger Charlotta Karlsson.
Det har också varit viktigt att ha en god relation till konsulter och entreprenörer, menar Charlotta Karlsson. Att ha många externa parter arbetandes på anläggningen under flera år kan skapa konflikter men projektet har flutit på väldigt bra även i de relationerna.
Processmässigt handlar det om en något modifierad aktivslam-process.
– Returslamflödet leds till en ny volym som vi kallar returslamluftning, berättar Stefan Kalmsjö.
Verket drivs fortfarande med en fördenitrifikation men det finns även en möjlighet att tillsätta kolkälla i slutet av aktivslamsteget för efterdenitrifikation.
– Vi körde igång i oktober 2017. Då klarade vi utsläppen utan extra kolkälla så nu får vi se hur vi klarar hela året, säger Charlotta Karlsson.
I returslamluftningen har kombinerade luftare/omrörare installerats, en lösning som Stefan Kalmsjö är mycket nöjd med. När vi går ut och tittar i bassänghallen är allt indäckat och propert. De runda bassängerna i kvävesteget efter returslamluftningen är inte bara indäckade utan har fått gummiförslutningar i skarvarna mellan plåtdurken och betongen för att innesluta dem så mycket som möjligt.
– Energimässigt håller vi på med uppföljning just nu men elmässigt ser det inte ut att vara någon större skillnad mot tidigare, säger Stefan Kalmsjö som misstänker att effektivare styrning, pumpar och luftare, kompenserar för volymökning och det nya behandlingssteget.
En konsekvens av det nya tillståndet är att en bräddrening behövde införas. En avställd bassäng som kan lagra 5 000 kubikmeter i det gamla verket fungerar som buffert men om den inte räcker till kan vattnet bräddas ut i två bassänger med kemfällning och sedimentering.
– Kemfällningen sätter igång när vattnet kommer upp i en viss nivå, berättar Charlotta Karlsson.
Biosteget fick byggas om i två omgångar. Det ligger i serie i två olika byggnader där en byggnad i taget renoverades. Att bara kunna köra halva kapaciteten på biosteget under ett halvår innebar att man precis missade kvävereningskraven under 2017. Till sist landade resultaten på en kvävereduktionsgrad på 47 procent istället för 50 procent som tillståndet krävt. Frågan har dock kommunicerats ordentligt med kontrollmyndigheten och ska inte innebära några problem.
Resten av verket ligger i tre parallella linjer. Där har det inte varit några problem att gå ned på två linjer under den tid det tagit att renovera en tredje.
En stor del i ombyggnationen är att verket nu är fullt ut modernt digitaliserat med digitala underhållsprogram.
– Vi har uppdaterat till Cactus Eye under flera år. Nu är det systemet komplett i alla våra VA-anläggningar, säger Charlotta Karlsson.
Stor kraft har också lagts ned på IT-säkerheten i uppdateringen. Frågan har blivit allt större under de senaste åren. Stefan Kalmsjö berättar att de nu har goda rutiner uppbyggda även för hur information ska kommuniceras mellan olika enheter.
I slamhanteringen finns nya värmeväxlare där utgående slam värmer ingående. Ny avvattning och en ny slamcentrifug förbättrar den delen av verket.
Även sandtvätt, renstvätt och externslammottagning är helt utbytta vilket gör en stor skillnad på helheten i arbetsmiljön.
Totalt har hela ombyggnaden kostat cirka 100 miljoner kronor.
En av de vikigaste delarna arbetsmiljömässigt är dock en helt ombyggd och förbättrad ventilation i verket. När vi går runt och tittar i bassänghallarna så är luften påfallande bra. De flesta av driftteknikerna på verket är i 30-årsåldern och de verkar också nöjda med förbättringarna i arbetsmiljön – oavsett det jättelika påskägget i fikarummet eller ej.
