I mitten av januari blev uppmärksamheten stor när en huvudvattenledning brast i Köping. Många blev utan vatten. Sjukhuset fick ställa in operationer och några villaägare fick stora vattenskador av de stora vattenmassorna. Nödvattentankar kördes både från grannkommuner och från Vaka.
VA-chef Elin Granberg i Köping har haft anledning att tänka över förhållandena mellan kartan och verkligheten på sista tiden. För bara ett drygt år sedan övade kommunen på ett stort upplagt scenario med problem i vattenförsörjningen i Köping. Mitt i natten den 18 januari blev det plötsligt verklighet, men då med ett helt annat scenario naturligtvis.
– Vissa saker löste sig på ett helt annat sätt än vad vi tänkt oss. Hade det inte varit för dem som fått sina hus förstörda hade jag sagt att det var riktigt nyttigt. Många har fått sig en tankeställare, säger Elin Granberg.
Köping har strax över 25 000 invånare och en grundvattenbaserad dricksvattenförsörjning som fungerar bra. På vattenverket pågår en stor ombyggnad, bland annat för att komma åt höga uranhalter i vattnet. På senhösten ska en ny behandlingsdel med nanofiltrering finnas klar. Det har varit det överskuggande VA-projektet på senare tid för kommunens VA-avdelning. Den 18 januari ändrades dock fokus helt.
Vid ett-tiden på natten blev de ansvariga för gatujouren uppringda av räddningstjänsten. Vatten strömmade upp ur gatan något hundratal meter nedanför det centrala vattentornet, mitt i ett villaområde. Vattenmassorna strömmade rakt igenom villorna. Rörnätsjouren blir snabbt kontaktad och fem i två blir VA-chef Elin Granberg väckt av telefonen.
När vattentornet och pumparna på vattenverket kan stängas av har 5 900 kubikmeter vatten strömmat ut under en timme och en kvart, ur en av två huvudvattenledningar ut från tornet. Ledningen håller dimension 400 mm.
– När det kommer så mycket vatten, då är det otäckt, säger Elin.
Vattentornet rymmer 6 000 kubikmeter men pumparna på vattenverket hade svarat på den sjunkande nivån med att pumpa in mer vatten, när tornet stängdes var det halvfullt med vatten.
– Vi har en testad rörbrottsventil i botten på tornet. Den ska fungera men det gjorde den inte. Varför vet vi inte än, konstaterar Elin.
Med tornet avstängt försökte personalen först hitta rätt ventiler för att stänga in läckan.
– Vi var lite stressade i början och började stänga ventiler, det hade kunnat göras effektivare, säger Elin och konstaterar att övning är övning, det här var skarpt läge.
Med frusen mark, mörker och stress var det svårt att hitta rätt ventiler att stänga. Istället togs ett beslut om att börja riva marken direkt runt läckan. Vid 6–7-tiden på morgonen var rörhjässan framme. Själva reparationen gick smidigt. Reparationsmuffar och rördelar fanns på plats hemma.
Gjutjärnsledningen är lagd i mitten av 1960-talet och det har inte funnits några indikationer alls om problem på den tidigare. När den kom upp såg den ut att vara i mycket gott skick fortfarande, förutom då att den spruckit på undersidan.
– Röret ser ut att vara i kanonskick, säger Elin.
14 villor fick stora vattenskador och hela skeendet var mycket dramatiskt för de drabbade. Helt utan förvarning strömmade vatten in i hus och källare. I en del fall renvatten, i andra fall avloppsvatten som trycktes upp från det kombinerade avloppssystemet som snabbt blev överfullt lokalt.
Ledningsarbetarna hade en första prognos på att läckan skulle vara lagad till lunch, klockan två på eftermiddagen var ledningen klar. Naturligtvis gällde då en kokningsrekommendation i ett par dygn då stora delar av systemet varit trycklöst. Provtagningen visade dock inte på några problem.
Parallellt hade arbetet med att klara den akuta vattenförsörjningen pågått på natten och morgonen den 18 januari. Tidigt på morgonen beställdes nödvattentankar. Tillsammans med grannkommunerna fick man snabbt ihop tjugo tankar som kom påfyllda tidigt på morgonen. Samtidigt beställdes två containrar med tankar via Vaka:s lager som anlände vid 10–11-tiden.
Ett omedelbart problem med nödtankarna var kylan. I –15°C är det stor risk att det vatten som levereras blir i form av iskuber.
