Annons Kamstrup 2024

Mats Lindberg

Processare är en växande yrkeskategori

Cirkulation 3/21

Renodlade processingenjörer har alltmer kommit in som yrkeskategori hos VA-organisationerna, med uppgift att fintrimma behandlingen av avlopp och dricksvatten. De som satsat hårt på detta sparar både energi, kemikalier, samt matchar stegrande kvalitetskrav, visar vår branschkoll.

Text/Tomas Carlsson

Man skulle kunna tro att rollen som processingenjör kräver en viss specifik utbildning och nivå, men så är det inte. Vid Cirkulations branschkoll visar det sig att det skiljer sig mycket. Det krävs inte universitet och civilingenjörsutbildning. Högskolenivå räcker långt. Vissa har miljöutbildning, andra kommer från industrin, eller laboratorium. Genomgående verkar dock ett visst kemifokus finnas hos sådan personal.

Det är inte heller svart eller vitt när det gäller frågan om det går att kvantifiera när det lönar sig att satsa på en dedikerad processingenjör. Verksamheterna ser väldigt olika ut och det finns massor av olika kompetenser ute i organisationerna som i princip används som processingenjörer trots att de inte alltid kallas det. Ett vältrimmat team av olika yrkesroller verkar vara det som är mest tillfredsställande. Dessutom är det inte jättestora löneskillnader.

I Nyköping finns det stor tillfredsställelse med att ha satsat på processingenjörer sedan fem år tillbaka. De har haft tre stycken på avlopps- och vattensidan, men just nu är det två.

– Vi har ett stort berg framför oss av renoveringar och förnyelse. Då är de med redan från början. Sen är de med i processen för att optimera driften och spara energi och kemikalier, samt ser till att vi når våra utsläppsvärden. Jag är helnöjd med den här lösningen, säger Mats Lindberg, VA-strateg sedan en månad, efter sju år som VA-chef hos Nyköping Vatten.

Kommunen har 55 000 invånare och tolv ren­ingsverk totalt. Till det sju vattenverk. De har också ett eget ackrediterat labb. Vid renoveringarna och ombyggnaderna blir det ett samarbete mellan driftchef, drifttekniker och processingenjör, vilket är mindre tungt än tidigare när driftchefen och arbetsledarna skötte det i samarbete med labbet.

– Det kan vara väldigt olika bakgrund hos processingenjörerna. De kan komma från både högskola och universitet. Någon har varit miljöingenjör, någon har kemi- och biologi-bakgrund. En var från början kvalitetsledare på laboratorium. Det är absolut inte nödvändigt att de har civilingenjörsbakgrund, förklarar Mats Lindberg.

Han tror att mindre kommuner som inte har processingenjörer istället måste köpa in en hel del tjänster.
Liselotte Stålhandske är utvecklingsstrateg på nybildade Hässleholm Miljö AB, som vid årsskiftet fusionerades med Hässleholm Vatten. Hon betonar vikten av att ha rejäl tillgång till processingenjörer.

– De är oerhört viktiga för att optimera reningsverken. Jag tycker att alla som har avloppsreningsverk ska ha minst en processingenjör om verken är halvstora. Är det stora verk kan det vara flera processingenjörer, förklarar hon.

De har tydligt sett besparingar efter processingenjörernas insatser med att optimera driften.

– Det går att minska framförallt på kemikalier. Sedan sparar vi energi genom att kunna minska luftningen som kräver enorma energimängder, säger Liselotte Stålhandske.

De har satsat på i huvudsak civilingenjörer inom kemi eller biologi. En del har till och med disputerat och publicerat vetenskapliga artiklar parallellt, medan andra följt upp driften och endast optimerat.

– Riktigt små kommuner kanske klarar sig utan, men har man tillståndspliktig verksamhet och kanske 10 000 invånare behövs det koll på processerna. Driftteknikerna kan behöva stöd och sen är det nog bra med någon typ av ingenjörstjänst som kan titta på utvecklingsfrågorna, resonerar Liselotte Stålhandske.

Hos Gästrike Vatten, med sina fem dotterbolag för Gävle, Hofors, Ockelbo, Östhammar och Älvkarleby finns det sju processingenjörer med olika utbildningsbakgrund samt en doktorand.

– De kommer både från högskola eller är civilingenjörer, men är processinriktade och en del med kemistbakgrund, säger Tobias Kudermann, avdelningschef för Teknik och utveckling hos Gästrike Vatten, bolaget som sammanlagt har 30 vattenverk, 20 vattentorn, 13 råvattenpumpstationer, 6 vattenkiosker, 29 tryckstegringsstationer, 22 reningsverk och 294 pumpstationer i de ingående kommunerna.

