I Värmdö kommuns långsiktiga arbete med ledningsbyggande siktar kommunen på att höja kvaliteten på ledningsarbeten. Kraven på rörleverantörer och mufftillverkare ställs högt.
Skärgårdskommunen Värmdö utanför Stockholm arbetar med att ta fram en ny strategi för arbeten på PE-ledningar.
– För att få ett långtidsperspektiv på våra system har vi fyra variabler vi måste bli bättre på: material, läggningsanvisningar, upphandling och att kontroll på att allt vi ställer krav på också efterlevs. Blir man duktig som beställare på dessa fyra variabler så har vi ett långtidsperspektiv, säger Tomas Helenius, som är projektledare för VA på Värmdö kommun.
Värmdö kommun har en VA- och renhållningsenhet som ansvarar för nybyggnad av ledningsnät. Ett stort jobb i en skärgårdskommun i Stockholmstrakten där omvandlingstakten på fritidshusområden till permanent boende är hög. På Tomas enhet är begreppet PFO centralt, Prioriterade Förändringsområden.
Tomas berättar att Värmdö har tagit fram dokument och arbetssätt för att klara ett långtidsperspektiv och som håller på att skrivas in i Teknisk handbok för projektörer och entreprenörer. Tekniska handboken kommer att tas upp i Tekniska nämnden för beslut senare i vår.
– Ett exempel är att vi vill ställa högre krav på utbildning av yrkesarbetare som utför svetsar vid nyläggning av PE-ledningar. Vi tittar på möjligheten att ställa krav på oberoende trepartscertifiering typ EWF-certifering eller likvärdigt säger Tomas.
EWF-certifiering är det internationella certifieringssystemet som tagits fram av European Welding Federation.
Ett annat exempel för att höja kvaliteten är när det gäller ovalitet och kylzoner där kommunen undersöker om det som står i den tyska standarden DVS är lämpligt att implementera i kraven.
– Vi tittar på möjligheten att använda tyska standarden i stället för kravet på Nordic Polymark, men använder normen som plattform för större krav, säger Tomas.
– Ett tredje exempel på att höja kvaliteten är att vi förespråkar stumsvetsning och, där det inte går, använda instickskopplingar. Värmdö siktar på att minska användning av elmuffar, berättar Tomas vidare.
Värmdö har två mindre reningsverk men merparten av avloppet pumpas vidare till Käppalaförbundet. Dricksvatten produceras dels i ett eget vattenverk och dels köps från Stockholm Vatten som transiteras via Nacka kommun.
I de nya dokumenten för ledningsbyggande har kommunen flera målsättningar som reflekterar rörtillverkning, material och byggteknik. Som skärgårdskommun byggs många tryckledningar även på spillvattensidan.
– Vi har också sett ett stort behov av att öka kontrollen av material och arbete i pågående entreprenader. Vi har därför förtydligat byggledarens arbetsuppgifter och lagt mer fokus och utrymme för kontroll. Svetsfogarna på PE-ledningar ska bland annat vara jiggade så att fogarna inte rör på sig, En jigg eller svetsfixtur fixerar rören vid anslutningen när de ska svetsas. Krav ställs på ovalitet och yttre samt inre spänningar i rören, säger Tomas Helenius.
Kraven på inre och yttre spänningar har sin grund i att plaströr kyls ner efter att de formats vid tillverkningen. Kyls de bara ned utvändigt riskeras en viss spänning (toein). För att komma förbi problemet är Tomas slutsats att det måste ställas krav på invändig kylning av rör vid tillverkning.
– Att inte använda svetsmuffar är egentligen inget direkt krav men stumsvetsning alternativt instickskopplingar förespråkas. Om det ändå måste användas svetsmuff så ska beställaren, alltså kommunen, beredas möjlighet att vara på plats, förklarar Tomas.
Tomas Helenius är starkt engagerad i rör och ledningsnätsfrågor. Idag är han ordförande för den svenska arbetsgruppen inom SSTT, branschorganisationen för relining och schaktfritt ledningsbyggande. Under 10-talet var han, samtidigt som han jobbade på Stockholm Vatten, under flera år operativt ansvarig för 4S Ledningsnät, samarbetsorganisationen för ledningsnätsägare som bildades för att få fram VA-material och nyanlagda ledningsnät med högre kvalitet.
Tomas ser en del problem i de system som finns för standard på rör och rörmateriel. Enligt den europeiska EN-standarden certifieras muff och rör var för sig. De behöver alltså egentligen inte passa varandra. Samtidigt är ansvaret för ledningen från entreprenören till beställaren så fort ett nytt system är besiktigat och täthetsprovat. En ledning och en elmuff som inte smält ihop rätt blir en svag punkt även efter en godkänd provning. Frågan är hur länge den är tät.
– Oavsett hur många fel som görs så kanske systemet ändå håller i 50 år medan ett kvalitetssäkrat system kanske håller i 100 – 150 år, säger Tomas och börjar förklara vilka som är muff-svetsningens ömma punkter.
– Svetsningen är beroende av tid, temperatur och tryck. Temperaturen går inte att styra i en muff och det blir lätt en ojämn smältning av polymererna i svetsen under de flesta förhållanden. Även trycket är svårt att hålla uppe jämfört med vid en stumsvets, säger Tomas som menar att EN-normen också är skriven så att mufftillverkarna har problem med att utveckla sina produkter vidare.
– Vid stumsvets rör mot rör så får du kontroll på tid, temperatur och tryck. Värmeplattan som används är jämnvarm, säger Tomas, som jämför med de koppartrådar som är inlagd för att leda värmen vid svetsning av en PE-muff.
– Det blir svårt att få svetsen homogen i en muff. Det blir varmast där det finns syre, vilket är längst ut, förklarar Tomas.
Fördelen med att använda muffar vid ledningsbyggen är det Tomas kallar lego-strukturen. Det är enkelt att bygga vidare. Problemen han ser har kommit med allt större dimensioner på PE-rör.
– När jag arbetade på Stockholm Vatten gjordes kontroller och jämförelse av muffar med olika fabrikat. Vid dimension 315-rör såg vi att spaltmåttet mellan muff och rör var som störst samt att tillåtande i normen gällande större ovalitet började vid dim 280 millimeter och att en viktig orsak till dåliga skarvar är stora spaltmått med tillförsel av syre i svetsskarven säger Tomas.
I större projekt är det ofta möjligt att ändå få samma plastkvaliteter i rör respektive muff men det är inte alltid möjligt i mindre projekt.
Det är de långsiktiga problemen som kan uppstå som Tomas är mest orolig för. Han menar att det inte är säkert att läckor syns vid provtryckningar.
Det förhöjda tryck som används då kan göra att röret sväller och täpper till eventuella läckor vid muffsvetsar. När röret sedan nästan går tillbaka till ursprungsdimensionen efter provtryckningen kan problem komma.
Att istället använda stumsvetsning rör mot rör är ett enkelt alternativ, enligt Tomas.
– När man fått in processen är det ingen skillnad prismässigt heller, säger han.
Det som krävs är kunskap och självständiga beställare.
– PE har helt andra egenskaper än vad till exempel segjärn har, det behövs ett helt annat tänk. PE är ett viskoelastiskt material som förändras med tid och temperatur. Om man inte förstår materialet är det stor risk att man tar fel beslut, avslutar Tomas Helenius.
