Annons Kamstrup 2024

Stefan Blomqvist vid membranfiltren vid Kiviks reningsverk.

Österlen VA i framkant inom rening

Cirkulation 1/22

Av Sveriges fem reningsverk, som idag är i full drift med avancerad avloppsrening, finns tre i Simrishamns kommun. Österlen VA har dessutom tagit i drift ett nytt vatten­verk och för huvudvattenverket i Tomelilla pågår en förstudie för ombyggnation.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Under 2020 kom Österlen VA på plats, ett gemensamt driftbolag för Simrishamn och Tomelilla kommuner. Johan Persson är vd för Österlen VA medan Stefan Blomqvist är avdelningschef för teknik och projekt.

– Egentligen påbörjades projektet kring Österlen VA redan 2003. Det var fyra kommuner från början men av olika anledningar föll några bort fram till 2011 då projektet faktiskt upplöstes. För ett par år sedan tog vi tag i det igen, säger Johan Persson.

Johan Persson berättar att de precis som många andra organisationer i VA-Sverige står framför extremt stora utmaningar med framtida miljökrav kombinerat med kompetensförsörjning i alla led.

– År 2019 togs politiska beslut och sedan gick det snabbt. Den 1 sep 2020 startades verksamheten i Österlen VA i de här två kommunerna. Vi har samtidigt ett behov att bli större. Vi är inte uppe i den kritiska massan som Svenskt Vatten ofta pratar om för hur stort kundunderlag som behövs. Vi välkomnar jättegärna fler av sydöstra Skånes kommuner in i det här projektet, säger Johan Persson.

Dessutom är det konkurrens om kompetensen. Det händer extremt mycket inom VA-sektorn i hela Skåne med stora projekt som drar från många håll.

Idag arbetar cirka 55 personer på Österlen VA och de servar 13 000 abonnenter totalt. Samtidigt är det klassisk turistmark med orter som Kivik. Årsvariationen på befolkningen är stor med en fördubbling på sommaren för Simrishamnssidan.

– Det är en utmaning att hålla balans i verksamheten både under sommaren och under vintern, säger Johan Persson.
I Simrishamn finns drygt 9 000 abonnenter medan invånarantalet ligger på ungefär 20 000 men på sommaren handlar det om 40 000.

De två kommunerna äger anläggningarna och är huvudmän. Driftbolaget är hälftenägt 50/50. Stefan Blomqvist hoppas på att det faktum att kommunen nu ligger i framkant teknikmässigt kan locka en del att söka jobb.

– Det är otroligt häftiga anläggningar, både på avlopp och på dricksvattensidan. Vi har möjlighet att anställa fler människor och vi behöver nya kompetenser. Nu har vi bra underlag för att kunna ta hand om det berg av underhåll som vi har framför oss. Det är storsatsning på folk men fokus nummer ett är: var hittar vi dem?

På dricksvattensidan finns ett fokusområde som handlar om att trygga kvantitet, kvalitet och kapacitet. Simrishamns kommun använder uteslutande grundvatten och där finns ett kvantitetsproblem.

– Vi har tagit in dricksvatten utifrån från både Tomelilla kommun och Ystad kommun till Simrishamn via överföringsledningar. Ett nytt vattenverk i Brösarp är byggt i Tomelilla kommun, det står klart under hösten. Överföringsledningen blir klar ända till Kivik i dagarna, säger Stefan Blomqvist.

Förstärkningen från Ystad är dricksvatten direkt till nätet från deras vattenverk i Glemmingebro som också håller på att förstärkas.

Österlen VA har även precis tagit i drift ett nytt vattenverk i Smedstorp med en modern avhärdningsanläggning som använder omvänd osmos. Huvudvattenverket i Tomelilla ska också byggas om i sin helhet och bli helt nytt. Där är budgeteringen inte klar.

– På dricksvattensidan tryggar vi just nu en framtidskapacitet som vi saknar idag, säger Stefan Blomqvist.

Taxemässigt tillämpas en standardtaxa som är lite tyngre på den fasta delen istället för den rörliga. Investeringsmässigt är utgångsläget bra när det gäller avskrivningar.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

För dricksvattenförsörjningen gäller nu principen om många små bäckar som ska tas tillvara.