– Frivilliga Resursgruppen, FRG, gjorde fantastiska insatser för att hålla koll på om vattnet frös i nödvattentankarna, de fick se till att ha omsättning på vattnet, säger Elin.
Det var problem med elförsörjning på tappställena som gjorde att inga vinteranpassade nödvattentankar kunde användas. Här finns en lärdom att göra tycker Elin Granberg. Kommunen borde kunna ordna egen elförsörjning via till exempel lyktstolpar.
Den stora mardrömmen handlade dock inte om dricksvattnet, utan om sanitetsfrågan. Om avbrottet skulle dra ut på tiden fram till kvällen, skulle toalettspolning bli ett jätteproblem. Elin Granberg hade 200 bajamajjor i beredskap för natten, men de kom aldrig till användning.
Det korta men massiva och abrupta avbrottet i vattenförsörjningen i Köping fick stora återverkningar i samhället under dagen; innan vi tittar mer på dem så går vi tillbaka till den stora övning som gjordes i december 2014.
Scenariot var en kemikalietankbilsolycka vid vattenverket med explosionsrisk, med påföljande avstängning av vattenförsörjningen. Deltagarna fick öva stabsarbete och grupper inom alla förvaltningar.
– Vi kom bland annat fram till att informationsplanen inte är förankrad i verkligheten – och det kan vi säga nu efter den här händelsen, att det är den inte. Trots detta fanns det bra resurser inom den egna förvaltningen som kunde öppna fler telefoner för att kunna ta emot samtal via det vanliga felanmälningsnumret, konstaterar Elin.
Industrins behov kontrollerades också, även om den inte är prioriterad i en nödsituation. Därifrån konstaterades att de klarar sig då de större industrierna har eget processvatten. I efterhand kan man konstatera att det inte heller där riktigt kalkylerades med toalettfrågan och dryck till den egna personalen på stora arbetsplatser.
Även landstinget var med vid övningen. De har egen vattenborra vid lasarettet men när det nu kom till skarpt läge var den anläggningen inte i operabelt skick. Istället fick sjukhuset ta de nödvattentankar, som Mälarenergi i närliggande Västerås ställde till förfogande, i anspråk. Sjukhuset behövde aldrig evakueras men verksamheten ställdes in.
Skolorna drabbades så att, till att börja med, fick barn från sjätte klass och uppåt gå hem. Bedömningen var att de kan klara sig själva. Senare togs ett nytt beslut om att ställa in skolan för alla elever. Däremot drevs övrig barnomsorg, då all möjlig annan verksamhet annars skulle ha gått på knäna om stora delar av personalen hade varit tvungna att gå hem för att ta hand om sina barn. Även idrottshallar och badhus stängdes.
För information om läget användes kommunens hemsida och Facebook i första hand. En telefonberedskap sattes också igång omedelbart. Intresset från pressen var naturligtvis stort. Nyheten spreds inte bara lokalt utan över hela landet sedan TT gjort en artikel om händelsen. Alla frågor från pressen styrdes till tekniske chefen.
I efterdyningarna av rörhaveriet har sju mindre läckor uppstått runt om i ledningssystemet, förmodligen framprovocerat av tryckslag och tryckförändringar i samband med olyckan. Det har också lett till en fortsatt diskussion i lokalpressen, bland annat efter att intresseorganisationen VA-Fakta gått ut med debattartikel och uttalanden i lokalpress om att Köpings ledningsunderhåll är undermåligt.
När Elin Granberg summerar händelsen har hon själv dragit flera lärdomar.
Även erfarna rörtekniker blir stressade över tanken på att just den här läckan drabbat hela Köping. Det var viktigt att behålla lugnet och att arbeta vidare som om det var vilken läcka som helst. Det lugnet kom tillbaka när själva läcklagningen startade.
Arbetsplatsen skulle ha avskärmats bättre. De avspärrningar som fanns på plats var inte tillräckliga vilket bland annat ledde till att en journalist live-sände från reparationsarbetena ståendes på kanten till ledningsgropen. Det var i viss mån lite störande för personalen men framförallt en säkerhetsrisk för journalisten.
De drabbade villaägarna hade ingen kontaktperson under det akuta läget. Räddningstjänsten knackade dörr på natten och kontrollerade läget samt hjälpte till med pumpning.
– Vi fick ett bra förslag från arbetsledaren för rörnät vid en uppföljning om att vi skulle haft ut en bod snabbt med kaffe och någon personal som kunnat prata med de som drabbades direkt, avslutar Elin Granberg.