De har kunnat spara mycket. Förra året byttes den största pumpstationen i Gävle och bara där drogs elförbrukningen ner med två tredjedelar.

– Arbetsmiljö är viktigt så vi ska till exempel ha så lite manuell kemikaliehantering som möjligt på verken och minimera mängderna. Och det som finns ska vara långsiktigt hållbart. På energisidan satsar vi på gröna och hållbara alternativ, förklarar han.

Annons Abonnemangspaket Abonnemangspaket

– De har det övergripande ansvaret för vilka processer som ska användas. Vi vill också ha en samverkan inom ingenjörsgruppen på dricksvatten och spillvatten så att alla får bred kunskap från flera olika sidor i verksamheten, tillägger Tobias Kudermann.

I Gävle ska ett nytt reningsverk byggas för 150 000 pe, med möjlighet att utöka till 200 000. Processingenjörerna är extra viktiga nu i projekteringsfasen. Verket kommer att ligga intill det gamla, så några gamla bassänger framöver till exempel kan användas för forskning. Eller som översvämningsbassänger för bräddningar.

Gästrike Vatten AB och dess dotterbolag har sedan starten av företaget deltagit i två av Svenskt Vattens energiprojekt. Den större delen av energibesparingarna som gjorts beror på processförbättringar, förnyelse av ledningsnätet samt även att i den dagliga driften och underhållet ha energi i fokus.

Sedan år 2009 har Gästrike Vatten minskat sin elanvändning med drygt en halv gigawattimme till och med år 2020, samtidigt som verksamheten utökats med 48 nya elanläggningar motsvarande nästan en gigawattimme. Majoriteten av de nya anläggningarna är pumpstationer, tryckstegringar, brunnar, flödesmätare, vattenkiosker, med mera.

I Falköping finns ingen renodlad processingenjör, men det kan vara aktuellt i framtiden.

– Vi har en högskoleutbildad driftcontroller som är processkunnig och har den rollen. Vi har alltid försökt optimera processerna. Kanske det är något vi utvecklar mer i och med att det kommer nya grejer hela tiden. Det blir ju resurskrävande om det kommer krav på läkemedelsrening, till exempel, säger Falköpings VA-chef Stig Säll.

I kommunen finns 33 000 invånare. Förutom Hulesjöns reningsverk på 50 000 pe finns det också mindre reningsverk i kommunens orter Stenstorp, Slutarp, Kinnarp, Gudhem, Torbjörntorp och Vartofta.

De har tre civilingenjörer, men de är VA-ingenjörer samt biträdande VA-chef.

– Dedikerade processingenjörer är något som kommer med tiden. Jag som är äldst har sämst utbildning, skojar Stig Säll.

I Nynäshamn VA-organisation finns inte heller någon renodlad processingenjör. För drygt ett år sedan fanns planer på att ha en processingenjör i organisation, men det föll inte väl ut och personen slutade efter en kort tid. Därefter slutade VA-chefen också. Nu har det varit turbulent personalmässigt under en tid, och nya tjänster tillsätts efterhand.

– Det är en liten kommun som nu påbörjat väldigt stora investeringar. En ny rötkammare kommer att byggas. Vi handlar upp en ny SBR och så är det våtmarker för läkemedelsrening, säger Percy Tollebrant som är tillförordnad VA-chef.

– Om vi inte hade haft en så bra och skicklig kvalitetsansvarig hade vi troligen redan tidigare varit tvungen att ha en processingenjör, säger han.
Den han refererar till har varit med när alla processdelar byggts och som hjälper driften med all processkunskap.

– Hon är civilingenjör i kemi och har ett bra samarbete med driftteknikerna, berättar driftchefen Per »Pelle« Karlsson, som också ganska nyligen tillträtt sin tjänst efter en pensionsavgång förra våren. Han var tidigare drifttekniker, men har också haft en tjänst som underhållsingenjör.
 
De har också rekryterat en underhållsplanerare för att ta tag i den utökade utmaningen med underhållsinsatser. Och den personen var drifttekniker, så nu har istället en ny driftteknikertjänst annonserats ut.

– Vi har många utmaningar att ta tag i. Det är strängare krav nu och mera omfattande provtagningar. När jag började var det tidspropotionerliga provtagningar en gång i veckan.

Nu är det flödesproportionerliga provtagningar dygnet runt. Driften måste hinna med att sköta det befintliga, säger Per Karlsson, som inte tror att en dedikerad processingenjör är det som kommer i första hand just nu.

Den pågående turbulensen har nu lagt sig och den befintliga projektledaren på VA tillträder som VA-chef i juni.

– Det blir kanonbra. Känns som att vi klämt in tio år på två och ett halvt år. Hon har jobbat länge inom VA och är van vid större utmaningar, avslutar Per Karlsson.

Annons Wateraid