En grop utanför en pumpstation är ingen högteknologisk lösning på utsläpp av bland annat mikroplast och annat skräp vid bräddningar men ibland kan det vara de enkla lösningarna som är de bästa. I Kungälv har VA-teknik hos kommunen arbetat med nya tänkesätt för pumpstationerna.
Det handlar om de totala utsläppen av föroreningar från avlopp. Kvalitets- och miljösamordnaren Maria Hübinette inom VA-teknik vid Kungälvs kommun vill komma åt helheten, inklusive bräddningarna.
– När vi nu bygger ut det kommunala VA-nätet kan vi vara proaktiva. När vi bygger ut mot badvikar och känsliga vattendrag så har vi börjat titta på placeringarna av pumpstationerna mer noga, berättar Maria Hübinette.
Den lösning som testats för att minska skräp till havet finns i Tega i Ytterby, nära centrala Kungälv men det finns ett helhetstänkande kring projektet, en helhetssyn på planeringen av pumpstationer.
Det handlar om att lägga pumpstationerna på rätt ställen för att minska riskerna vid bräddningar och att dimensionera större pumpsumpar för att skapa nya minimagasin på nätet.
– Det projekteras på rutin nu. Idag byggs pumpsumpar ofta upp till åtta kubikmeter istället för tidigare fyra kubikmeter. Det blir ett magasin för att fördröja en bräddning under några timmar. Vi har också diskuterat lösningar för kraftbortfall på pumpstationer, det ligger planer på att till exempel titta på solceller, säger Maria Hübinette.
Kommunala VA-teknik lägger också ned mycket arbete på ledningssträckningar och eventuella intrång i känsliga naturområden.
Inom EU-projektet Ren Kustlinje, som handlat om att minska mängden skräp som tillförs havet, kom en möjlighet att testa en enkel anläggning för att minska utsläppen av partiklar vid bräddningar från avloppspumpstationer. Det handlar om mikroplaster och annat småskräp som finns med som föroreningar i spillvatten. Anläggningen finns i Tega, Ytterby, där ett långt svackdike för dagvatten anlagts längst med en bäck. I änden av det flacka svackdiket ligger en pumpstation.
– Det här är ett helt nytt bostadsområde och ett känsligt vatten med en öringsförande bäck där det fanns utrymme för en extra grop innan diket, säger Maria Hübinette.
Pumpstationen hanterar enbart spillvatten och det beräknas relativt få bräddningar vid stationen.
Svackdiket fungerar som en anlagd våtmark och är anlagt med flera klackar av stenkross som avskiljare. I änden vid pumpstationen finns en extra grop där bräddledningen mynnar. Gropen är klädd med fem kubikmeter stenkross, blandat större och mindre stenar. Hela designen gör att flödena hejdas och att vattnet rinner långsammare igenom anläggningen.
Vid ett försök som genomfördes den 25 oktober 2018 sköljdes 28 miljoner fluoroscerande akrylamidpartiklar ut i gropen. En tankbil med nio kubikmeter renvatten användes för att skölja ut partiklarna i gropen. Koncentrationen blev ungefär 3 000 partiklar per liter vatten.
– Det fanns rosa akrylamid färdig att köpa och den har en lämplig densitet, storlek och de är urskiljningsbara, förklarar Maria Hübinette valet av partikelmaterial.
Över etthundra prover togs i de olika delstegen av anläggningen. När kontroller gjordes efter sex timmar, vilket är den totala uppehållstiden, i det efterföljande våtmarksdiket hittades inga partiklar alls i dikets sista del.
Fältförsöket genomfördes i samarbete mellan Kungälvs kommun, Stenungsunds kommun, Kungsbacka kommun och IVL Svenska Miljöinstitutet.
De insamlade vattenproverna filtrerades i olika filter för att fånga upp eventuella partiklar. Polyamidpartiklarna varierade i storlek mellan cirka 20 och 80 µm. Proverna mikroskoperades för att skilja ut partiklarna som spridits vid testet ifrån andra mikroskräppartiklar.
Av elva provpunkter låg i princip nästan hela belastningen på den första provpunkten. Fördröjningen av vattenflödet som skapas genom stenkrosset gör att partiklarna till allra största delen inte tar sig vidare från den första gropen.
Maria Hübinette hade själv inte så höga förväntningar på hur den enkla anläggningen skulle fånga upp partiklarna.
– Ingången var att det blir bättre än inget alls, men resultatet blev att över 90 procent fångades upp redan i gropen, säger Maria Hübinette.
Nu vill Kungälvs kommun gå vidare med att studera flera effekter från den enkla anläggningen. Lova-pengar är sökta från länsstyrelsen med fokus på näringsämnen.
När anläggningen kommer till användning i skarpt läge tillkommer naturligtvis en del arbetsmoment för driften.
– Vid en riktig bräddning måste gropen rensas efteråt, konstaterar Maria Hübinette.
I övrigt krävs inte mycket underhåll annat än att hålla den någorlunda anständigt trevlig. Gropen får gärna växa igen då växtlighet och rotsystem mellan sprängstenarna bara förbättrar filtreringen.
En fördel med tekniken är, förutom enkelheten, att den är lätt att bygga till på många pumpstationer där bräddvatten idag går direkt ut i diken eller vattendrag. Gropen tar mycket liten plats vilket minskar betydelsen av tillgång till mycket mark runt omkring gamla pumpstationer.
