Branschens fyra forskningskluster har fått nya miljoner beviljade som stöd från Svenskt Vatten Utveckling, SVU, för den nya programperiod som just startat och varar 2022 – 2024. Cirkulation har tagit reda på vad som kommer att hända i dessa kluster nu.
Mer än 30 miljoner delar SVU nu ut till de fyra klustren, som omfattar ett stort antal projekt, forskare, organisationer och länder. En hel rad andra finansiärer finns till projekten som beräknas kosta mellan 200 och 300 miljoner att genomföra. Under de kommande åren kommer det en ström av rapporter, utbildningar och seminarier för VA-branschen att ta del av.
VA-kluster Mälardalen – avlopps- och slamhantering – får 7,8 miljoner från SVU för den nya programperioden.
– Det är en glad uppmuntran som får igång uppstarten av projekten och att skapa nätverken. Omfattningen är sedan egentligen omkring 30 miljoner som vi finansierar på andra sätt. Det finns doktorandprojekt som har en totalbudget på uppåt 2,5 miljoner per år, berättar Magnus Arnell, forskare på Rise och klusterledare för mälardalsklustret.
Exempel på andra finansiärer är Formas, Vinnova och medfinansiering från VA-organisationerna.
Mälardalsklustret fortsätter med sina tre teman: (a) cirkulära system för reningstekniker för avloppsreningsverk, (b) metodik, teknik och kunskap, uppströms och nedströms, för hållbara kretslopp samt (c) digitala tekniker för hållbara avloppssystem
Under tema a finns ett projekt för att undersöka hur hydrotermiska processer ska kunna införas för att bättre kunna återföra näringsämnen i kretsloppet och vad olika systemprocesser får för effekter. Detta är också avdelningen där man tittar på kolåtervinning och metoder för att separera ifrån metaller. Man vill också titta framåt på vad som är framtidens koldioxidneutrala avloppsreningsverk.
Tema b är egentligen en titt på hur det ser ut utanför grindarna på reningsverket. Projektet Safe – återvinning tittar på »källsortering« uppströms reningsverket för att minska riskerna med farliga kemikalier och skapa bättre cirkulära system. Det kan handla om urinseparering, att skilja svartvatten från gråvatten, och så vidare.
Andra projekt i detta tema tittar på hur bräddning ska minimeras eller vilka metoder som kan användas för att undersöka mikroplaster i slam. Man vill också uppdatera 80-talets schabloner för hur ett kommunalt avloppsvatten ska karakteriseras. Med nya indata och mera avancerade beräkningsverktyg kan riktlinjerna, när nya reningsverk ska konstrueras, ändras.
Särskilt spännande låter projektet Crush Covid. Forskare i Uppsala kommer att ta fram en metod för att kombinera information från flera olika datakällor för att hitta tidiga signaler på ökad lokal smittspridning i realtid, där bland annat mätning i avloppsvatten ingår.
Ett projekt som låter spännande under tema C är när en digital tvilling av ett reningsverk ska kunna simulera vad som ska hända i verket. Det rör sig om ett virtuellt reningsverk i datorn.
– Då beräknas hur reningen kommer att gå några timmar framåt. Det kan användas för att styra verket och göra förändringar för att man vet hur det kommer att gå, berättar Magnus Arnell, som själv är projektledare för detta.
Under detta tema finns också ett projekt för att undersöka och simulera hur ett verk kan dimensioneras för att kunna återhämta sig snabbt om något skulle gå fel.
Vattenklustret Dricks- från råvatten till kran – får också 7,8 miljoner från SVU för de tre kommande programåren. Även här landar slutsumman runt 30 miljoner för de ingående projekten. Anslutna medlemsorganisationer betalar en medlemsavgift och sedan tillkommer finansiering från Formas, EU, Vinnova, med flera.
– Pengarna från SVU är ett bra smörjmedel. Det är en viktig grundfinansiering som gör det möjligt att hålla ihop allt det här, säger Thomas Pettersson, klusterledare för Dricks och forskare hos Chalmers.
Dricks forskning har fyra teman, eller arbetspaket som de kallar det. AP 1, säker vattentillgång, AP 2, framtidens vattenverk, AP 3, hållbar distribution och AP 4, säker vattenkvalitet. Därutöver finns två arbetspaket för kommunikation och administration.
