Mindre underhåll, lägre energikostnader och enklare drift är tänkt att bli resultatet av en ny svensk uppfinning. Med sänkt temperatur genom smartare avfuktning ska pengar sparas i VA-Sveriges tiotusentals utrymmen, hoppas tillverkaren.
När kondensvatten rinner längs rörledningar och ventiler, är korrosionen snart ett faktum. Svenska Airwatergreen har utvecklat en ny teknik för luftavfuktning som ska lösa det problemet. Till skillnad från annan avfuktningsteknik fungerar denna kondenseringsteknik lika bra även i kalla utrymmen och fuktig varm luft behöver inte heller fläktas iväg utomhus.
– Vi har gjort en vidareutveckling av den beprövade sorptionstekniken, säger Jonas Wamstad, VD för Airwatergreen, men också uppfinnare och grundare tillsammans med Fredrik Edström.
Intresset för deras produkter har börjat spira i VA-branschen och Cirkulation har tittat närmare på hur det egentligen går till och vilka fördelar och nackdelar som finns.
– Den här frågan är eftersatt i hela branschen. Vi ser stationer som är på väg att rasa ihop och på många ställen får de lappa och laga, säger Per Sannéus, som är säljansvarig för VA- och fjärrvärmebranschen hos Airwatergreen.
Låt oss först titta på närmare på de traditionella teknikerna för avfuktning. Kondensavfuktare är den äldsta och vanligaste typen, och finns i många villor och fritidshus. Det är en relativt billig teknik som bygger på att luften passerar kylslingor som vatten kondenserar på och det rinner sedan ner i ett kärl eller en slang till avloppet. Nackdelen med den tekniken är att den dels kräver minst 15 grader i rummet och dels bullrar en hel del.
På 1950-talet kom sedan sorptionstekniken som också förknippas med uppfinnarens namn Munters. Den kallas ibland också för krypgrundsavfuktare. Utrymmets luft sugs genom ett roterande hjul av kiselgel/kristaller, som tar upp fukten genom adsorption på den stora yta som bildas av alla tusentals porer i materialet. I en annan sektor under hjulets rotation blåses varm luft genom hjulet så att fukten förångas igen och leds ut från byggnaden via en våtluftsslang. Samtidigt har kiselmaterialet återställts för att åter kunna uppta fukt. Det blir ett undertryck i utrymmet och ofta ersätts den utblåsta luften med kallare, ibland fuktig uteluft, som måste värmas upp på nytt.
– Det var andra generationens avfuktningsteknik och det bästa som fanns på 1960- och 1970-talet. Men den kräver högre kapacitet eftersom mellan 30 och 40 procent av den luftmassa den behandlar har den själv tvingat in i utrymmet genom undertrycket. Man kan säga att vår teknik är tredje generationen, berättar Jonas Wamstad.
Det som skiljer Airwatergreens varmkondenseringsteknik från sorptionstekniken är att regenereringen av kiselmaterial direkt skapar flytande vatten istället för vattenånga. Apparaten går alltså att använda i slutna utrymmen, dessutom i lägre temperaturer.
En fläkt suger in luften som passerar över en kassett med kiselmaterial. Elektroniken känner sedan av när materialet börjar bli mättat och stänger då av lufttillförseln. Med en elslinga upphettas det mättade adsorptionsmaterialet. Det ökade trycket gör att då frigjord vattenånga kondenseras och rinner ut längs den lutande bottenplattan till en slang och vidare till närmsta avlopp. Sedan startar processen om igen.
Efter ett par timmars drift i normalfallet startar denna regenerering som tar cirka en timme, allt beroende på temperatur, luftfuktighet och tillgängliga fuktkällor. Efter cirka 1 200 cykler byts kisel i kassetten ut mot ny.
– Vanligtvis stiger inte fuktigheten särskilt mycket under regenereringsperioden, men om det är ett utrymme med kraftig fukttillförsel kan två maskiner seriekopplas och arbeta omlott, förklarar Jonas Wamstad.
Det går att ställa in vilken som är den ideala luftfuktigheten som maskinen ska uppnå i rummet. I till exempel kyrkor kan det vara viktigt att det inte blir för torrt så att trämaterial torkar ut och spricker. Vanligtvis är det en relativ luftfuktighet på mellan 50 och 60 procent man vill uppnå, eftersom mögeltillväxt och korrosion då är minimal.
