Det är få förunnade att vara med och bygga upp en helt ny VA-anläggning från noll utan hänsyn till befintliga verk och ledningsnät men så är det för Mittsverige Vatten. Fritidsområdet Sörfjärden i Nordanstigs kommun är på väg att färdigställas till kommunalt VA – allt nytt: vattenverk, ledningsnät och avloppsreningsverk.
Sörfjärden är ett fritidshusområde fem mil söder om Sundsvall. Området innefattar 300 fastigheter varav 80 i en samfällighetsförening med en förbindelsepunkt i tomtgräns. Förutsättningen för dimensionering av anläggningen i nuläget är cirka 40 året-runt-boende med en belastning sommartid på närmare 800 pe. Med beaktande av att Sörfjärden ingår som ett LIS-område (Landsbygdsutveckling i Strandnära Lägen) och andra utbyggnadsplaner är VA-anläggningen dimensionerad för 1 500 pe.
Ulrika Lagergren, informatör i MittSverige Vatten hämtar och vi far söderut från Sundsvall in i Nordanstigs kommun och Gävleborgs län.
– I Sörfjärdenprojektet ingår jag som informatör lite extra. Det har visat sig att kommunikation i det här speciella projektet har varit särskilt viktigt. Kontakten med fastighetsägarna i området var i början mycket ansträngd. Nu är tongångarna helt annorlunda, berättar Ulrika.
I solskenet utanför platskontoret är det fikadags. Projektledare Maria Roos och Peter Wahlström, byggledare, båda från MittSverige Vatten och entreprenörens mätare Olof Wessberg tar emot.
– Redan 2006 ville Nordanstigs kommun exploatera Sörfjärden för att få fram nya bostäder och 2008 beslutade kommunfullmäktige att bilda ett verksamhetsområde för allmän VA-försörjning. En stor opinion mot VA-projektet bildades. Kommunen lyssnade, tog tillbaks beslutet 2010 och tillsatte en ny utredning, säger Maria Roos.
Nu vaknade länets myndighet och hade synpunkter. Området var mycket lämpligt för kommunalt VA, tyckte man. Det ledde till att länsstyrelsen i Gävleborg i maj 2011 meddelade ett föreläggande att Nordanstigs kommun skulle upprätta verksamhetsområde för VA-försörjning i Sörfjärden men det gillade inte kommunen. En utredning visade nämligen att behovet av vatten och avlopp i Sörfjärden mycket väl kunde ordnas med enskilda anläggningar. Även kommunens miljökontor var inne på samma linje, enligt VA-nämndens föreläggande. Nordanstigs kommun vände sig därför till dåvarande Statens VA-nämnd med överklagan, som dock fastlade länsstyrelsens beslut.
– Efter att ha samrått med en VA-jurist beslutade kommunen att inte överklaga VA-nämndens beslut till högre instans, berättar Maria Roos.
Länsstyrelsens föreläggande fastställdes av Statens VA-nämnd i augusti 2012. Beslutet innebar att en allmän VA-anläggning med vattenverk, ledningsnät och reningsverk byggs för att stå färdig sista september 2016. I slutet av 2013 bildades en projektgrupp som påbörjade arbetet med målet – byggstart september 2015. Tufft.
Våren 2014 genomfördes en hydrogeologisk undersökning för att få fram en kommunal vattentäkt.
– Då den så kallade Gnarpåsen kommer fram i Sörfjärden hade vi en förhoppning att det skulle finnas goda förutsättningar för att hitta grundvatten av bra kvalitet och i tillräcklig mängd. Utforskandet lyckades väl och ett underlag för ansökan om tillstånd för grundvattenuttag skickades till Mark- och miljödomstolen i Falun i oktober 2015, berättar Maria Roos.
Arbetet med vattenskyddsområdet pågår. Ett informationsmöte har hållits med alla berörda intressenter. Vattenkvaliteten är generellt väldigt god och bara relativt enkel behandling krävs för att uppnå fullgod dricksvattenkvalitet. Anläggningen består av öppna snabbfilter och filtersteg kompletterat med UV-ljus för desinficering.
Eftersom Sörfjärden-området mestadels är mycket låglänt men också kuperat bitvis togs beslut tidigt att det skulle bli en LTA-anläggning (Lätt Trycksatta Avlopp). Självfall behövs inte utan ledningsnätet kan utformas efter hur marken ser ut.
– Exempelvis om det vid grävningen upptäcks en bergklack går det att runda den utan att behöva spränga, säger Peter Wallström, byggledare.
