Annons Kamstrup 2024

Marcus Mjöberg, Uno Bergström och Peter Söderberg ­tycker att slamtorken fungerar bra.

Moravattens slamtork är åter i full drift

Cirkulation 4/18

Slamtorken vid Solvikens reningsverk är efter många år i Törnrosasömn åter i full drift och slampelletarna är eftertraktade, inte minst i de projekt kring slamförbränning och fosforåtervinning som drivs på flera platser i landet.

Text/Erik Winnfors Wannberg

När vi träffas några stycken på Solvikens reningsverk, en majdag då verket med utsikt över Sollerön i Siljan gör skäl för sitt namn, så har drifttekniker Peter Söderberg nyligen gjort upp med den lite komplicerade leveransen av slampellet till värmeverket i Borlänge veckan efter. De 30 tonnen pellets kan inte lagras i Borlänge utan allt måste klaffa med transport samma dag som det ska proveldas på värmeverket. Projektet drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Volvo Cars, Falu Energi, Borlänge Energi, LRF, Naturvårdsverket, Ragn-Sells och kommunala Moravatten AB.

Moras torkade slam ska monoförbrännas. I samma försök bränns centrifugerat slam från Falun och Borlänge blandat med returflis. Ragn-Sells och Fortum Waste Solutions ska sedan ta hand om askan och utvinna fosfor. Det är Ragn-Sells-ägda Easymining som för närvarande har en industriell pilotanläggning igång i Helsingborg där fosfor utvinns ur slamaska. Under 2018 ska bolaget ta ett beslut om en eventuell fullskaleanläggning.

Solvikens reningsverks roll är mest den som råvaruleverantör. De är ett av få reningsverk idag som torkar slammet. Lösningen är rätt pragmatisk.

– Vi har inte utvärderat mer än att vi inte har så mycket att välja på. Vi har en tork och den fungerar, konstaterar Nodavas projektchef Uno Bergström. Nodava är det kommunala driftbolaget i norra Dalarna men anläggningarna i Mora ägs av Moravatten AB

Ursprungligen byggdes slamtorkningsanläggningen 2003 – 2004 för att producera slampellets för förbränning. Anläggningen drogs med många problem bland annat på grund av en felaktig dimensionering. Tanken var att elda torkat slam på plats för att driva torken men det var svårt att få det hela att fungera och den ställdes av helt efter en tid. När Uno Bergström började undersöka den lite noggrannare för några år sedan visade det sig att Eon var intresserade av att provelda med torkat slam. Torken renoverades och togs i drift i slutet av 2016.

Nu eldas pannan till torken med träpellets. Värmen överförs via en hetoljekrets. Slammet spritsas ut på en torkbädd. Under 2017 kördes den hela året med undantag för juni-juli, under nio månader i rad var den igång helt utan driftsstopp. I samband med snösmältningen har dock flödena in till reningsverket varit så höga med slamflykt som följd att det under ett par veckor inte funnits tillräckligt med slam att bränna på vårkanten.

– Det går åt 2,7 – 2,8 ton pellets per dygn för torkningen, berättar Peter Söderberg.

Torken klarar att göra pellets med 80 procents TS halt av cirka 450 – 500 kilo slam i timmen. Det slam som matas in håller TS 25.

– Kostnaden för att göra anläggningsjord är ungefär densamma eftersom torkanläggningen redan är avskriven och vi inte har någon kapitalkostnad. Vi har några kortsiktiga möjliga lösningar med täckning av en gammal gruva i Idre-trakten där vi idag har ett avtal med Boliden men med slam från Älvdalen och Mora skulle den bara räcka i kanske sex år, säger Uno Bergström.

Idag bränns slampelletserna i huvudsak i den lokala fjärrvärmeanläggningen.

Istället är Moravatten beredda att satsa på torklösningen.

– Vi skulle vilja bygga om för att kunna ta emot avvattnat slam från Älvdalen och Orsa men då måste vi hitta ett bra sätt att få vidare avvattnat slam på ett bra sätt i anläggningen, säger Uno Bergström.

Drifttekniker Marcus Mjöberg konstaterar att skruvpumpar inte fungerat bra och att de nog skulle behöva ha något transportband för att få upp det avvattnade externslammet till torkanläggningen.

Kostnaderna för att driva anläggningen idag är pellets och personal. Skötsel är förhållandevis personalintensiv. Minst tre personer behövs för att sköta driften. Peter och Marcus har halva sina tjänster avdelade för torkanläggningen.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

– Man måste vara alert, det är trots allt en hetanläggning, säger Peter Söderberg.