Daggpunktsstyrning och mögelindexreglering är två ytterligare finesser i några av modellerna. I ett rörgalleri där man inte vill ha kondensering mot rören kan en särskild avkännare driva systemet så att rörtemperatur, lufttemperatur och luftfuktighet påverkar driften och därmed undvika att daggutfällning sker.
Mögel, som växer olika beroende på temperatur och fuktighet, kan undvikas om maskinen också styrs av kurvorna för mögelindex.
Vinsten är inte bara betydligt lägre medeleffekt på maskinerna jämfört med vad som krävs för traditionell avfuktning, utan det går också att sänka temperaturen rejält i lokalerna och därmed spara ytterligare energi.
– Vi har sett att man i många fall värmer upp luften för att komma undan kondenseringsproblemet, men då har man ett uppvärmningsproblem istället för fuktproblem, säger Jonas Wamstad.
Han nämner ett vattenverk med stora öppna filterbassänger där tester visat att maskiner på totalt 15 kilowatt har kunnat ersättas av några stycken 400-wattsmaskiner. Istället för att ha 20 grader varmt i utrymmet gick det att sänka temperaturen till tio grader. Företaget har beräknat att alla Sveriges pumpstationer tillsammans förbrukar 100 GWh per år.
– Det är inte ett krav att det ska vara kallare, men poängen blir bättre för kunden, påpekar Wamstad.
Maskinen, som tillverkas i Strängnäs, finns i fyra modeller. Snart kommer också en femte modell. Den enklaste heter Flex basic och är mest avskalad på finesser och styrs bara av den relativa luftfuktigheten. Nästa steg är Flex smart där daggpunkts- och mögelindexstyrning tillkommer. Flex cloud har trådlös uppkoppling och kan därför kontrolleras och styras via internet. Flex integrate kan via Modbus kopplas samman med olika befintliga centralstyrsystem/SCADA, som exempelvis Cactus.
Den nya modellen kallas Rex och har 5 – 7 gånger större kapacitet och möjlighet till kontinuerlig drift genom att den har flera aggregat inbyggt. Priset för den är ungefär tre gånger så mycket.
Enklaste maskinen kostar idag 30 000 kronor och stiger sedan i olika steg upp till 38 000 för Flex integrate. Det är klart dyrare än traditionella maskiner. Företaget uppger att priset kommer att sjunka när tekniken blir mer etablerad och det görs större serier. Å andra sidan kan drifts- och uppvärmningskostnad sjunka med upp till 80 procent och till det kommer beräknade minskade underhållskostander för utrustning i de avfuktade utrymmena.
Företaget har ett flertal patent för tekniken. Nyligen godkändes dessa patent i såväl USA som i Kina.
När tekniken kom ut på marknaden för 5 – 6 år sedan var fokus på att producera vatten i torra regioner. Torra områden har ofta många starka soltimmar och maskinen drivs då helt av solenergi, vilket är särskilt bra i regioner med dålig tillgång på el. Den kan ge fem liter vatten per kvadratmeter solbelyst yta och dygn. Vattnet den producerar är dock att betrakta som destillerat och vissa mineraler måste tillsättas för att det ska vara nyttigt att dricka i längden.
Parallellt har Airwatergreen utvecklat teknik för att ta bort lukt. Det är ett filter kallat Blackbox med ett inbyggt »Smartfilter«. Enkelt uttryckt är det ett luftfilter med olika typer av porösa material, exempelvis aktivt kol. Meningen är att fånga upp molekyler som brukar orsaka klagomål på lukt, som svavelväta och ammoniak. I labbförsök har de hittat olika material som fångar upp olika luktmolekyler och genom rätt mix av porösa material kan ett filter skräddarsys. Kombinationen med avfuktare ska vara särskilt bra.
– Den här typen av filter fungerar bättre när det inte finns så mycket fukt i luften, säger Jonas Wamstad.
I den lilla pumpstationen i ett villaområde öster om Jönköping som Cirkulation besökte avfuktades luften i huset med en Flex, medan Blackbox-filtret sög luft nerifrån den lockförsedda brunnen.
