Annons Kamstrup 2024

Först i Sverige med regn­insamling för toalett­spolning i stor skala blir Citypassagen i Örebro.

Regninsamling ska spara dricksvatten

Cirkulation 6/18

Att hushålla med vatten har blivit en fråga som allt fler tittar på även i Sverige. I Örebro uppförs en ny kontorsfastighet där miljöaspekter tagit förhållandevis stor plats. Den stora nyheten är att toaletterna för 1 000 personer spolas med regnvatten.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Intill resecentrum i Örebro sträcker sig en nybyggd kontorsfastighet mot höjden. Här ska det finnas 1 000 arbetsplatser på 15 000 kvadratmeter. Det är en av Sveriges största fastighetsägare, Castellum, som bygger och miljöaspekterna präglar bokstavligen byggnaden. I den veckade fasaden är solceller för elproduktion integrerade i två väderstreck och ger byggnaden ett speciellt utseende. Den lösningen är möjligen först i Örebro men att använda insamlat regnvatten för att spola toaletterna i fastigheten är möjligen först i Sverige.

– Det är intressant att ett sådant här system prövas och får utvärderas ordentligt, säger Mikael Melin på VAP VA-Projekt som varit konsult för regnvattenanläggningen.

Vattenåtervinningen sker genom insamling av regnvatten på det veckade taket till byggnaden.

– Castellum har velat pröva flera miljösystem och testa ny teknik i ett kontorssammanhang, berättar Mikael Melin.

När VAP VA-projekt fick konsultuppdraget var det inte helt lätt att hitta exempel på tekniken. Chal­mers tekniska högskola i Göteborg har ett experimenthus, HSB Living Lab, med ett liknande system för toalettspolning. Mikael Melin berättar att det i princip är den lösningen som de skalat upp i storlek.

Vattenförbrukningen i fastighetens 72 toaletter har beräknats till tio kubikmeter per arbetsdag, vilket ska ge 2 530 kubikmeter per år, den totala beräknade regnmängden från taket är 1 400 kubikmeter.

– Problemet är att få tillräckligt mycket råvatten och att takvatten inte heller är helt rent. Det är förorenat av både nedfall och fågelbajs, säger Mikael Melin.

I det veckade taket samlas vatten upp i brunnar och förs ned till ett utjämningsmagasin på marken.

– Taket är knixigt och det finns ett antal brunnar i kanterna. Där kommer det att bli viktigt med underhållet på sikt, säger Mikael Melin.

Från utjämningsmagasinet leds vattnet vidare till ett mekaniskt filter och rinner ut i en förråds­tank där det trycksätts och leds upp i ledningssystemet för toaletterna. Två ledningar går alltså till varje toalettutrymme, en med dricksvatten för handfatet och en med sekundärvatten till toalett­stolarna.

Annons Abonnemangspaket Abonnemangspaket

Den effektiva vattenvolymen i reservoarerna är 180 kubikmeter, vilket ska klara förhållandevis stora regn. Om det uppstår vattenbrist i systemet vid någon längre period utan regn kan reservoaren också fyllas på med renvatten.

– Volymen på tanken var en knäckfråga. Ambitionen är att ta hand om allt vatten som regnar ned. Samtidigt är det trångt att få plats på tomten, säger Mikael Melin.

Den rening som sker är alltså dels sedimentering och dels rening genom ett mekaniskt filter av samma typ som kan finnas i till exempel bevattningsanläggningar, efter sedimenteringen i utjämningsmagasinet. Filtret har ett grövre och ett finare galler, det finare med en gallerbredd på 0,2 mm och backspolas automatiskt när trycket stiger i filtret vid igensättning.

– Vi har behövt tänka på att vattenströmmen ska vara kontrollerad så att det blir en lugn sedimentering. Slammet kan vid underhåll spolas ned till en lågpunkt i utjämningsmagasinet och sugas upp därifrån, säger Mikael Melin.

Hur ofta det behövs underhåll får utvärderingen utvisa men det handlar om år mellan tömningarna åtminstone. En permanent sugledning är förmonterad. Utifrån kommer det enda som avslöjar vattenreservoarerna att vara två brunnslock på marken.

Något som kommer att bli spännande är hur vattnet i toaletterna kommer att se ut och hur användarna reagerar på det. Det kommer troligen inte att vara skimrande rent som det brukar, utan istället vara mer eller mindre färgat.

– Vi får helt enkelt se efter några månader eller något år hur det blir i kombination med vitt porslin, säger Mikael Melin.

Han hade själv kanske föredragit att det installerats wc-porslin i mörk färg eller till och med svart, men det stämde inte med visionen hos de som är ansvariga för inredningen.

Ett hus med regnvattenåtervinning har naturligtvis ingen avgörande inverkan på Örebros vattenförsörjning och vattenproduktion och Mikael Melin menar att det i viss mån är en symbolfråga. Det finns definitivt ingen ekonomi i att bygga på det här sättet, men han menar att det är viktigt att olika tekniker får testas och utvärderas ordentligt.

Utöver solproducerad el och vattenåtervinning är till exempel ventilation och belysning i byggnaden behovsstyrd. Det finns cykelgarage och omklädningsrum med dusch, för att uppmuntra cykling till jobbet, och laddmöjligheter för elbilar. Fastigheten står klar våren 2019.

–––

Citypassagens ­toalettspolnings­-system:  Takyta 2 270 m2. Årlig regnmängd 700 mm. Årlig volym 1 400 m3 efter avdrag för avrinningskoefficient 0,9. Effektiv vattenvolym i magasin 180 m3 plus slamvolym 20 m3. Spolvattenmängd per wc 4 liter.

Annons Wateraid