Däremot innebär LTA att varje fastighet förses med en villapumpstation inne på fastigheten. MittSverige Vatten har valt att upphandla 220 LTA-pumpar till de fastighetsägare som gör beställningen vid något av de fyra tillfällen som erbjuds. De bekostar själva nedgrävning inklusive ledningsdragning för el och VA fram till förbindelsepunkten i tomtgräns. Som ägare av pumpstationen tar MittSverige Vatten över drift och underhåll.
– Innan arbetet startade filmades hela området för att underlätta diskussioner om eventuella markskador i efterhand. Projektledningen beslutade att avstå detaljerade grundundersökningar eftersom entreprenaden utförs på löpande räkning, säger Peter Wallström.
Ledningspaketet består i grunden av en vattenledning och en tryckavloppsledning. Från huvudpumpstationen till reningsverket läggs dubbla avloppsledningar 90 och 125 mm eftersom belastningen varierar mellan årstiderna. Ytterligare en större pumpstation byggs för att avleda avlopp från områdets enda självfallsnät som ägs av en samfällighetsanläggning.
– 90-ledningen kommer att klara högbelastningen tills ny bebyggelse kommer till. Det har lagts mycket möda på att hitta lösningar för att klara problematiken kring svavelväte och självrensning. Bland annat byggs det automatiska spolposter för att möjliggöra ökad omsättning i ledningarna under tider med låg belastning, säger huvudprojektledaren Erik Norin.
Peter Wallström utvecklar att även här har det varit nödvändigt att samråda med fastighetsägarna och ännu viktigare – vägföreningen.
– Vi har haft och har ett mycket gott samarbete. På flera sträckor har vägstandarden höjts betydligt där vi har gått fram. Nya broräcken och vägtrummor har förbättrats eller utbytts. Asfaltering sker först 2017 så att vägkroppen hinner sätta sig först, allt enligt överenskommelse med vägföreningen, säger Peter.
För reningsverket fanns olika vägar att gå.
– Vi tittade på olika alternativa lösningar i en vägvalsutredning där vi värderade kostnader, tillgänglighet, framtida utveckling, reningseffekt, stabilitet, etc, säger Erik Norin.
Det första; ett konventionellt reningsverk med mekanisk-kemisk-biologisk rening och med utloppsledningen till recipienten Bottenhavet. Det andra: en överföringsledning till Gnarps reningsverk, fanns också med. Efter sammanvägning av alla värderingsparametrar föll valet på det tredje alternativet; ett reningsverk i kombination med markbaserad rening.
– Det representerar en avloppslösning som är kostnadseffektiv, flexibel och anpassad till den förväntade belastningssituationen, säger Erik Norin.
Ett nytt reningsverk tre kilometer uppströms längs Gnarpsån håller på att färdigställas. I början för 1 000 pe med möjlighet att utöka till 1 500 pe. Anläggningen har mekanisk och kemisk rening och i markbäddssteget sker biologisk rening och polering avseende fosfor och andra föroreningsparametrar.
– Som mekanisk rening kommer vi ha en trumsil i reningsverket. Det spännande är att vi fått ett tillstånd med en fyraårig prövotid efter driftstart. Detta ger oss möjlighet att lära oss hur belastningssituationen i Sörfjärden egentligen ser ut när det avser inkommande avloppskvalitet och mängdfördelning mellan olika säsonger, säger Erik Norin.
Nu när anläggningen är i stort sett klar är det lätt att imponeras av hur projekt Sörfjärden har hanterats från planering till färdig anläggning. Ett fritidsområde som omvandlas till en fullgod kommunal VA-anläggning är nog bland det svåraste uppdraget för VA-ansvariga.
– Men vi har nytta av erfarenheter från andra nyligen genomförda projekt, bland annat Alnö, ett omvandlingsområde dubbelt större än Sörfjärden, avslutar Ulrika Lagergren. Projektledningen hälsar frikostigt intresserade att komma på studiebesök. Väl använd tid, anser Cirkulation.
–––
Provisoriska villkor reningsverk: Flödesviktad årsmängd 300 kg BOD7, 15 kg tot-P samt 30 mg BOD7/l och 1 mg tot-P/l som kvartalsmedelvärden. Prestandakrav på kemverket: Max 1 mg tot-P/l och max 20 mg SS/l. Markbäddarna byggs med tät botten och kommer att pumpbeskickas. Det blir två parallella markbäddar med utrymme att anlägga fler när behov uppstår.
Samtidigt pågår en jämförande studie av bergkross och naturgrus i markbäddar, ett projekt finansierat av Svenskt Vatten, MittSverige Vatten samt kommunerna Härjedalen och Ånge. Eftersom naturgrus är en begränsad naturresurs är projektets mål att undersöka om krossat berg kan ersätta naturgrus inom markbaserad avloppsvattenrening. Provtagning kommer att ske under två år.
