Sök
Cirkulation 5/19
partners logo

En temporär avvattnare klarade av det lättavvattnade externslammet.

partners logo

Maria Persson tycker att de internationella kontakterna är givande.

Metallhaltigt slam avvattnas separat

Slammet från Mittskåne Vattens reningsverk i Hörby och Höör håller låg kvalitet på grund av ett högt metallinnehåll. Höga halter av bland annat kadmium och bly finns naturligt i berggrunden i området. I ett försök har externslam avvattnats separat och enbart rejektvattnet gått in i reningsverket.

Text/Erik Winnfors Wannberg

I såväl Höör som Hörby har reningsverken relativt höga halter av metaller i utgående slam. Sämsta situationen är i Höör. I Hörby, där slammet är orötat, rör det sig om till exempel blyhalt på 8,8 mg per kilo TS och 0,9 mg kadmium per kilo TS i medelvärden. I Höör, där slammet är rötat, är siffran för bly 33 mg per kilo TS innan kalkning och för kadmium 2,2 mg per kilo TS. Cirka en tredjedel av belastningen på de två reningsverken utgörs av externslam och det är där problemet ligger.

Det handlar inte om några förorenande industrier i första hand utan metallerna finns i vissa områden i regionen i höga halter i berggrunden. I Höör uppmärksammades för några år sedan ett antal enskilda brunnar med så höga bly- och kadmiumhalter att vattnet utgjorde ett hälsoproblem för brunnsägarna. Metallerna hamnar till slut i avloppet och samlas upp i externslammet.

– Vi har verkligen mycket metaller i slammet och för en tid sedan kom idéen upp om att försöka separera externslammet, säger Mittskåne Vattens VA-strateg Maria Persson när vi träffas i Hörbys reningsverk Lyby.

Ute i bassänghallen är slangar dragna. Utanför verket är en temporär mottagning och en lika temporär avvattnare uppställda.

– Vi tar prover på slammet och i rejektet. Om vi kan se att metallerna hamnar i det avvattnade slammet så kan vi enkelt rena rejektet, säger Maria Persson.

Försöken genomfördes i april – maj 2019. Att Lyby reningsverk användes istället för det ännu högre metallbelastade Ormanäs reningsverk i Höör, beror på praktiska förutsättningar. Vid Lyby fanns bättre med utrymme och tillgång till en mellanlagringsbassäng.

En externslammottagare, trumsil och tvätt­press, sattes upp. Det rensade slammet mellanlagrades i en befintlig bassäng med omrörare och pumpades sedan vidare till en avvattnare, skruvpress. Slamavvattnaren hade en lägre kapacitet än trumsilen, därav lösningen med mellanlagring.

Hela projektet genomfördes inom ramen för EU:s Interregprojekt Step, South Baltic Programme.

– Vi var med i ett EU-projektet Euroslam 2011-2014 tillsammans med Östra Göinge och Höganäs kommuner. Det gick bra och nu fanns det ett intresse för en fortsättning, säger Maria Persson.

Annons:
Grundfos 2020


I det nya programmet ingår även Bornholms forsyning (Danmark), Kleipeda universitet (Litauen), Stettins universitet och Goleniow kommun i Polen. Idén med projektet är att förbättra slamhantering och slamkvalitet på små och medelstora reningsverk. Inriktningarna på försöken är dock lite olika. Polackerna till exempel arbetar med luktreducering. En del i programmet är också att jämföra respektive lands lagstiftning.

Att arbeta med ett EU-projekt har både för- och nackdelar i en liten organisation.

– EU-projekt kräver kontakter och det är både stimulerande och spännande att träffa kolleger. Vi får också tillbaka 75 procent av våra kostnader, det är rätt generösa villkor, berättar Maria Persson.

Samtidigt är det en stor och ganska tung administration kring projektet.

– Vi sköter administrationen själva med en egen ekonom tillsammans med en konsult som arbetar med den här typen av projekt.

Målet för Mittskåne Vatten är att få fram resultat och kunna räkna på vad en permanent anläggning för hela Hörby och Höör kan kosta, och kanske nå väsentligt lägre kadmiumhalter.

– Vad som sedan ska göras med det avvattnade slammet återstår att se. Lyckas vi så blir det ju förhöjda metallhalter i det, så det kanske får gå till förbränning, säger Maria Persson när vi träffas.

När resultaten från försöken sammanställs under sommaren är bilden tydlig av att teorin höll. Den största mängden metall hamnade i slammet och en mindre del i rejektet. Det finns en viss osäkerhet i resultaten men när de summeras i underkant går att att räkna på att 80 – 90 procent av metallerna från externslammet hamnar i det avvattnade slammet. På Lyby reningsverk innebär det 5 – 15 procent lägre metallhalter i utgående slam om externslammet hanteras separat.

En notering om driftförhållandena är också att externslammet var mycket lättavvattnat. TS-halterna låg mellan 28 till 41 procent utan att någon egentlig driftoptimering gjorts.

Nu återstår att se utfallet av det lagförslag som ligger om fosforåtervinning och om att förbjuda spridning av slam på åkermark. Om den vägen stängs även för små reningsverk kan åtgärder för att förbättra slamkvaliteten vara orimliga att genomföra. Samtidigt drar Mittskåne Vatten slutsatsen av sina försök att det kan finnas andra fördelar med att hantera externslammet separat. En erfarenhet är att skräp och andra föroreningar i externslammet kan påverka processen i reningsverket.

– Vi är idag inte med i Revaq och vårt slam sprids främst på salix. Någon gång har vi tänkt att få en chans att Revaq-certifiera oss, säger Maria Persson.
Kostnaden för Mittskåne Vattens del av EU-projektet har varit cirka 300 000 kronor.

Maria Persson har under sommaren avslutat sin anställning på Mittskåne Vatten för en tjänst hos det kommunala avfallsbolaget Merab.

Publicerad 2019-08-28 08:00

Uppdaterad 2019-08-28 08:00