Sök
VA-aktuellt

Mossa kan rena vatten från arsenik

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Enligt forskarana tar det inte mer än en timme för arseniknivån att bli så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor att dricka. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Pollution.

Den vattenlevande mossan Warnstofia fluitans som växer i norra Sverige har förmågan att snabbt samla på sig arsenik från vatten. Upptäckten öppnar enligt forskargruppen möjligheter för ett miljövänligt sätt att rena vatten ifrån arsenik. De tänker sig till exempel att det är möjligt att odla mossan i bäckar och andra vattendrag med hög arsenikhalt.

I norra delen av Sverige är vatten från gruvområden ofta förorenat av arsenik.

– Vi hoppas att det här växtbaserade våtmarkssystemet som vi håller på att utveckla ska lösa arsenikproblemet i Sveriges nordliga gruvområden, säger Maria Greger, docent vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet som leder forskargruppen, i ett pressmeddelande.

– Våra experiment visar att mossan har en väldigt hög arsenikreningskapacitet. Det tar inte mer än en timme att få bort 80 procent av arseniken ifrån en behållare med vattnet. Då har vattnet nått en så låg arseniknivå att det inte längre är skadligt för människor, säger forskningsassistent Arifin Sandhi som har utfört experimenten.

År 2004 förbjöd man användningen av arsenikföreningar i träprodukter, men arsenik når fortfarande mark- och vattensystem på grund av gruvdrift. Det beror på att mark och berggrund i vissa delar av Sverige innehåller arsenik naturligt. I förlängningen leder det till att dricksvattnet och det vatten som används till bevattning av odlingar också innehåller förhöjda arsenikhalter. På sina håll finns kommunala vattenverk som anpassat reningen för att ta bort arsenik ur råvatten. Det rör sig då om membranteknik (omvänd osmos, adsorptions- eller jonbytesteknik. 

Växter tar upp arsenik från jorden och den hamnar till slut i matvaror som produceras. I Sverige gäller det till exempel vete, rotgrönsaker och bladgrönsaker, i andra länder samlas det till exempel mycket i ris.

– Hur mycket arsenik vi får i oss beror i slutändan på hur mycket vi äter av de här matvarorna och hur och var de är odlade. Målsättningen är att det växtbaserade våtmarkssystem vi utvecklar ska filtrera bort arseniken innan vattnet blir dricksvatten och bevattningsvatten. På så sätt skulle arseniken inte ta sig vidare till våra livsmedel, säger Maria Greger.

Läs mer: 

 "Phytofiltration of arsenic by aquatic moss (Warnstorfia fluitans)" 

Publicerad 2018-04-16 08:59

Uppdaterad 2018-04-16 09:02

Annons:
VA-Guiden 2018