– Det handlar om att köpa, att utöka uttag och skapa rättigheter för framtida vattentäkter men också att se dricksvattnet cirkulärt med reningsverken. Andemeningen i våra avancerade reningsverk är en lösning för cirkulärt tänkande med till exempel återinfiltration, eller att förbruka det här renade vattnet istället för att använda vårt grundvatten, förklarar Stefan Blomqvist.

De tre reningsverken i Simrishamns kommun, Stengården, Kivik och St Olof, är alla klara för åter­bruk.

– Vi har börjat att prata avsättning både med privata aktörer och också i kommunens regi om att återinfiltrera. Vi har nu fått Formas pengar tillsammans med Lunds universitet för försök med återinfiltrering av Stengårdens vatten. I januari startades 18 månaders förstudier. Privata aktörer i Kivik är också intresserade av att ta vårt vatten där för att göra något annat av det, säger Stefan Blomqvist.

Simrishamns reningsverk är omställda till produktionsanläggningar. Nu gäller det att hitta avsättning för vattnet som kan produceras också.

Utöver rening för miljön och cirkulär dricksvattenproduktion är slamdelen det tredje benet på avloppssidan. – Där går vi fram till politiken med förslag till beslut att investera i en fullskalig biokolsanläggning, en pyrolyspanna, säger Stefan Blom­qvist.

Att de väljer att gå på direkt med en fullskaleanläggning grundas i resonemanget: Varför inte?

– Varför ska vi hålla på med pilotanläggningar när det finns 20 års körningar utomlands? Visst är det trevligt med spännande forskningsprojekt men så här kan vi nå målet fortare. Det kan bli ett problem eller två i en fullskaleanläggning men det går snabbare att åtgärda dem, anser Stefan Blomqvist.

– Vi vill göra biokol även om vi idag inte har någon given avsättning, men det ger enorma vinster i koldioxidekvivalenter, jämfört med att köra avvattnat slam till Malmö för förbränning som vi gör idag. Vi minskar våra abonenters totala koldioxidutsläpp med en hel procent per person. Det är en jättestor klimatåtgärd, konstaterar han.

Kopplat till ett större samhällsperspektiv handlar pyrolysprojektet om att Österlen VA behöver bygga och ta in ytterligare nya människor.

– Vi kan ta in flera kommuners slam för att få upp volymerna och bli effektiva. Naturvårdsverket borde inkludera detta i sina utlysningar för läkemedelsrening. På det här sättet sluts kretsen av ett omhändertagande där inte resterna anrikas någonstans, säger Johan Persson.

Driften och VA-planeringen har bra stöd från politiken.

– Det finns en förståelse för att vattentillgången måste tryggas. Både för invånarna, turismen och industrin. Vi är också alltid noggranna med att redovisa vad avsaknaden av åtgärder kommer att investera, säger Stefan Blomqvist.

– Branschmässigt måste vi sluta att se på vad som har varit utan vad som kommer i framtiden, flikar Johan Persson in.

Vi diskuterar även ledningsnätsfrågor där Österlen VA precis som många kolleger i landet arbetar intensivt med ledningsförnyelse. Dricksvattenläckaget har sänkts ordentligt under senare år. Samtidigt finns en fråga om hur bra och tätt näten bör och kan bli.

– Vi har mycket tillskottsvatten som vi måste bli av med, om man inte anser att det är en bra resurs i reningsverket. Det är en kul filosofisk fråga. Det är en tillgång att ha finare vatten in i verket när vi ställt om tekniken för att producera. Då kan det bli en bättre affär att tillåta en del tillskottsvatten än att ta bort det men vi ska naturligtvis inte ha tillskottsvatten som förstör ledningsnät, resonerar Stefan Blomqvist.

– Vi måste se detta som en produktionskedja. Allt ska ses som en helhet, det är den stora ­branschomställningen, säger Johan Persson.

Den fråga de oftast får handlar i slutänden inte om teknik utan om hur de lyckats få med politiken och invånarna på de omfattande och nyskapande VA-satsningarna.

– Vi har förmedlat en helhetslösning. Vi visar på syftet, nyttan och försvarbarheten: ökad vattentillgång och ekonomisk nytta. Vi berättar alltid hur mycket det skulle kosta om vi inte gör något.

Annons Wateraid