Tillsammans med en jourpersonal lägger de ned 50 timmar i veckan på driften.

– Ska man bygga en ny sån här anläggning så får man nog en driftskostnad på två till tre miljoner kronor per år, inklusiva kapitalkostnad, säger Uno Bergström.

Energimässigt är det ingen lysande energibalans att torka slam på det här sättet. Det torkade slammet är rätt energirikt, 4,5-5 MWh per ton vid TS 80. Den träpellets som det eldas med innehåller dock samma energimängd per ton och för att producera knappt fyra ton slampelletar går det alltså åt 2,8 ton träpellet. Då är det resenomanget dessutom teoretiskt i verkligheten blir aldrig effektiviteten hundraprocentig.

Det kommer dock en del processmässiga fördelar på köpet. Spillvärme från anläggningen används för att förvärma inkommande vatten till reningsverket. De 2 – 4°C som vattentemperaturen höjs med bidrar till en väsentligt förbättrad biologisk rening under vintern. Värmen i det vatten som går ut från verket har inte kunnat gå att till­varata hittills men förhoppningsvis hittar man sätt när reningsverket byggs ut inom en femårsperiod. Tanken är att lägga ned en del kransverk och eventuellt även bygga överföringsledning från Orsa.

– I den nya tänkta byggnaden ska man kunna ta tillvara energin i utgående vatten bättre, säger Uno Bergström.

Förutom IVL-projektet används Morapellets i två andra forskningsprojekt runt slamförbränning och fosforutvinning för närvarande. Dels ett projekt där forskare från Chalmers gjort försök i Uddevalla värmeverks rosterpanna med samförbränning och dels ett projekt som drivs av Högskolan i Borås där slammet ska förbrännas i Vetlanda.

– Ett av syftena med de försöken är att få underlag för att ändra klassningen av slampellets från avfall till bränsle. Då kan vi även få betalt för pelletterna, säger Peter Söderberg.

När dåvarande Eon gjorde tester på Moras slam där de brände färska sopor med 20 procents slaminblandning så hade slammet ingen inverkan på svaveldioxidutsläppen. Däremot har slammet troligen en positiv inverkan på sotbildningen inne i ugnen. Beläggningen var porösare än vanligt efter slambränningen.

Pellets från Mora har nyligen också använts i två andra slamförbränningsförsök. I Uddevalla har försök med samförbränning med skogsflis genomförts på initiativ av lokala lantbruksföretag. I projektet har Uddevalla Energi, kommunägda Rambo, Easymining, Ragn Sells, Moravatten, Västvatten och Högskolan i Borås ingått. Förbränningen skedde i en mindre rostpanna och försöken gick bra.

Högskolan i Borås arbetar för närvarande på en ny typ av förbränningsdesign i fluidiserande förbränningsbäddar som ska ge en helt ren och fosfor­rik aska. Tanken är förbränningen ska ske på ett sätt som gör att det går att plocka ut fosforrik aska på ett ställe i ugnen medan förorenad aska med tungmetaller och annat hamnar på ett annat ställe, lite som ett raffinaderi. Målet är att få fram aska som är så ren att den kan användas direkt som gödsel.

– Vi har inte sett några problem med kadmium eller bly i fosforaskan än så länge. Vi måste titta vidare på några av de övriga tungmetallerna, berättar Anita Pettersson på Högskolan i Borås.

Den tredje anläggning som fått slampellets från Mora att arbeta med i försök är Vetlanda som har som plan att komma igång med slamförbränning i fullskala snart.

– Vår tidsplan är att vara igång under första halvåret 2019. Vi har börjat projektera för mottagningsbyggnaden, berättar Peter Nilsson, fjärrvärmeansvarig på kommunala Njudung Energi.

I Vetlanda har försöken gjorts med flis från rivningsträ, RT-flis. I fullskaleanläggningen planeras för samförbränning med avvattnat slam och RT-flis.

– Vår panna är förberedd för att vi ska kunna pumpa in slammet i pannan, säger Peter Nilsson och berättar att de kunnat köpa en begagnad pump som tidigare använts på Chalmers, för den tunga pumpningen av avvattnat slam upp till fjärrvärmepannan.

I Mora ser Peter och Marcus till att slamtorken att mata ut pelletar. Framtida användning ser lovande ut.

Annons Wateraid