Det första temat ska bland annat undersöka hur olika källor till föroreningar påverkar vattentäkter och hur det kan övervakas. Detta tema har också projekt som studerar vattenskydd och leveranssäkerhet.
Tema två, framtidens vattenverk, ska bland annat undersöka hur de mikrobiologiska barriärerna påverkar de kemiska processerna och vilka nedbrytningsprodukter som skapas.
– Man vet väldigt lite om hur effektiva de kemiska processerna är för att ta bort farliga ämnen. Kemiska ämnen och organiska ämnen kan brytas ned till andra ämnen som dessutom kan slå sig ihop. Klormolekyler kan exempelvis slå sig ihop med organiska ämnen så att trihalometaner bildas, eller andra cancerogena ämnen, berättar Thomas Pettersson.
Under tredje temat återkommer den elektroniska tungan från Linköping (se bland annat Cirkulation 2/17). Den ska förfinas ytterligare för att bland annat kunna upptäcka även små halter av inträngning, av avloppsvatten i dricksvattennätet.
Ett annat projekt i tema tre är att jämföra olika läckssökningsmetoder. Här kommer nu också läcksökningshund ingå i forskningen.
Ett särskilt projekt inriktat på vattenförbrukningsanalys ska med maskininlärning, AI, kunna ta fram prognoser för olika tider över dygnet eller över veckan.
– Det går att träna systemet att hitta avvikelser som kan vara läckor, eller vattenstöld, förklarar Thomas Pettersson.
När det gäller temat Säker vattenkvalitet är det fokus på vidareutveckling av två verktyg, QMRA och QCRA. QMRA är ett hälsoriskbedömningsverktyg och står för kvantitativ mikrobiologisk riskanalys.
– Det är lagkrav att använda denna typ av verktyg i exempelvis Nederländerna, men inte här. Vi, tillsammans med andra i branschen, gör också ett utbildningsmaterial för vattenproducenterna som vill använda QMRA-verktyget, säger Thomas Pettersson.
QCRA är istället en kemisk riskbedömning och det finns inget sådant verktyg tidigare.
– Två studenter tog fram ett förslag på modell i en fallstudie i Sydafrika. Här bryter vi ny mark. Vi kommer att genomföra ytterligare en fallstudie om pesticider från vinodlingar i Sydafrika. Vi hoppas kunna ta fram en modell och beskrivning för hur verktygen kan användas. När verktygen väl finns tillgängliga så finns det äntligen en möjlighet för vattenproducenter att kunna bedöma hälsoriskerna strukturerat, förklarar Thomas Pettersson.
VA-teknik Södra – vattenförsörjning och avloppsteknik i södra Sverige – får sina sökta 7,5 miljoner från SVU för de kommande tre åren. Slutsumman för projekten är lite mer komplicerad, då flera internationella projekt ingår. I ansökan anger de närmare 160 miljoner inklusive »egen finansiering«, men en uppskattning av det totala projektvärdet anges till 400 miljoner.
– Vi har en diskussion om hur vi egentligen ska räkna då varje projekt lever ett eget liv. Rewaiseprojektet är exempelvis på 188 miljoner varav cirka 29 miljoner hamnar på våra medlemmar, berättar Karin Jönsson, klusterledare, docent och forskare vid Lunds universitet.
För den här programperioden har de valt att dela upp projekten i två ämnesområden med fyra expertområden i vardera:
1. Vatten i Staden – urban vattenplanering med fokus på klimatanpassning, dagvattenkvalitet urbana avrinningar samt tillskottsvatten & bräddning
2. Hållbar Sanitet – återvunnet vatten, mikrobiologi inom VA, rening från organiska mikroföroreningar inom VA samt recirkulation av växtnäring, energi och material.
Det finns fyra industridoktorandprojekt som stöds särskilt av VA-teknik Södra. Ett handlar om återanvändning av avloppsvatten.
– Vattnet renas ju väldigt långt, så hur långt är steget till återanvändning, till exempel för industriella ändamål. De tittar även på hur det kan distribueras och vilka de juridiska aspekterna är, säger Karin Jönsson.
NP-Harvest är ett projekt om återvinning av fosfor och kväve där man gör en livscykelanalys på processerna. Det nya här är en membranteknik för återvinningen av kväve.
»Future City Flow« är ett av Södras flaggskepp som syftar till att minska översvämningar och utsläpp av orenat avloppsvatten. Här ska tillskottsvatten hanteras med ett verktyg som innebär ett beslutsstödssystem.
– En spännande sak är att vi samarbetat med spelutvecklare som har tagit fram ett undervisningsverktyg i form av ett datorspel. I en simulerad miljö går det att testa komplexa frågeställningar om flöden som det kan finnas många möjliga lösningar på, berättar Karin Jönsson.
Rewaise är ett jätteprojekt mellan partners i elva länder som syftar till att minska användningen av dricksvatten och hur man återanvänder dagvatten.
– Forskningsklustren är en väldigt lyckad och framgångsrik satsning från SVU för att stärka högskolemiljöerna inom de här områdena. Dessutom gynnar det projektsamarbeten med VA-organisationer och företag, avslutar Karin Jönsson.
Dag & Nät – dagvatten och ledningsnät – får också 7,5 miljoner från SVU för klustrets forskningsprojekt. Enligt den redovisning Cirkulation har fått ta del av är totalbudgeten på drygt 40 miljoner för projekten, som har en lång rad externa finansiärer.
Efter viss förändring av projektteman finns tre områden: 1. Dagvatten – från regn till recipient. 2. Funktion och förnyelse av ledningsnät. 3. Resurseffektiva och små avloppssystem.
Det sista området är nytt och utlyft ur temat för ledningsnät. Fokus kommer att vara på källsorterande system, resursåtervinning och småskalig avloppsrening.
Bland de stora nyare projekten märks Secure – Stormwater planning for increased urban resilience, som är tänkt att ta fram nya dagvattenlösningar med smart design. Med rätt klimatanpassningar sker återhämtningen snabbare i bebyggda miljöer för de regnmängder som används i designen av systemen.
Ett par projekt tittar närmare på olika aspekter av blågrön infrastruktur, där grönytor tar hand om vatten bättre än grå och svarta hårdgjorda ytor. Här noteras att man även bör inkludera den vita årstiden, som särskilt i norr finns en stor del av året, så det blir då en blågrönvit infrastrukturplanering.
Projektet Surfer lanserar begreppet »folkgödsel«. Här är fokus på säker behandling och recirkulering av växtnäring från svartvatten. Detta är ännu ett projekt som tittar på källsortering uppströms och ett samarbete finns bland annat med ett universitet i Nederländerna.
VÅG2 handlar om återanvändning av renat gråvatten med Gotland i fokus.
Maria Viklander, som är klusterledare för Dag & Nät, har inte gått att nå för en kommentar.
–––
VA-kluster Mälardalen startat 2010. Består av: KTH, Lunds universitet, SLU, Uppsala universitet och Mälardalens universitet samt forskningsinstituten Rise och och IVL. 13 VA-organisationer med kommunerna Enköping, Växjö och Örebro samt Eskilstuna Energi och Miljö, Falu Energi och Vatten, Käppalaförbundet, Mälarenergi, Nodra, Roslagsvatten, Stockholm Vatten och Avfall, Syvab och Tekniska Verken i Linköping.
Dricks startat 2003. Består av Chalmers, SLU samt universiteten i Lund, Linköping och Uppsala samt elva VA-organisationer: Kretslopp och vatten Göteborg Stad, Norrvatten, Nodra AB, Nyköping-Oxelösunds Vattenverksförbund, Sweden Water Research/Sydvatten AB, Tekniska verken i Linköping AB, Trollhättan Energi, Uppsala Vatten, Vivab, Västvatten AB, Vätternvatten AB
VA-teknik Södra startat 2009. Består av Lunds universitet och Chalmers, samt elva VA-organisationer: VA Syd, Göteborgs Stad Kretslopp och Vatten, Gryaab, Hässleholm Vatten, NSVA, Kalmar Vatten, LBVA, Västvatten, Kungsbacka kommun, Trollhättan Energi och Lidköping. Till det fyra företag: Veolia, Primozone, Envidan och DHI.
Dag & Nät startat 2010. Består av Luleå universitet samt kommunerna Luleå, Skellefteå, Östersund och Boden samt Vakin, Mittsverige Vatten & Avfall, VA Syd, Nodra, Rise och NTNU.
